Samverkan mellan olika transportsystem för att uppnå flexibilitet och optimal användning av infrastrukturen är allt mer angeläget. VTI i Linköping samt kommunikationsfors kningsberedningen är exempel på institutioner som borde arbeta med denna samordning, med s.k. logistiska centra. Från statsmakternas sida måste initiativ tas så att detta arbete prioriteras.
Norrköping har ett synnerligen strategiskt läge ur kommunikationssynpunkt. Hamnen ger goda möjligheter till färjeförbindelser till de baltiska staterna och till Finland. Den knutpunkt som Norrköping utgör för järnväg, vägar, hamn och flygfält är en utmärkt utgångspunkt för kommunens strävan att tillsammans med den östsvenska regionens övriga intressenter, främst näringslivet, utveckla ett transportcentrum. Fortsatt arbete med snabbare tåg och upprustning av E4 till motorvägsstandard såväl vid Norrköping som norrut vid Stafsjö och söderut vid Ödeshög förbättrar dessa möjligheter ytterligare. Uppbyggnad av effektiva omlastningssystem för kombinerade transporter med lastbil och järnväg för godstrafiken är ett annat viktigt led.
Norrköping utgör en region med flera stora industrier som använder järnvägen bl.a. för export och import. Godsflödet till och från Norrköpings närområde är omkring 40 000 järnvägsvagnar om året. Samordningsfrågor är därmed av största vikt för Norrköping.
En samlad infrastrukturell strategi för landet måste också innebära att frågan om logistiska centra lyfts fram. I den strategin är utvecklingen av Norrköping som transportcentrum väsentlig.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av logistiska centra,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla Norrköping som transportcentrum.
Stockholm den 25 januari 1994 Dan Ericsson (kds) i Kolmården