Alla kommuner är skyldiga att anordna skolskjuts till de elever som är berättigade enligt respektive kommuns egna regler.
För skolskjutsning finns särskilda bestämmelser både i förordningen om skolskjuts och i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter. Bestämmelserna tar upp frågor om hållplatser, färdväg, samråd, utmärkning av skolskjuts m.m.
På skolskjutsfordon skall finnas skolskjutsskyltar med blinklyktor. Dessa skall vara tända 100 m före och 100 m efter hållplatsen. De skall också vara tända vid på- och avstigning. Detta för att andra trafikanter skall uppmärksamma att det kan finnas barn utmed vägen.
Detta är bra regler, men det är nu dags att gå ytterligare ett steg i trafiksäkerhetsarbetet för barnen. Skolskjutstrafiken sker ofta utmed länsvägar där reguljär linjetrafik inte går. Där saknas i regel riktiga hållplatser och gånganslutningar. Dessutom går skolskjutsarna vid tidpunkter på dagen då arbetspendlingen på vägnätet är hög. Konfliktpunkterna för mötande trafik är därmed extra många, då skolskjutsarna på morgon och eftermiddag stannar för av- och påstigning. Kunskapen och erfarenheten är stor om olycksriskerna just vid på- och avstigning vid skolskjutsen. Den annars relativt säkra skolväg som skolskjutsning innebär har sin svaga länk just där. Barnen är ivriga, knuffas och är just barn i trafiken. Risken är stor att någon springer ut i gatan (vägen) runt skolskjutsen och då blir påkörd av omkörande bilist eller annan trafikant. För att minska denna olycksrisk bör en regel, ''Omkörning av skolskjutsfordon är förbjuden, när skolskjutsskylten med blinkande lyktor är tänd'', införas i aktuellt regelverk.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omkörningsförbud skall gälla när skolskjutsskylten med blinkande lyktor är tänd.
Stockholm den 24 januari 1994 Sonia Karlsson (s)