med anledning av prop. 1993/94:149 Åligganden för personal inom hälso- och sjukvården m.m.
Proposition 1993/94:149 innehåller förslag till lag om
åligganden för personal inom hälso- och sjukvården och till
lag om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens
område. Samtidigt föreslås att den nuvarande s.k.
tillsynslagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m.fl. upphävs.
Propositionen följer i huvudsak förslagen som
Tillsynsutredningen lämnade i sitt huvudbetänkande
Tillsynen över hälso- och sjukvården (SOU 1991:63).
Förslagen innebär att tillsyn och ingripanden mot
försummelser när det gäller hälso- och sjukvårdspersonal så
långt möjligt anpassas till vad som gäller för andra
kategorier av arbetstagare.
Förslagen ligger i huvudsak i linje med vad den
dåvarande socialdemokratiska regeringen åsyftade med
översynen. Men de är otillräckliga med tanke på de
förändrade driftsformer som nu växer fram i svensk
sjukvård. Förslagen i propositionen om tillsynen över hälso-
och sjukvården bör samordnas med de förslag till
förändringar i stadgan för enskilda vårdhem som riksdagen
skall behandla senare i vår. En samordning bör också göras
med arbetet inom Socialtjänstkommittén, som behandlar
tillsynen inom socialtjänstens område.
Tillsyn över enskilda vårdgivare
En mycket viktig förändringstendens under de senaste
åren, vilken framför allt blivit påtaglig efter det att
Tillsynsutredningen tillsattes år 1987, är det ökande inslaget
av privata vårdgivare. Det har blivit allt vanligare med
anbudsupphandling och med konkurrens mellan olika
vårdgivare. Tillsynsutredningen ansåg, bland annat som en
följd av detta, att stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem
borde ses över och förändras.
En av regeringen tillsatt arbetsgrupp har sett över
stadgan om enskilda vårdhem. Arbetet redovisades i maj
1993, Enskild vård och omsorg -- offentlig tillsyn (Ds
1993:38). Regeringen förutsätter i propositionen att förslag
om förändringar av stadgan för enskilda vårdhem kommer
att föreläggas riksdagen inom kort.
Regeringen anför i propositionen följande med
anledning av förändringarna inom hälso- och sjukvården:
I vissa fall kan dock patienten -- genom det
informationsunderläge som patienten har i förhållande till
vårdpersonalen -- ha svårt att bedöma vårdens medicinska
kvalitet. Tillbud och risker i vården kanske därmed inte
uppmärksammas av patienten. Konkurrensen mellan olika
vårdgivare kan också enligt vissa bedömare leda till en
minskad benägenhet att anmäla skadefall och tillbud till
Socialstyrelsen, detta då vårdgivaren anser sig ha anledning
att befara att patienternas val påverkas negativt av
anmälan.
Förutsättningarna för Socialstyrelsens tillsyn över hälso-
och sjukvården har förändrats genom de ökade
marknadsinslagen. Det är en mycket angelägen uppgift för
Socialstyrelsen att följa effekterna på vårdens kvalitet och
patientsäkerheten. En viktig grund för detta är en kraftfull
och enhetlig tillsynslagstiftning.
Tillsynen av enskilda vårdgivare bör behandlas
tillsammans med tillsynsfrågorna i föreliggande
proposition. En samlad tillsynslagstiftning bör utformas
med hänsyn till de förhållanden som nu råder inom hälso-
och sjukvården, med fler inslag av icke-offentliga
driftsformer, upphandling och konkurrens.
Socialdemokraterna föreslår att de delar av föreliggande
proposition som behandlar tillsynen över hälso- och
sjukvården avslås och att regeringen får i uppdrag att ta
fram en samlad tillsynslagstiftning som även inkluderar
enskilda vårdhem.
Socialstyrelsen bör ges möjlighet att inrätta ett
sekretesskyddat register över varningar, uppgifter om
anmälningar av hälso- och sjukvårdspersonal samt andra
iakttagelser av betydelse för tillsynen.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds ställning
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) har i dag
ställning som egen myndighet. I propositionen föreslås
emellertid att HSAN alltid skall bereda Socialstyrelsen
möjlighet att yttra sig innan ett ärende avgörs (om det inte
är uppenbart obehövligt).
Genom att ge Socialstyrelsen denna yttranderätt, fråntas
HSAN sin självständiga ställning. Dessutom leder det till en
försening av ärendenas handläggning. Socialdemokraterna
kan inte ställa sig bakom detta förslag. Nuvarande regler,
som innebär att Socialstyrelsen har rätt att överklaga
HSAN:s beslut för att ta till vara allmänhetens intresse, är
en bättre ordning. Socialstyrelsen delges alla HSAN:s
ärenden.
Regeringen föreslår att tillsynslagen skall innehålla
regler om vad en anmälan till HSAN skall innehålla, bland
annat att anmälan skall precisera vem som anmälan avser.
Det är emellertid angeläget att om utredningen visar att ett
fel begåtts, men inte av den som anmälts, skall åtgärder
kunna vidtas mot den faktiskt ansvarige. För övrigt får inte
de formella kraven på anmälan ställas så högt att de hindrar
någon från att göra en anmälan.
Interimistiskt återkallande av legitimation m.m.
Regeringen anser att det saknas tillräckliga skäl för att
införa en möjlighet att återkalla legitimation interimistiskt
då det är fråga om grov oskicklighet vid utövningen av yrke
eller då den legitimerade misstänks ha begått grovt brott.
Regeringen anför att antalet fall är få och ofta
svårbedömbara och att en sådan regel skulle få ges en
mycket restriktiv tillämpning. Såväl Socialstyrelsen som
Svea Hovrätt anser dock att bestämmelser om ett
interimistiskt återkallande bör införas.
Socialdemokraterna anser att det bör vara möjligt att
interimistiskt återkalla legitimationen vid grov oskicklighet
i yrkesutövningen eller vid allvarlig misstanke om grovt
brott. Det är i vissa fall klart olämpligt att en person får
fortsätta sin yrkesutövning i avvaktan på dom. En sådan
regel måste givetvis tillämpas med stor restriktivitet.
Vi anser också att det bör införas ett system med arbete
under arbetsledning som mellanform mellan varning och
återkallande av legitimation. Det är inte bra för
allmänhetens förtroende när en läkare kan varnas
upprepade gånger utan att det påverkar läkarens
arbetssituation.
Möjlighet till disciplinpåföljd i samband med behandling
av avlidna
Regeringen föreslår att påföljdslagen inte skall kunna
tillämpas när det gäller hälso- och sjukvårdspersonalens
åligganden i fråga om avlidna patienter.
Det finns emellertid situationer när gränsdragningen
inte är så lätt att göra. När det gäller hjärndöd krävs det i
vissa fall en noggrann diagnos innan dödsfallet kan avgöras.
Det kan leda till tveksamhet om påföljdslagen skall gälla
eller ej. Därför bör vården av avlidna inte undantas från
påföljdslagens tillämpning.
Förskrivningsrätt av anabola steroider
Regeringen anser att det inte finns anledning att
möjliggöra för HSAN att begränsa eller dra in läkares och
tandläkares förskrivningsrätt när det gäller anabola
steroider. Skälet att göra skillnad mellan alkohol och
narkotika å ena sidan och anabola steroider å andra sidan är
dels att anabola steroider inte anses beroendeframkallande,
dels att den legala förskrivningen är blygsam.
Socialdemokraterna anser att anabola steroider i detta
sammanhang bör jämställas med alkohol och narkotika.
Anabola steroider är skadliga för den som använder dem
och medverkar till våldsbrott. Att den legala förskrivningen
av anabola steroider i dag är obetydlig kan inte få vara
avgörande.
Angående skolpsykologer
I propositionen sägs att skolpsykologer inom skolans
elevvård hör till hälso- och sjukvårdspersonalen och
följaktligen kan bli föremål för disciplinära åtgärder hos
HSAN. Detta stämmer ej med vad som sägs i
sekretesslagen, där skolpsykologerna inte räknas till hälso-
och sjukvårdspersonalen. Detta har också fastslagits i
åtskilliga uttalanden av regering och riksdag, när
psykologerna önskat få samma ställning som hälso- och
sjukvårdspersonalen. HSAN har följaktligen i åtskilliga
ärenden avvisat klagomål mot skolpsykologerna. Detta
måste rättas till.
Begreppet närstående
I propositionen definieras begreppet närstående. Som
närstående skall även räknas den som patienten har en
särskilt djup vänskap till. Denna definition stämmer inte
med vad som anges i andra lagar, där begreppet närstående
används, t.ex. sekretesslagen. Det är olyckligt om
begreppet får olika tolkning i skilda lagar.
Om vänskapsförhållanden tas med kommer det
dessutom att åstadkomma bekymmer när vännen men ej de
anhöriga vill klaga. HSAN har i sådana fall avvisat vännens
klagomål.
Slutligen är ett begrepp som ''särskilt djup vänskap''
svårtolkat.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1993/94:149,
2. att riksdagen hos regeringen begär att det tas fram en
samlad lagstiftning om tillsynen av såväl enskilda som
offentligt drivna hälso- och sjukvårdsinrättningar,
3. att riksdagen beslutar avslå förslaget att
Socialstyrelsen alltid skall beredas möjlighet att yttra sig
över ärenden i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
(HSAN),
4. att riksdagen hos regeringen begär att förslaget till lag
om disciplinpåföljd m.m. kompletteras med möjlighet för
HSAN att interimistiskt återkalla legitimation vid grov
oskicklighet i yrkesutövningen eller vid allvarlig misstanke
om grovt brott,
5. att riksdagen hos regeringen begär att förslaget till lag
om disciplinpåföljd m.m. kompletteras med ett system med
arbete under arbetsledning som mellanform mellan varning
och återkallande av legitimation,
6. att riksdagen hos regeringen begär att förslaget till lag
om disciplinpåföljd m.m. ändras så att disciplinpåföljd får
åläggas även vid brister av behandlingen av avlidna,
7. att riksdagen hos regeringen begär att förslaget till lag
om disciplinpåföljd kompletteras med möjlighet för HSAN
att begränsa eller dra in förskrivningsrätten när det gäller
anabola steroider,
8. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående oklarheter om skolpsykologernas
tillhörighet till hälso- och sjukvårdspersonalen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om definition av begreppet
närstående.
Stockholm den 13 april 1994
Bo Holmberg (s)
Anita Persson (s)
Ingrid Andersson (s)
Rinaldo Karlsson (s)
Jan Andersson (s)
Maj-Inger Klingvall (s)
Hans Karlsson (s)
Martin Nilsson (s)