Inledning
Trafiken skördar ungefär 600 dödsoffer varje år. Till detta ska läggas ett stort antal skadade personer. Före sommaruppehållet tog riksdagen ett beslut om inriktningen av trafiksäkerhetsarbetet inför 2000-talet. Beslutet innebär att trafiksäkerhetsmålen ligger fast. Att trafikantens kunskaper och erfarenheter ska tas till vara. Vidare ska en ökad dialog ske mellan myndigheter och trafikanter.
Sedan Trafiksäkerhetsverket inordnats i Vägverket har omfattande reformer inom trafiksäkerhetsarbetet påbörjats. Resultatet av dessa reformer kan ännu inte avläsas, även om antalet skadade och döda i trafiken under 1993 var det lägsta på flera decennier. Det är också glädjande att se att Vägverket prioriterar inom sina ramar till förmån för trafiksäkerhet.
Det kommunala trafiksäkerhetsarbetet
Efter den starka expansionen inom den kommunala sektorn under 1970- och 80-talen har kommunerna nu tvingats minska sina utgifter. I många kommuner har detta gått ut över trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala gator och vägar. Det är dock ännu oklart i hur stor utsträckning detta skett och vilka konsekvenser det fått. För att inte riskera tragiska ökningar av olyckstalen bör detta skyndsamt klarläggas.
I Göteborgs kommun har man även huvudmannaskap för sjukvården. Där inleds ett försök med att budgetmässigt ge Gatukontoret ansvar för de vårdkostnader som trafikolyckor ger upphov till. Därigenom skapas ett starkt ekonomiskt incitament för Gatukontoret att genom preventivt arbete nedbringa antalet olyckor. Detta försök bör följas noga och former för att införa liknande styrmedel på orter där huvudmannaskapet för trafik och sjukvård är delat bör utvecklas.
Alkohol och trafik
Det är en självklarhet att alkohol och trafik är två oförenliga ting. Det ligger djupt i svenska folkets medvetande att man inte skall köra bil efter intag av alkoholhaltiga drycker. En av de många olika faktorer som kan ha bidragit till att Sverige internationellt sett har en god trafiksäkerhet är att vi i förhållande till de flesta andra länder har varit föregångare när det gäller att uppmärksamma alkoholens skadliga inverkan på trafiksäkerheten.
Faktum är att 99,5 % av alla trafikanter är nyktra men den resterande delen 0,5 % är förare som står för en förödande stor del av olyckorna. Till exempel är mer än varannan förare som dör i singelolycka alkoholpåverkad. Av det totala antalet dödade förare mellan 1989--1991 var 30 % alkoholrelaterade. Vad beträffar motorcykelstatistiken är denna om möjligt ännu mörkare. Mer än varannan mc-förare som dödades var berusad. Från samhällets sida finns därför fortfarande behovet av en tydlig markering att trafik och alkohol inte hör ihop. Detta bör befästas med en nollpromillegräns.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kartläggning av hur besparingarna i den kommunala sektorn inverkat på det kommunala trafiksäkerhetsarbetet,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Vägverket får i uppdrag att följa upp det försök som planeras i Göteborg att låta gatukontoret bära vårdkostnaden för trafikolyckor, och föreslå hur en motsvarande reform skulle gå till på orter där trafik och sjukvård har olika huvudman,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en nollpromillegräns i trafiken.
Stockholm den 21 januari 1994 Alwa Wennerlund (kds)