Betydande framsteg håller på att ske på lagstiftningens område, vilka förhoppningsvis kommer att bidra till att bruket av tobak minskar och att människor inte längre kommer att utsättas för tobaksrök mot sin vilja.
Ett förslag om förbud mot tobaksreklam ligger på riksdagens bord. Förhoppningsvis begär riksdagen en skärpning så att det kommer att omfatta även indirekt reklam. Offentliga miljöer kommer att bli rökfria och ingen skall behöva utsättas för tobaksrök på sin arbetsplats. Platser där barn vistas som daghem, skolor och även skolgårdar skall bli rökfria.
Det är på tiden att dessa förändringar sker, eftersom det länge varit allmän kunskap att tobaken är vårt absolut allvarligaste hälso- och miljöproblem. Vetenskapsmännen, som oftast är ovilliga att dra säkra slutsatser, är eniga ifråga om tobakens skadeverkningar. Ingen annan enskild faktor kommer ens i närheten som hälso- och miljörisk.
Det har också framkommit allt tydligare att även den s.k. passiva rökningen är mycket hälsovådlig. Enligt en amerikansk undersökning löper en icke-rökare som lever ihop med en rökare 30 % högre risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar än om partnern inte röker. Passiv rökning anses resultera i ca 3 000 människors död i lungcancer i USA årligen.
Luften från tobak innehåller t.ex. mellan 40 000 och 80 000 ppm. koloxid, och enligt arbetsmiljöreglerna i Sverige får toppvärdet för koloxid uppgå till högst 100 ppm. under en period av fem minuter. En mängd cancerframkallande ämnen finns i tobaksröken i halter som ofta är 100--200 gånger högre än vad som tillåts från någon annan källa i arbetsmiljön. Det är därför mycket tillfredsställande att ingen längre skall behöva utsättas för rök i sin arbetsmiljö.
Desto märkligare ter det sig att inte alla tänkbara insatser görs för att alla barn skall få växa upp i en rökfri miljö. Vi har ansett oss kunna förbjuda aga och det med all rätt. Vi accepterar inte att barn utsätts för vanvård. Vi reagerar starkt om vi får höra att det finns miljöfarliga utsläpp som kan tänkas drabba våra barn. Att många barn dag efter dag i sin egen hemmiljö är utsatta för tobaksrök talas det däremot ganska tyst om. För barn som växer upp i ett hem där någon röker ökar risken för bronkit, lunginflammation, astma och allergier. Vad en del av dessa barn kan tänkas drabbas av som vuxna är inte så svårt att föreställa sig, när vi känner till vilka risker passiv rökning innebär för vuxna.
Att lagstifta om vad människor får göra i sina egna hem bjuder oss emot. Däremot är det oförsvarligt om inte samhället tar alla möjligheter att upplysa och informera föräldrar om vikten av att ge sina barn en rökfri uppväxt.
Det har länge varit känt att barn vilkas mödrar rökt under graviditeten redan vid födseln är negativt påverkade av detta. Undersökningar visar att rökningen ökar främst bland unga lågutbildade flickor. Bland ensamstående mödrar röker ända upp till 60 %. Under graviditeten bör intensiv utbildning ges till de blivande föräldrarna för att visa vikten av rökfrihet och av att de sedan ger sitt barn en rökfri uppväxt. Om de är rökare bör de få all upptänklig hjälp för att sluta röka. De flesta blivande föräldrar är säkert helt inställda på att ge sina barn en så bra uppväxtmiljö som möjligt och därför mottagliga för sakliga argument.
Detta arbete bör sedan kontinuerligt följas upp av barnavårdscentralerna. Nästa viktiga steg bör vara barnomsorgens, förskolans och skolans viktiga uppföljande arbete för att påverka föräldrarna att behålla ett rökfritt hem. Dessa miljöer bör liksom skolan också vara helt rökfria.
Föräldrarna bör regelbundet få undervisning om vikten av att deras barn får en rökfri uppväxt på föräldramöten och vid andra kontakter med barnomsorg och skola. Här är utmärkta tillfällen att engagera föräldrar som är läkare eller sjuksköterskor att tillsammans med lärare och barnomsorgspersonal undervisa och samtala om barnens hälsa.
600 ungdomar börjar röka varje vecka. Det blir 30 000 om året. Av dessa är det 80 % som aldrig lyckas sluta. Mycket få börjar röka vid vuxen ålder. Därför är det mycket angeläget att skapa attityder hos barn och ungdom som gör att de aldrig börjar röka.
Hemmens och skolans förebyggande arbete för att få barn och ungdomar att aldrig börja använda tobak måste intensifieras och bli mer resultatinriktat. Det bör tas som en självklarhet att ungdomarnas rökfrihet skall gälla både i skolan och på fritiden.
Eleverna måste under hela skoltiden få en allsidig undervisning vad beträffar den hälsorisk som tobaksbruket medför. På högstadiet och gymnasiet kan man mycket väl tänka sig att elever som fått viss utbildning med fördel skulle kunna undervisa andra elever och även inspirera föräldrar att sluta röka.
För att upplysningen och utbildningen av blivande föräldrar, barn och ungdomar och all personal som har med dessa grupper att göra skall bli så effektiv som möjligt, bör den understödjas av en intensiv information via radio och TV. Denna information bör också rikta sig till de vuxna som önskar sluta att röka.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en intensifierad information och undervisning om vikten av att alla barn får växa upp i en rökfri miljö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en medveten och kontinuerlig satsning på att få barn och ungdomar att aldrig börja röka,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upplysning och information till vuxna som önskar sluta att röka,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upplysningen och undervisningen bör understödjas av hälsoinformation i radio och TV.
Stockholm den 24 januari 1994 Ingrid Näslund (kds) Fanny Rizell (kds)