I regeringens proposition 1993/94:219 föreslås inrättande av en handikappombudsman. Ombudsmannen skall bevaka frågor som rör funktionshindrades rättigheter och intressen på olika samhällsområden och verka för att funktionshindrade inte missgynnas. Handikappombudsmannens roll blir allmänt rådgivande och opinionsbildande.
Regeringens förslag stämmer bara delvis överens med de förslag som lades fram i handikapputredningens slutbetänkande. Detta kan komma att innebära att viktiga delar av utredningens förslag aldrig kommer att förverkligas.
Sverige intar en tätposition i fråga om utvecklingen på handikappområdet. Alltsedan 60-talet har vi lagt byggsten till byggsten och kommit längre än andra både när det gäller åtgärder på det individuella området och i fråga om tillgänglighet i det omgivande samhället.
Det har vi åstadkommit genom en unik samverkan mellan en stark och medveten handikapprörelse och politiska krafter som strävat efter rättvisa och jämlikhet.
Ändå återstår mycket att göra. Samhällsutvecklingen har inte varit positiv för människor med funktionshinder. Privatiseringar och marknadslösningar inom välfärdssystemen har gjort det mycket svårare att komma vidare.
Allt kärvare förhållanden och ökad intolerans i arbetslivet är ett annat allvarligt hinder för en bra utveckling för funktionshindrade.
Handikapputredningen, som tillsattes av den socialdemokratiska regeringen tog sin utgångspunkt i dessa förhållanden. Det är ingen tillfällighet att utredningens arbete utmynnade i en rad lagförslag, vars grundtanke är att hävda funktionshindrades rätt att dela gemenskap och andra viktiga värden i samhället med andra människor.
Utredningen fann, i full enighet över partigränserna, att det var lagstiftning som krävdes för att skapa det tillgängliga och öppna samhället.
Det är nu snart två år sedan utredningen presenterade sitt slubetänkande. I detta finns mycket viktiga förslag om både ökad tillgänglighet och förbud mot att i olika verksamheter utestänga funktionshindrade. Dessutom föreslog utredningen att en Handikappombudsman skulle övervaka efterlevnaden och kunna föra process i principiella ärenden.
Regeringen är inte nu beredd att lägga förslag som innebär att Handikappombudsmannen ges en processförande roll. Skälen för detta anges vara att opinionen i frågan är splittrad. Fakta är att en överväldigande majoritet av remissinstanserna är positiva till handikapputredningens förslag. Dessutom var utredningen helt enig.
I vår partimotion från 1 januari 1994 krävde vi att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till lag som förbjuder diskriminering i arbetslivet av funktionshindrade. I samband med detta bör också ombudsmannatjänsten ges den processförande inriktning som handikapputredningen föreslagit.
Eftersom vi anser att handikappombudsmannen skall ha en processförande roll är det viktigt att den person som utses har juridisk kompetens.
I propositionen föreslås att ett särskilt råd, vars ledamöter utses för en bestämd tid, knytes till handikappombudsmannen. Vi anser att detta råd bör ha parlamentarisk medverkan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur Handikappombudsmannen skall ges en processförande roll i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Handikappombudsmannen bör ha juridisk kompetens,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parlamentarisk medverkan i Handikappombudsmannens råd.
Stockholm den 18 april 1994 Bo Holmberg (s) Anita Persson (s) Ingrid Andersson (s) Rinaldo Karlsson (s) Jan Andersson (s) Maj-Inger Klingvall (s) Martin Nilsson (s) Hans Karlsson (s)