Den snabba strukturomvandling som sker av närligslivet måste mötas av en aktiv infrastruktur- och näringspolitik. För att en bättre regional utveckling skall åstadkommas i Svealands inland krävs flera olika åtgärder.
Ett av de områden som har speciell betydelse för inlandets utveckling är transportapparatens kapacitet och kommunikationssystemets effektivitet. Kommunikationer har stor betydelse för samhällsutvecklingen och även för en balanserad regional utveckling. En infrastrukturutbyggnad så att väg, järnväg och flyg tillsammans kan användas på ett optimalt sätt kommer väsentligt att bidra till regionernas och länens framtida konkurrenskraft.
Inom vägområdet har E18 och E20 utpekats som delar av det kommande stamvägnätet. Vägverket påtalade dessutom att en led måste etableras i nordlig/sydlig riktning genom inlandet. En rad studier talade för att Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden borde ingå i stamvägnätet. Detta blev också riksdagens beslut.
Norr om Borlänge ingår inte vägen i det nationella stamvägnätet. Riksdagen har gett Vägverket i uppdrag att utreda en fortsättning av Bergslagsdiagonalen via riksväg 60 samt länsvägarna 294 och 301 upp till Norrlandskusten vid E4.
En diagonal vägförbindelse saknas alltså mellan riksväg 60:s slut i Falun och E4 på Norrlandskusten. Detta anser vi vara ett systemfel i det övergripande vägnätet, som ger stora transportekonomiska problem för näringslivet och utvecklingssvårigheter för redan hårt drabbade regioner i mellersta och norra Sverige.
En diagonal vägförbindelse, en fortsättning på Bergslagsdiagonalen, skulle på ett naturligt sätt fånga upp den Norrlandstrafik som har en slutdestination i södra eller västra Sverige. Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden skapar samtidigt tillväxtförutsättningar för de olika företagen i inlandets viktiga industribälte.
Avståndet från Norrlandskusten till Sydsverige skulle förkortas med ca 10 mil jämfört med transport på E4 över Stockholm. Vägen skulle som vi ser det utgöra en viktig förbindelseled från Norrlandskusten mot Väst- och Sydsverige. Vägen ger också radikalt förbättrade lokaliseringsförutsättningar för Bergslagen och är dessutom ett viktigt led för att skapa nya förutsättningar för ökad konkurrenskraft för detta område.
Det kommande stamvägnätet blir också effektivare och bättre utnyttjat om både E18 och E20 tillsammans med Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden ingår. Analyser visar att de dominerande slutpunkterna i Sverige för godstrafik är Göteborgs och Malmöhus län. Dessa kommer med stor sannolikhet att få en ökad betydelse med ett växande godsflöde till och från EU-marknaden. Längs Bergslagsdiagonalen finns två av SJ:s största godsterminaler (Borlänge och Hallsberg) som också ger stora möjligheter till omlastning/samordning mellan väg- och järnvägstransporter. Detta ger industrier och transportföretag möjlighet att överföra framför allt långväga och tunga godstransporter från väg till järnväg.
Flera starka skäl talar för en tidigareläggning av utbyggnaden av Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden och en förlängning av Bergslagsdiagonalen till E4 vid Norrlandskusten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tidigareläggning av utbyggnaden av Bergslagsdiagonalen/Askersundsleden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förlängning av Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten.
Stockholm den 24 januari 1994 Maud Björnemalm (s) Bengt-Ola Ryttar (s) Inger Hestvik (s) Sonia Karlsson (s) Hans Karlsson (s)