De planerade väginvesteringarna i Skåne för den
närmaste 10-årsperioden uppgår till drygt 5 miljarder. Det
är en fördubbling jämfört med tidigare planer. Det kan
därmed inte sägas att vi i Skåne totalt sett är särskilt
missgynnade. Räknat över hela 10-årsperioden har vi till ca
10,5--11 % av landets väginvesteringar vilket kan ställas i
relation till vår andel av befolkningen (12,5%) och
trafikarbete (12%).
Problemen för Skåne gäller främst den mycket låga
anslagstilldelningen under de tre första åren 1994--1996 av
planperioden. Vad gäller de närmaste årens satsningar på
infrastruktur i landet som helhet så har vi inte fått så stor del
av dessa i Skåne. Det föreligger i stället en kraftig nedgång i
investeringarna under dessa år. Räknat under
treårsperioden 1994--1996 är investeringsvolymen i Skåne
ca 500 Mkr lägre än vad som borde vara regionens
''rättmätiga del'' av landets totala investeringar.
Denna markanta svacka i investeringar kommer mycket
olyckligt. Övrig byggverksamhet befinner sig i djup kris
med risk för en 40-procentig arbetslöshet i slutet av 1994.
Det går idag att handla upp vägprojekt till mycket
förmånliga priser. Samtidigt finns en risk att det i slutet av
90-talet blir en överhettad marknad med kraftigt ökade
priser. Detta blir extra markant om Öresundsbron byggs.
Det finns m a o flera skäl att tidigarelägga planerade
väginvesteringar.
Det finns en hög planeringsberedskap inom Vägverkets
region i Skåne för projekt motsvarande de ovan redovisade
500 Mkr som ''saknas''. De projekt som det finns
möjligheter att tidigarelägga gäller framförallt utbyggnaden
av de stora stråken E 4, E 6 och E 22. Men det finns även
ett antal angelägna projekt på det övriga vägnätet som är
möjliga att starta inom den närmaste tiden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tidigareläggning av
väginvesteringar i Skåne.
Stockholm den 21 januari 1994
Ingbritt Irhammar (c)