med anledning av prop. 1992/93:253 Import av och partihandel med starköl

Regeringen har, efter remissbehandling av en
departementspromemoria, i nämnda proposition hävdat att
Sverige måste ge utländska tillverkare av starköl tillträde till
den svenska marknaden på samma villkor som de svenska
tillverkarna. Förslaget läggs under pågående förhandlingar
med EG. Det anges inte vilka hinder som reses genom EES-
avtal och ev. medlemskap för tillverkare utanför EG.

Vidare föreslås, att även utländska tillverkare som inte
avser att etablera partihandel i Sverige, skall få göra detta
genom att tillståndsinnehavare skall få rätt att importera till
den egna serveringsverksamheten. Regeringen betonar
vikten av att tillsynsmyndigheter noga bör följa
verksamheten för att, som det heter, undvika olägenheter.

I anslutning till remissomgången avstyrktes förslaget av
de myndigheter som besitter alkoholpolitisk kompetens,
såsom Alkoholkommissionen, Socialstyrelsen,
Folkhälsoinstitutet, Nykterhetsrörelsens Landsförbund,
KSAN och Systembolaget. Det får närmast betraktas som
anmärkningsvärt, att regeringen inte tar till sig den kritik,
som riktades mot det ursprungliga förslaget. Propositionen
innehåller i sig inga strategiska avvikelser från förslaget i
departementspromemorian.

Regeringen hävdar att det förslag som framförts av flera
remissinstanser, att Systembolaget skall handlägga
tillståndsgivningen, inte är lämpligt. Skälen för detta
förfarande är:

1. Sverige har i EG-förhandlingarna och tidigare i EES-
avtalet hävdat att monopolet i Sverige är till av
hälsopolitiska skäl och att Sverige avser att värna om detta
skydd på så sätt att inga svenska tillverkare gynnas
otillbörligt. Systembolaget har visat vägar för detta
förfarande. Systembolagets internationellt sett höga
kompetens är väl dokumenterad.

2. En grundläggande regel i svensk alkoholpolitik har
varit, att så långt det är möjligt begränsa vinstintresset av
alkoholförsäljningen. Genom förslagen i propositionen
tillskapas ytterligare en privat sektor, som dessutom blir
svårstyrd.

3. Regeringen hävdar, utan saklig grund, att
Systembolaget inte skulle klara en tillståndsgivning. Enligt
tillgängliga uppgifter var det snarare en liberalisering av
alkoholpolitiken, än en administrativ och kostsam
verksamhet, som medförde att svenska bryggerier fick
rätten till direktimport.

Det finns i dag utomordentliga möjligheter att via data
och nätverk hantera dessa frågor. Koncessionen för
distribution kan ju ges på samma sätt som Banverket hyr ut
spår till företagare med egna transportmedel.

Det finns i dag starka skäl att begränsa
starkölskonsumtionen och ölkonsumtionen över huvud
taget. Öl är i dag en ungdomsdryck. Regeringen redovisar
dessa farhågor redan i sammanfattningen. Det anvisas dock
några resurser för motinformation.

Enligt tillgängliga siffror drack svenska folket 367,4
miljoner liter öl 1976, andelen starköl var 6,7%. År 1978
dracks det 296,9 miljoner liter, en klar minskning, men
starkölsandelen var då 26%. För 1992 är motsvarande
siffror 439,2 miljoner liter öl, varav 39,5% eller 173,3
miljoner liter var starköl.

Om man ytterligare vidgar sektorn ökar risken, såsom
regeringen anför, att marknadsföringen av starköl inom
restaurangnäringen tilltar. Regeringen anför vaga argument
för hur man skall kunna begränsa uppkomna
missförhållanden. Det får betraktas som en brist, att
regeringen inte i högre grad har angett vägen för hur ett
återtagande skulle ske eller hur man i praktiken skall beivra
olägenheter. I dagens läge är det utomordentligt svårt att
ingripa verkningsfullt.

Mot bakgrund av att det finns såväl alkoholpolitiska skäl
som att regeringen inte i tillräcklig grad har anvisat
sanktionsmöjligheterna och att dessa ej anges i omfattning,
anser vi att propositionen skall avvisas.

Vi anser att frågan bör lösas i anslutning till
förhandlingarna med EG och att ytterligare alternativ
därvid bör övervägas. Tidpunkten för ikraftträdandet har ej
angivits i propositionen vilket stödjer vår inställning i
frågan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande import av och partihandel
med starköl.

Stockholm den 6 oktober 1993

Karin Israelsson (c)

Fanny Rizell (kds)

Gudrun Norberg (fp)

Eva Zetterberg (v)

Göran Magnusson (s)