I en transportvision som gjorts av länsstyrelsen i Kopparbergs län framgår att en betydande del av det gods som transporteras till och från länets industrier går på riksväg 60. I den plan över stamvägnätet i landet som antagits av riksdagen har riksväg 60 söderifrån och upp till Borlänge klassats som stamväg och benämnts Bergslagsdiagonalen.
Riksväg 60 har i länet en förhållandevis god standard från Borlänge till norr om Ludvika, men vid Ludvika och Grängesberg är standarden låg. Framkomligheten är starkt nedsatt på grund av trånga passager, utfarter och hindrande trafikljus. Ur såväl miljö- som trafiksäkerhetssynpunkt kan inte detta anses tillfredsställande. Även infarten från söder till Falun har, i förhållande till den trafikmängd som passerar, en dålig framkomlighet och en inte tillfredsställande trafiksäkerhet. I beslut har riksdagen förordat att särskild vikt skall läggas på bl a miljö och tillgänglighet vid prioritering av vägprojekt.
De omfattande godstransporter som leds via nämnda väg är som vi ser det ett fullgott skäl att vid byggande av vägar prioritera de avsnitt av riksväg 60 som i dag utgör flaskhalsar i trafikföringen inom Kopparbergs län. Av de infrastrukturprojekt som för närvarande prioriteras i landet berörs länet i mycket liten utsträckning. Ur regional utvecklingssynpunkt innebär det en försämrad situation för länets industriutveckling.
Norr om Borlänge ingår inte vägen i det nationella stamvägnätet. Riksdagen har gett vägverket i uppdrag att utreda en fortsättning av Bergslagsdiagonalen via riksväg 60 samt länsvägarna 294 och 301 upp till Norrlandskusten vid E 4. En diagonal vägförbindelse saknas mellan ändstationen för riksväg 60 i Falun och E 4 på Norrlandskusten. Detta är ett systemfel i det övergripande vägnätet, som ger svåra transportekonomiska handikapp för näringslivet och utvecklingssvårigheter för redan hårt drabbade regioner i mellersta och norra Sverige.
De stora godsmängderna från och till Norrland har till drygt 60 % sin start eller målpunkt väster om en nord-sydlig linje genom Örebro. Dessa transporter skulle naturligtvis välja Bergslagsdiagonalen om den var utbyggd i sin helhet. Längs Bergslagsdiagonalen finns två av SJ:s största godsterminaler (Borlänge och Hallsberg) som ger särskilt stora möjligheter till omlastning/samordning mellan väg och järnvägstransporter. Detta ger industrier och transportföretag möjlighet att överföra framförallt långväga och tunga godstransporter från väg till järnväg.
Vägen skulle som vi ser det utgöra en viktig förbindelseled från Norrlandskusten mot Väst- och Sydsverige. Regionalpolitiskt kommer vägen att positivt bidra till näringslivets utveckling och till bättre förutsättningar för den turismutveckling som pågår i regionen. Ur nationell miljösynpunkt bör transportvägarna i största möjliga utsträckning dras väster om de redan överetablerade områdena runt Stockholm och Mälardalen. Bergslagsdiagonalen ger denna avlastning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av trafiksäkerhetshöjande och framkomlighetsförbättrande åtgärder på riksväg 60 inom Kopparbergs län,
2. att riksdagen beslutar om att förlänga Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten samt att även delen norr om Borlänge skall ingå i det nationella stamvägnätet.
Stockholm den 18 januari 1994 Per Erik Granström (s) Inger Hestvik (s) Sigrid Bolkéus (s) Bengt-Ola Ryttar (s) Ulrica Messing (s) Leo Persson (s)