Mot bakgrund av den mycket ansträngda situationen när
det gäller arbetslösheten i Fyrstadsregionen är det av stor
vikt att medel för en förbättrad infrastruktur nu avsätts för
denna region. I motionen föreslås att vissa planerade
satsningar på infrastruktur i Fyrstadsregionen tidigareläggs.
Detta gäller främst följande projekt, Utbyggnaden av
''Fyrstadslänken'', dvs riksväg 44 samt väg 161.
Utbyggnaden av RV 45 delsträckan Trollhättan--
Vänersborg. Utbyggnaden av Norge--Vänerlänken med
dubbelspår Trollhättan--Öxnered. Upprustningen av
Herrljungabanan till redovisad nivå på 100 miljoner
kronor. Upprustning av Bohus- och Lysekilsbanorna.
I motionen föreslås vidare att alternativ till en bro över
Sunningesund utreds både vad gäller samhällsekonomiska
och miljömässiga konsekvenser.
Bakgrund
En god infrastruktur, dvs. tillgång till goda
kommunikationer, är viktigt för att näringsliv och industri
skall utvecklas positivt. Under rådande lågkonjunktur är
det billigt att sätta igång planerade och diskuterade
infrastrukturprojekt. Detta tillsammans med den höga
arbetslösheten har gjort att kraven växt på att satsa
miljardbelopp på nya väg- och broprojekt.
Investeringar i nya vägar och broar ger dock i
förhållande till insatt kapital mycket måttliga
sysselsättninsgeffekter på kort sikt. Att bygga nya vägar
som på 1930-talet är således ingen bra metod för att
bekämpa akuta problem kring arbetslösheten.
En del av de diskuterade projekten grundas dessutom på
mycket tveksamma samhällekonomiska kalkyler. I vissa fall
torde det röra sig om samhällsekonomiska förluster som
satsningen på det s.k Scandinavian Link-projektet. Till
detta kommer en rad negativa miljöeffekter kring
storskaliga motorvägssatsningar och projekt som
Öresundsbron, eller Sunningesundsbron.
Enligt Vänsterpartiets mening är det därför befogat att i
nuläget prioritera underhåll och förbättringar av befintliga
system, samtidigt som man gör rejäla nysatsningar på helt
miljöanpassade trafiklösningar.
Fyrstadsöverenskommelsen
Kommunerna Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och
Lysekil har i en överenskommelse från den 10 juni 1993
enats om sin syn på trafiken i Fyrstad. En utvecklingsplan
som sträcker sig till år 2003. I överenskommelsen ingår bl.a.
ett strategiskt väg- och järnvägsnät vars grundpelare är den
s.k. Norgejärnvägen, Uddevalla--Herrljungabanan, samt
vägarna E 6, 44, 45 och 161.
Enligt riksdags- och regeringsbeslut skall utbyggnad och
upprustning av detta trafiksystem genomföras med
byggstart i slutet av den planeringsperiod som sträcker sig
till år 2003. Omfattningen av detta program omfattar ca 2
miljarder kronor.
I en skrivelse till regeringen den 10 december 1993 har
regionens kommuner anfört att detta utbyggnadsprogram
bör tidigareläggas. Kommunerna påpekar att en sådan
tidigareläggning medför merkostnader som motsvarar
räntekostnaderna under anläggningsperioden. Detta bör
dock ställas mot lägre byggkostnader och besparingar samt
de trafik- och miljömässiga fördelar som följer av att
objekten färdigställs tidigare än planerat.
Kommunerna hemställer om att få ta upp överläggningar
med regeringen om att få till stånd tidigareläggningar av
vissa väg- och järnvägsutbyggnader i regionen. Det är min
uppfattning att regeringen bör göra detta, och riksdagen bör
som sin mening ge regeringen detta till känna.
Särskilda objekt
Ett särskilt angeläget objekt för att bättre binda samman
Fyrstad till en väl integrerad region är utbyggnaden av den
s.k. Fyrstadslänken, dvs. RV 44 samt väg 161. Detta
projekt bör kunna få en byggstart redan under 1994/95. För
detta syfte bör erforderliga lokaliseringsutredningar snarast
slutföras och detaljprojektering startas. RV 44 bör vidare
ingå i det nationella stomvägnätet och väg 161 klassas som
en del av RV 44. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen detta till känna.
Utbyggnaden av RV 45 bör inledas under 1994/95 med
delsträckan Trollhättan--Vänersborg. Riksdagen bör som
sin mening ge regeringen detta till känna.
Utbyggnaden av Norge--Vänerlänken bör tidigareläggas
med dubbelspårsutbyggnad Trollhättan--Öxnered 1994/95.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till
känna.
Upprustningen av Herrljungabanan bör ske i enlighet
med tidigare redovisad nivå på 100 miljoner kronor.
Satsningen bör ske och påbörjas under 1994/95. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En erforderlig upprustning av Bohus- och
Lysekilsbanorna bör ske och påbörjas under 1994/95. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vad gäller en ev. bro över Sunningesund så finns det ett
stort behov av kompletterande samhällsekonomiska och
miljömässiga konsekvensanalyser. Andra lösningar som att
nyttja befintliga väginvesteringar, en vägsträckning öster
om Uddevalla tätort eller en tunnel under fjorden, bör
dessutom utredas vidare. I fråga om tunnellösningen så bör
också alternativet med en ''tvåfilig'' tunnel utredas. I väntan
på att dessa alternativ bereds bör inte broprojektet drivas
vidare. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta
till känna.
Järnvägen
Underhållet och investeringarna i länsjärnvägen
Bohusbanan har länge eftersatts. I dag finns ett
investeringsbehov på minst 161 miljoner kronor. Det är
bl.a. nödvändigt att genomföra ett spårbyte på delen
Munkedal--Strömstad. Järnvägsförbindelserna till Norge är
dåliga. En stor del av Norges export och import passerar
Bohuslän på lastbil via E 6. Detta innebär en stor negativ
miljöbelastning på länets skogar och hav och sjö. Man kan
befara att en eventuell Öresundsbro kommer att öka
transittrafiken per lastbil ännu mer, med ännu större
miljöbelastning som följd.
Det är nu av vikt att ett snabbt beslut kommer om att
bygga ut järnvägen med dubbelpår till Norge. Detta med
avsikten att föra över större godsmängder från
vägtransporter till järnvägen. Dubbelspår som möjliggör
trafik med snabb- eller höghastighetståg mellan Oslo och
Göteborg kan avleda väsentliga persontrafikströmmar från
vägarna och därmed förbättra miljösituationen.
Enligt många sakkunnigas bedömningar kan en
järnvägsutbyggnad bäst ske genom en förlängning av
Bohusbanan till Norge. Enligt den s.k
trafiköverenskommelsen i Fyrstadsregionen, och enligt
Banverkets intentioner så prioriteras dock en utbyggnad via
Dalsland. I sak finns det mycket som talar både för en
utbyggnad till Norge genom Bohuslän och en utbyggnad av
järnvägen genom Götaälvdalen. En sådan utbyggnad skulle
behövas för att möta ökade godsmängder från
Mellansverige--Värmland.
Det viktigaste är dock inte sträckningen av järnvägen till
Norge, dvs. genom Dalsland eller genom Bohuslän, utan att
ett snabbt beslut tas, så att utbyggnaden snarast kan
påbörjas.
Vägarna
I samband med nedläggningen av Uddevallavarvet
forcerade regeringen fram ett beslut om att bygga motorväg
mellan Stora Höga och Uddevalla. Vägen har säkert ökat
trafiksäkerheten på denna sträcka och kortat restiderna
mellan Göteborg och Uddevalla.
Det är dock uppenbart att beslutet inte utgick från
miljöhänsyn eller samhällsekonomiska kalkyler. Beslutet
att bygga motorvägen var snarast en ''miljardgest'' till Volvo
för att företaget skulle lokalisera en fabrik till Uddevalla.
En fabrik som man redan lagt ned. Lärdomen av detta är att
beslut om motorvägssatsningar inte får grundas på tillfälliga
bedömningar eller önskemål från ett näringsliv som inte
behöver ta de ekonomiska konsekvenserna av sina krav.
I praktiken har satsningen på några mil motorväg trängt
undan utrymmet för andra mer angelägna behov och
bidragit till att konservera ett trafiksystem som inte är
långsiktigt hållbart. I nuläget bör medel avsättas för att
snabbt röja undan befintliga trafikfällor längs hela E 6:ans
sträckning genom Bohuslän. Ett rimligt mål kan vara att E 6
skall nå standard som motortrafikled genom hela Bohuslän.
Insatserna längs E 6:an får inte heller tränga undan
behovet av satsningar på andra vägprojekt inom regionen.
Det finns som ovan angetts en rad akuta behov av
vägsatsningar. Detta gäller t.ex. riksväg 44
Vänersborg/Trollhättan--Uddevalla, samt väg 161
Uddevalla--Lysekil. Bland andra angelägna projekt märks
fullföljadet av utbyggnaden av länsväg 178 i Orust kommun,
samt länsvägarna 163 och 164.
Det finns också behov av mindre vägsatsningar och
vägunderhåll inom regionen. I vissa fall kan det röra sig om
så enkla åtgärder som att asfaltbelägga befintliga grusvägar.
Ett exempel på eftersatta vägavsnitt finns på östra Orust
(Myckleby). Sådana mindre projekt är inte särskilt
kostsamma, men de har fördelen att de snabbt kan komma
igång, och de ger många arbetstillfällen.
Sjöfart
Bohuslän hade tidigare ett finförgrenat nät av
kustsjöfart. Idag finns möjligheter att åter bygga upp ett
pendelsystem för sjötransporter längs västkusten. Ett
rederi, Dag Engström (Lysekil), har tagit fram konkreta
planer på ett system för ro-ro trafik mellan Oslo och
Göteborg. Ett ro-ro fartyg ur Engströms flotta kan
transportera gods motsvarande 100 lastbilar.
För att en godspendel skall fungera på bästa sätt bör
samarbetet mellan godsfraktarna till lands och sjöss
utvecklas. I dag med ett växande miljömedvetande bör
samhället vidta aktiva åtgärder för att åter bygga upp
kustoch närsjöfarten. Det kan gälla ett direkt stöd, men
också att ta fram nya tekniker och organisationsformer
kring godsflödena.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överläggningar mellan
regeringen och Fyrstadskommunerna angående
tidigareläggning av vissa väg- och järnvägsutbyggnader,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av
''Fyrstadslänken'', dvs. riksväg 44 samt väg 161,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av riksväg 45
delsträckan Trollhättan--Vänersborg,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av Norge--
Vänerlänken med dubbelspår, delen Trollhättan--Öxnered,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning av Herrljungabanan
till redovisad 100-miljonerkronorsnivå,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning av Bohus- och
Lysekilsbanorna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en bro över Sunningesund,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på
järnvägsområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på
vägområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturinvesteringar på
sjöfartsområdet i Bohuslän och Uddevallaregionen.