Plötslig spädbarnsdöd har drabbat barn i hela världen i
alla tider. I Sverige dör varje år ca 120 till synes friska
spädbarn vid plötslig spädbarnsdöd.
Forskning bedrivs sedan länge, både i Sverige och
utomlands, men ännu kan ingen svara på hur och varför
spädbarn dör på detta sätt. Troligen kan orsakerna vara
flera. Vad man vet är att plötslig spädbarnsdöd nästan alltid
inträffar under sömnen. 60 % av barnen som dör är pojkar.
De flesta barnen är mellan en och fyra månader gamla. De
flesta dödsfallen inträffar under vinterhalvåret. Alla typer
av familjer drabbas. Undersökningar som kan förutsäga
plötslig spädbarnsdöd finns inte.
Målet för forskarna är att tidigt kunna identifiera barn
med ökad risk för plötslig spädbarnsdöd. Målsättningen är
att försöka utveckla ett prediktivt test med utgångspunkt
från hjärtfrekvensvariabilitet (HRV). Samma test används
inom förlossningsvården och inom kardiologin. Problemet
är att undersökningarna än så länge är mycket
resurskrävande och rent praktiskt finns det i dag inga
möjligheter att undersöka alla nyfödda barn. Den
teknologiska utvecklingen gör dock att det finns anledning
att vara optimist när det gäller utvecklingen av dessa s.k.
prediktiva test.
Forskning om plötslig spädbarnsdöd och verksamhet för
att förebygga detta bedrivs av 6--8 barnläkare i Sverige.
Anslagen är mycket blygsamma. De två forskare som
arbetar vid Karolinska sjukhuset inom detta område har
tidigare fått ett anslag från landstinget. Detta drogs in vid
nyår. I övrigt har bidrag kommit från enskilda fonder och
Medicinska forskningsrådet. Dessa bidrag är emellertid
blygsamma och ges under alltför kort tid. Detta innebär att
kvalificerade forskare väljer andra forskningsområden.
Det är viktigt att denna angelägna forskning får ett fast
årligt anslag. I länder där man satsat på utbyggd forskning
inom detta område har det visat sig att antalet dödsfall
minskat mellan 10 och 40 %. Norge är ett bra exempel
härpå.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd för forskning om plötslig
spädbarnsdöd.
Stockholm den 21 januari 1994
Marianne Jönsson (c)
Ingbritt Irhammar (c)