med anledning av prop. 1993/94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m.
Sammanfattning
Regeringen bör utvärdera effekterna på landsbygden
av den förändrade organisation som Postverket genomfört.
Postverket bör tillsammans med postgirot få fullständiga
bankrättigheter, varvid bankernas s k räntegap kunde
utmanas. Skyldigheterna för Postverket, som beskrivs i
den föreslagna postlagen, bör kompenseras av
konkurrensfördelar gentemot andra företag, som endast
åtar sig de lönsamma delarna av postverksamheten.I
likhet med de flesta andra länder bör Sverige ha en ''public
postal service'', som är momsbefriad. Postverket bör alltså
inte bolagiseras. Postlagen och övriga lagändringar blir
därmed onödiga.
Utvärdera de organisatoriska förändringarna! Ge Posten
bankrättigheter!
Postverket har divisionaliserats. Erfarenheterna från
landsbygden tyder på att de rationaliseringsvinster man
räknar med inte kommer att uppnås. Särskilt på landet är
det en fördel att ha en postmästare med överblick över hela
verksamheten. Samordningen blir bättre och kan spara
pengar.
Den nedläggning som planeras av 750 av de 2 000
postkontoren och minskning av personalen från 60 000 till
50 000 blir en allvarlig försämring för landsbygden. De
drastiska åtgärderna motiveras av att ny teknik har i
grunden förändrat förutsättningarna för posten. Blixtsnabb
och billig fax runt hela jorden tar över en stor del av breven.
Behoven av kassatjänster över disk har minskat.
I stället för neddragning bör man söka nya uppgifter.
Den kvalificerade postpersonalen kunde t ex åta sig
banktjänster. Tillsammans med Postgirot kunde Postverket
få fullständiga bankrättigheter. Bankerna tillåter sig nu en
mycket stor skillnad mellan in- och utlåningsräntor, det s k
räntegapet. Posten skulle kunna utmana bankerna och
därmed pressa ned räntan i landet.
Postverket har framgångsrikt samarbetat med
kommunerna om sociala tjänster. Ibland har samordning av
postverksamhet fungerat bra i kommundelscentra med t ex
handeln och bibliotek. Intrycket är emellertid splittrat. En
utvärdering av de organisatoriska förändringarna bör ske
och fördelarna med att låta posten utföra alla banktjänster
bör därvid undersökas.
Konkurrensfördelar är motiverade. Bolagisera inte
Postverket!
Nu möter Posten konkurrens av företag som bara tar åt
sig de lönsamma delarna av verksamheten. Regeringen
föreslår att Postverket ska bolagiseras. Med nu gällande
konkurrenslagar skulle detta tvinga Posten att konkurrera
på lika villkor med företag som inte har någon skyldighet
att nå hela landets alla invånare. Bolagiseringen innebär t
ex enligt propositionen att Posten skulle tvingas betala
moms på brev, vilket beräknas höja portot för ett vanligt
brev till Kr 3:60. Det finns inga fördelar med detta.
Sveriges Postverk har varit ett statligt ämbetsverk i 350
år och skött sina uppgifter med mycket stor tillförlitlighet.
Affärsverksformen har inte hindrat Posten från att göra de
förändringar man anser vara viktiga.
Det är mycket få länder som inte har en offentlig
postverksamhet, ''public postal service'', som är befriad från
moms och från de konkurrensregler som gäller för bolag.
Jag kan inte se någon anledning att Sverige i detta fall skulle
avvika från mönstret i de flesta länder i vår närhet. Posten
bör alltså också i fortsättningen vara ett statligt
affärsdrivande verk.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär utvärdering ur
landsbygdens synpunkt av Postverkets organisatoriska
förändringar,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och
förslag om att ge Postverket fullständiga bankrättigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt momsbefrielse för
Postverket,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag att bolagisera
Postverket.
Stockholm den 8 november 1993
Birgitta Hambraeus (c)