Kraftfulla åtgärder krävs för att minska den penalism
som kommunen i form av lapplisor utsätter
kommuninnevånarna för. Det är inte rimligt att dessa
blåklädda varelser sätter skräck och olustkänslor i
skötsamma medborgares vardagsliv.
Självfallet skall felparkerade bilar, som utgör en
trafikfara, bötfällas eller bortforslas, men det finns ingen
rimlighet i att med blåslampa jaga bilister, som lagt 1 krona
för lite i p-automaten på angivna parkeringsplatser.
Det finns tre olika regelsystem för felparkeringar. I
vägtrafikkungörelsen finns ett rent straffrättsligt förfarande
som omfattar trafikfarliga parkeringar. Lag om
felparkeringsavgift, felparkeringslagen, anses inte
straffrättslig till sin natur utan omfattar s k offentligrättsliga
parkeringar, dvs parkeringar som sker på gatumark. Lag om
kontrollavgift vid olovlig parkering, kontrollavgiftslagen,
omfattar den s k tomtmarksparkeringen. I lag om
kommunal parkeringsövervakning finns bestämmelser om
kommunala parkeringsvakter. Vidare finns bestämmelser
om flyttning av fordon.
Enligt felparkeringslagen får parkeringsanmärkning
meddelas av polisman eller av sådan parkeringsvakt som
avses i lagen om kommunal parkeringsövervakning.
Kontrollavgiftslagen ger rätt för en markägare som
upplåter ett område för parkering, t ex mot erläggande av
parkeringsavgift, eller förbjuder parkering inom området
att under vissa förutsättningar ta ut en kontrollavgift om ett
fordon parkerats inom området i strid mot förbud eller
villkor som han har beslutat.
Ny Demokrati menar att om man vill upprätthålla
rimliga krav på rättssäkerhet, bör kommunerna förhindras
att göra förtjänster på hanteringen, dvs gå med vinst. Den
ledstjärna, som självkostnadsprincipen är för övrig
kommunal verksamhet, bör gälla även för
parkeringsövervakningen.
Ett alternativ är att föra över den offentligrättsliga
parkeringsövervakningen från parkeringsvakter till polisen,
kvarterspoliser. Detta skulle medföra ökad rättssäkerhet
och ge en betydligt rimligare omfattning i fråga om antalet
parkeringsanmärkningar. Resultatet skulle bli en förbättrad
trafiksituation för bilisterna och motverka den omfattande
s k okynneslappning som ju uppenbarligen syftar till att ge
vinster och inkomster åt kommunen -- vars verkliga natur
är ett slags straffskatt på de redan hårt prövade bilisterna.
Det kan också finnas anledning att överföra beivrandet
av felparkeringar på tomtmark som upplåts av det
allmänna, stat och kommun, till kvarterspolisen. För sådan
polistjänst kan det vara rimligt att markägaren betalar
särskild ersättning. Självfallet får polisverksamhet som
innebär ingripande mot felparkerare o dyl eller annan
indrivningsverksamhet som har parkerade bilar till föremål
inte bedrivas i vidare omfattning än att verksamheten kan
bekostas med de indrivna medlen och alltså inte medföra
någon kostnad för skattebetalarna eller vinst för stat,
kommun eller annat rättssubjekt. En sådan
självkostnadsprincip bör gälla all parkeringsövervakning
som handhas av det allmänna.
Det sagda leder till att verksamheten med kommunala
parkeringsvakter, lapplisor, bör upphöra.
Parkeringsövervakningen på gatumark bör föras över till
polismyndigheten. Förutsättningarna för stat och kommun
att köpa tjänsten parkeringsövervakning av
polismyndigheten bör utredas. Det kan finnas anledning att
utsträcka ett sådant utredningsuppdrag till att jämväl
omfatta utbjudande av övervakningstjänsten till privata
fastighets- och markägare, inklusive kommunala
bostadsbolag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att upphäva behörigheten för
kommunala parkeringsvakter enligt lagen om
felparkeringsavgift,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kvarterspoliser anförtros den
offentligrättsliga parkeringsövervakningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för polis
att sköta parkeringsövervakningen på tomtmark och annan
mark som ägs av stat eller kommun,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för
polis att sköta parkeringsövervakning åt andra rättssubjekt
än stat och kommun,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det allmänna måste följa
självkostnadsprincipen för parkeringsövervakningen, dvs.
att verksamheten oavsett om den bedrivs av stat eller
kommun inte får gå med vinst.
Stockholm den 25 januari 1994
Ian Wachtmeister (nyd)
Kenneth Attefors (nyd)
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Ulf Eriksson (nyd)
Richard Ulfvengren (nyd)
John Bouvin (nyd)
Harriet Colliander (nyd)
Arne Jansson (nyd)