Med tillräcklig forskning och information slipper våra
barn bli allergiska.
I dag lider i stort sett var tredje svensk av någon form
av allergi. En del har bara lindriga besvär, men många har
sådana problem med t.ex. eksem, andning och astma att de
tvingas till långa sjukskrivningar. Varje år är det 1 200
svenskar som dör till följd av sina allergiska besvär.
Allergins utbredning är så omfattande att den måste
betraktas som en folksjukdom. De mänskliga lidanden
allergin orsakar är enorma -- särskilt när den ger barn
allvarliga men resten av livet. Även räknat i kronor och
ören utgör allergi en stor belastning.
Kostnaden för förtidspensionering, sjukskrivning, vård
och läkemedel till följd av allergi, uppgår varje år till 3
miljarder kronor. Förtidspensioneringarna kostar 1,3
miljarder kronor, sjukskrivningar ca 1 miljard, direkta
sjukvårdskostnader 1,2 miljarder varav läkemedel kostar
200 miljoner kronor per år.
Att de allergiska problemen ökar har många
förklaringar. Felaktiga byggnadssätt och bristande
ventilation är bara en del av förklaringen. Från skolor och
andra offentliga inrättningar vet vi att bristande städning
bidrar till att allergierna får vidare spridning än vad som
annars skulle vara fallet.
Trots att allergi är en så utbred och allvarlig sjukdom gör
samhället nästan inget för att stoppa den sjukdom som vi
vet kräver 100 svenskars liv varje månad året om. Givetvis
får de som drabbas av allergi vård, men forskningen kring
allergins gåta är näst intill försumbar.
Enda sättet att stoppa utbredningen av allergier är att
avsätta tillräckliga resurser på att finna förklaringen till
varför allergier uppstår, samtidigt som vi alla ändrar vårt
beteende vad gäller städning, kost, byggnadsnormer etc.
Det finns i dag färdiga planer på forskning kring allergins
gåta -- vad som krävs är klartecken från statsmakterna att
sätta i gång. Det finns i dag färdiga informationsplaner
kring hur vi skall bete oss för att minska allergiriskerna. Vad
som krävs är att statsmakterna tilldelar tillräckliga resurser
för att informationskampanjerna skall få genomslag.
För oss som redan är vuxna har forskning och
information kring allergi ingen egentlig betydelse. Vi har
redan exponerat oss i dålig miljö alltför länge för att en
bättre miljö om några år skulle kunna hindra oss från att
drabbas av allergier av olika slag.
Våra barn kan däremot slippa ett liv som allergiker om
vi i dag avsätter tillräckliga resurser på forskning och
information kring allergi. I stället för att dra in på städning
borde vi se till att våra barn får vistas i en miljö fri från
damm och smuts. Beräkningar gör gällande att uppemot 40
procent av alla allergier kan undvikas om förebyggande
åtgärder sätts in i tid.
Nästa år drar Folkhälsoinstitutet i gång en
riksomfattande kampanj kring allergi. Det är en vällovlig
ambition, men kraftlös om inte staten anslår ytterligare
medel för information och forskning. Att forska kring
allergi kräver samarbete mellan en rad olika sektorer. Att
genom information och upplysning ändra människors
vanor, krav på byggnormer etc. tar tid och kräver
uthållighet och stora resurser. Med bättre städning o.dyl.
åtgärder kan mycket ändras omgående.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att Folkhälsoinstitutet ges
ytterligare resurser för information och forskning kring
allergi.
Stockholm den 24 januari 1994
Britt Bohlin (s)
Rune Evensson (s)
Sylvia Lindgren (s)