Destruktiva sekter förekommer utomlands men verkar
också i Sverige. Karakteristiskt för destruktiva sekter är att
de har en antidemokratisk prägel, där tankar, känslor och
handlande toppstyrs. Ifrågasättande får inte förekomma
och insyn förhindras. Medlemmarna kan på grund av
psykisk, kroppslig och ekonomisk utsugning förändras till
enkelspåriga och otrygga människor som inte mognar och
utvecklas. De personer som försöker göra sig fria och söker
hjälp uppvisar olika symtombilder. Ångest, skuldkänslor
och självmordstankar är vanliga. Psykotiska tillstånd kan
förekomma.
Under senare år har man inom hälso- och sjukvården
iakttagit att främst ungdomar söker hjälp på grund av
symtom som tillskrivs att de varit fast i olika destruktiva
sekter. Också socialtjänsten möter människor som fått
problem på grund av att de tillhör eller tillhört en destruktiv
sekt. Det kan gälla sektmedlemmarna själva eller deras
barn. Det kan röra sig om omhändertagande av barn eller
vårdnadstvister. Också inom domstolsväsendet möter man
dessa frågeställningar. Inom skolan kan lärare ha barn till
sektmedlemmar i sin klass eller få önskemål från
företrädare för de destruktiva sekterna att få presentera sin
ideologi för eleverna.
Gemensamt för personalen inom hälso- och sjukvård,
socialtjänst, domstolsväsende och skola är att de vet mycket
litet om destruktiva sekter, deras ideologi och arbetssätt.
De står därför mer eller mindre handfallna när de skall lösa
sina patienters/klienters problem. Jag anser därför att dessa
personalgrupper under sin utbildning och senare under sin
fortbildning bör erhålla kunskap om destruktiva sekter för
att förbättra deras förutsättningar att kunna ge sina
patienter/klienter adekvat hjälp. För lärarnas del är denna
kunskap nödvändig för att kunna stimulera en kritisk debatt
bland eleverna i samband med sektföreträdares besök i
skolorna.
Någon samlad kunskap tycks inte finnas i Sverige om hur
många människor som fått olika problem på grund av sitt
medlemskap i en destruktiv sekt. Inte heller finns någon
samlad kunskap om hur man bäst kan hjälpa dem. Denna
brist har påtalats av svenska psykiatriker som efterlyst en
riksenhet där man skulle bedriva såväl forskning som vård,
behandling och rehabilitering av f.d. sektmedlemmar med
psykiska problem. Utredningen om hälso- och sjukvårdens
finansiering och organisation bör därför uppmärksammas
på detta behov.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbildning av olika
yrkeskategorier om destruktiva sekter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillägg till det uppdrag som givits
till Utredningen om hälso- och sjukvårdens organisation.
Stockholm den 21 januari 1994
Barbro Westerholm (fp)