Motion till riksdagen
1993/94:So464
av Karl-Gösta Svensson (m)

Rättspsykiatrins kapacitetsutnyttjande


Kriminalvården och den allmänpsykiatriska vården
brottas med tilltagande svårigheter att adekvat vårda och
omhänderta många psykiskt störda lagöverträdare.
Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelningar kan
ställa kapacitet till förfogande för att lösa en del av dessa
svårigheter.
Rättsmedicinalverket saknar dock vissa formella
förutsättningar för detta. Det är av stor vikt att regeringen
undanröjer de hinder som finns för att bättre utnyttja de
resurser som finns inom rättspsykiatrin och tillgodose det
behov som kriminalvården har men inte anser sig kunna
tillfredsställa.
Den rättspsykiatriska utredningsverksamheten bedrivs
vid tre avdelningar i Stockholm, Uppsala och Göteborg
samt enligt entreprenadavtal vid tre enheter inom den
allmänpsykiatriska vården i Malmö, Vadstena och Umeå.
De senaste två åren, efter Rättsmedicinalverkets
tillkomst, har den rättspsykiatriska
undersökningsverksamheten effektiviserats påtagligt. De
tidigare besvärliga förhållanden med långa väntetider i
avvaktan på undersökning har helt försvunnit.
Undersökningen genomförs nu inom lagstadgade tider och
färdigutredda och sjukförklarade patienter förs vanligen
snabbt över till psykiatrisk vårdenhet.
Som en effekt av dessa förhållanden har antalet
vårddagar vid de statliga avdelningarna sjunkit. Det
kommer att finnas övertaliga platser även med hänsyn till
att behovet varierar över tiden.
I regleringsbrevet för Rättsmedicinalverket sägs bl.a. att
tillgängliga resurser skall tas till vara på ett
samhällsekonomiskt effektivt sätt och att organisationen
fortlöpande skall ses över med hänsyn till rättsväsendets
förväntade behov av insatser.
Behovet hos kriminalvården av psykiatrisk vård är
bevisligen stort och beräknas att öka. För att möta detta
behov bör utnyttjandet av tillgängliga vårdplatser inom
rättspsykiatrin vara det mest ekonomiska sättet att finna en
lösning, därtill det gynnsammaste även ur humanitär- och
individsynpunkt.
De rättspsykiatriska avdelningarna har en hög säkerhet
(häktesstandard), en välutbildad och intresserad personal
med stor vana att att ta hand om personer med avvikande
beteende och/eller allvarlig psykisk störning i kombination
med kriminell belastning. Enheter med sådana
förutsättningar är annars en ''bristvara'' såväl inom
kriminalvården som den allmänpsykiatriska vården.
Vissa vårdavtal har med regeringens godkännande
upprättats bl.a. mellan Sydvästra sjukvårdsområdet och
rättspsykiatriska avdelningen i Huddinge och i Göteborg.
Dessa har i varje enskilt fall erhållit regeringens
godkännande.
Enligt psykiatriutredningen beräknas behovet av sluten
psykiatrisk vård för kriminalvårdens klienter motsvara 25--
30 vårdplatser. De senaste månaderna har av allt att döma
situationen förvärrats vid flera av landets häkten och
kriminalvårdsanstalter. De psykiskt störda upplevs som ett
stort problem. Kriminalvårdens behov motsvarar den lediga
kapaciteten inom de rättsmedicinska avdelningarna.
Rättspsykiatrisk vård får f.n. bedrivas på
Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska
utredningsavdelningar endast så länge undersökning pågår.
Det är av stor vikt att regeringen vidtar vissa regeländringar
som syftar till att göra det möjligt att bedriva
rättspsykiatrisk vård i begränsad omfattning vid
utredningsavdelningarna efter det att den rättspsykiatriska
undersökningen har slutförts.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vård vid Rättsmedicinalverkets
rättspsykiatriska avdelningar även efter det att en
undersökning är avslutad.

Stockholm den 23 januari 1994

Karl-Gösta Svenson (m)