med anledning av prop. 1993/94:167 En effektivare fordonskontroll
I propositionen föreslås en rad förändringar för
besiktningar av fordon. AB Svensk Bilprovnings
monopolställning ska brytas sönder och öppnas för
konkurrens den 1 januari 1995. Förslaget innebär stora
förändringar och konsekvenser, inte minst för
besiktningsservicen i glesbygden. Mot denna bakgrund bör
propositionen avslås.
Vi har i landet i nuläget ett bra och väl utbyggt nät av
bilprovningsstationer. Mer än 97 % av fordonsägarna har
tillgång till en bilprovningsanläggning inom 30 km från
bostaden. De sista procenten bilägare som har längre väg
till provningsanläggningen än 60 km motsvarar ca 40 000
personer, som finns utspridda i glesbygderna från norra
Värmland upp till norra Norrbotten.
Ett 20-tal av de bilprovningsstationer som nu finns i
glesbygden saknar förutsättningar att nå kostnadstäckning,
eftersom kundunderlaget i upptagningsområdet är för litet.
Det samhällsekonomiska ansvar som Svensk Bilprovning
tagit på sig har lett till en glesbygdsservice vad gäller
fordonsbesiktning som inte skulle vara försvarsbar rent
företagsekonomiskt.
Den systemförändring som nu föreslås innebär att man
överger det samhällsekonomiska synsättet och med det
möjligheterna att upprätthålla den glesbygdsservice som i
nuläget anses naturlig. Det torde vara uppenbart för de
flesta bedömare att konkurrenter till Bilprovningen måste
etablera sig i de områden i landet där det finns ett stort
kundunderlag, inte i regioner där kundunderlaget inte ens
räcker för att ge kostnadstäckning åt en nu befintlig
bilprovningsstation.
Fri prissättning för att ge tillräcklig lönsamhet är en
märklig lösning som fördyrar besiktningarna i
glesbygdslänen. De särskilda åtgärder som föreslås för att
trygga servicen i glesbygden vad gäller kontrollbesiktningar,
om behovet att trygga tillgång till övrig besiktningsservice
sägs inget, och förslagen är helt otillräckliga. Möjlighet till
dispens från kravet på fristående ställning är helt olämpligt.
Opartiskhet och fristående ställning bör naturligtvis var ett
viktigt krav. Möjligheten att använda s.k.
mobilanläggningar har funnits och tidigare nyttjats av
Bilprovningen. Verksamheten har emellertid lagts ner bl.a.
av arbetsmiljöskäl. Att någon konkurrent skulle ha en
annan bedömning och använda mobila anläggningar är helt
osannolikt.
Den utveckling som skissats i propositionen om ökad
valfrihet för bilisterna i storstadsregionernas tätorter, där
konkurrenterna kan förväntas ta marknadsandelar från AB
Svensk Bilprovning, innebär en försvagad ekonomi för AB
Svensk Bilprovning som tvingas arbeta efter strikt
företagsekonomiska principer. Det leder till en nedläggning
av olönsamma besiktningsstationer i glesbygdslänen, främst
i hela Norrlands inland. Därmed försämras servicen för
många av glesbygdens fordonsägare på ett helt oacceptabelt
sätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1993/94:167.
Stockholm den 12 april 1994
Sten-Ove Sundström (s)
Åke Selberg (s)
Monica Öhman (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)