Förslaget om vårdnadsbidrag talar om ''barn och
föräldrar'' som om det var homogena grupper.
Adoptivbarnen och adoptivföräldrarna nämns inte alls.
Ändå är deras situation annorlunda, och konsekvenserna av
vårdnadsbidraget kan bli negativa för dem.
Förslaget, som innebär möjlighet att uppbära
vårdnadsbidrag för barn under tre års ålder, missgynnar i sin
nuvarande utformning adoptivfamiljerna. Om barnet är tre
år eller äldre vid ankomsten till sin adoptivfamilj skulle
adoptivföräldrarna inte erhålla vårdnadsbidrag. När barnet
är yngre än tre år vid ankomsten kan vårdnadsbidrag utgå
till dess barnet fyllt tre år. Vid beräkning av de flesta andra
förmåner som gäller barnfamiljer likställs tiden för ett
adoptivbarns ankomst till familjen med tiden för ett
biologiskt barns födelse. Detta bör vara utgångspunkten
också för vårdnadsbidraget. I konsekvens därmed bör även
adoptivföräldrar vara berättigade till tre års ledighet för
vård av barn från den dag de får barnet i sin vård.
Förslaget om vårdnadsbidrag kombineras med ett
förslag att rätten till föräldrapenning minskas från 450 dagar
till 360 dagar. Detta gäller även adoptivföräldrar. Om detta
genomförs utan att adoptivföräldrar blir berättigade till
vårdnadsbidrag, innebär det att adoptivföräldrar, som tar
emot ett barn som redan fyllt tre år, kommer att vara
berättigade till föräldrapenning under enbart 360 dagar,
alltså 90 dagar färre än för närvarande, utan den
kompensation som vårdnadsbidraget utgör för biologiska
föräldrar.
Enligt förslaget skall vårdnadsbidrag utgå för barn som
är svensk medborgare och bosatt i Sverige och för barn som
varit bosatt i Sverige minst sex månader och för barn vars
föräldrar varit bosatta i Sverige minst sex månader. För att
en utomlands beslutad adoption skall gälla i Sverige krävs
normalt att den godkänns av Statens nämnd för
internationella adoptionsfrågor, NIA. Vissa länder har inte
en sådan adoptionslagstiftning att ett beslut därifrån kan
godkännas av NIA att gälla som adoption i Sverige. I dessa
fall måste en svensk adoption genomföras vid svensk
tingsrätt. Under den tid som förflyter innan NIA respektive
tingsrätt fattat beslut är adoptivföräldrarna i juridisk
mening inte föräldrar till barnet. Med den utformning
förslaget har skulle vårdnadsbidrag inte heller under denna
tid kunna utgå till adoptivföräldrarna. Lagen bör utformas
så att blivande adoptivföräldrar kan erhålla vårdnadsbidrag
även om adoptionen inte hunnit genomföras då de får
barnet i sin vård i Sverige.
Med tanke på adoptivbarnens speciella behov är det
otillfredsställande om adoptivfamiljerna skulle ges sämre
sociala förmåner än familjer med biologiska barn. Enda
motiveringen till detta är enligt förslaget att adoptivbarnet
är äldre då det kommer till sin familj. Just detta faktum att
det är äldre kan innebära att barnet i många hänseenden har
mer långtgående behov än ett barn fött in i sin familj.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den tidpunkt då
adoptivföräldrar får barnet i sin vård bör jämställas med
tidpunkten för ett barns födelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att adoptivföräldrar bör ges rätt
till lika lång tjänstledighet som biologiska föräldrar.