med anledning av prop. 1993/94:136 Riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import, export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker
Regeringens proposition
Regeringen föreslår att Vin & Sprit AB:s monopol
upphör. Vin & Sprit AB har idag monopol på tillverkning av
spritdrycker, import och export av starköl, vin och sprit
samt partihandel med vin och spritdrycker. Monopolen
ersätts med ett tillståndssystem. En ny myndighet inrättas
för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn. Regeringen avser
att återkomma till riksdagen med en proposition med de
lagförslag som behövs för att införa det nya
tillståndssystemet och inrätta den nya myndigheten.
Tidigare proposition och riksdagsbeslut
Riksdagen avslog den 8 december 1993 ett förslag från
regeringen (prop. 1992/93:253 om import och partihandel
med starköl) att utländska tillverkare av starköl skulle få
tillgång till den svenska marknaden på samma villkor som
de svenska tillverkarna. För dessa slopades 1977 kravet på
att försäljning till restauranger skulle ske via
Systembolaget. Riksdagen uttalade i samband med att den
avslog regeringens proposition att regeringen borde
återkomma till riksdagen med förslag om regler för import
och partihandel med starköl sedan Alkoholpolitiska
kommissionen slutfört sitt arbete. Regeringens nya
proposition går mycket längre än riksdagsbeslutet den 8
december 1993. Den föreslår nämligen inte bara att
importmonopolet för starköl upphör utan också att
monopolen för import av och partihandel med vin och
spritdrycker upphör. Som kompensation för denna utökade
liberalisering föreslår regeringen en ny kontrollmyndighet,
något som inte fanns med i den förra propositionen.
Alkoholpolitiska kommissionen ville lägga ett samlat
förslag till ny svensk alkoholpolitik. Det har inte blivit
möjligt därför att regeringen tagit ställning för att avskaffa
alla monopol utom detaljhandelsmonopolet redan nu. När
riksdagen avslagit regeringens proposition om nya villkor
för import av och partihandel med starköl, skrev
Alkoholpolitiska kommissionen till regeringen den 16
december och begärde ett nytt förslag därför att EES-
avtalet skulle träda i kraft den 1 januari 1994.
Kommissionen talade enbart om nya regler för
starkölshanteringen, inte om att slopa alla andra monopol
än detaljhandelsmonopolet.
Monopolen och EES/EU
Romfördraget och EES-avtalet har som grundläggande
princip att varor fritt skall få röra sig över gränserna. Det
inbegriper i princip också alkoholdrycker. Men artikel 13 i
EES-avtalet medger undantag från monopolförbudet för att
skydda människors liv och hälsa.
Under förhandlingarna om ett svenskt EU-medlemskap
har den svenska regeringen och EG-kommissionen
skriftväxlat om de svenska alkoholmonopolen.
Kommissionen förutsätter att Sverige avvecklar import-,
export-, partihandels- och tillverkningsmonopolen, men
den ser ingen anledning att på eget initiativ vidta några
åtgärder mot Sveriges detaljhandelsmonopol för
alkoholdrycker (Systembolaget AB). Redan innan de
svenska medlemskapsförhandlingarna är slutförda har
regeringen genom den nu aktuella propositionen rättat sig
efter EG-kommissionens uttalande. Detta föregriper den
kommande folkomröstningen om svenskt EU-
medlemskap. Enligt vår uppfattning ger EES-avtalet inte
anledning att slopa de svenska import-, export-,
partihandels- och tillverkningsmonopolen.
Stor ökning av starkölskonsumtionen
Före 1977 hade Systembolaget monopol på handeln med
starköl. Sedan dess har svenska bryggerier möjlighet att
sälja starköl direkt till restaurangerna. En hel del av
partihandeln går dock fortfarande via Systembolaget.
Under 1970--80-talet har starkölskonsumtionen ökat
kraftigt. Serveringen av starköl ökade med 476 procent
mellan 1970 och 1991. I detaljhandeln var motsvarande
ökning 419 procent. Konsumtionen har i stor utsträckning
förskjutits mot starköl. Under tiden 1970 till 1991 ökade
den totala alkoholkonsumtionen med 27,5 procent. Räknar
man bara tiden 1980 till 1991 minskade totalkonsumtionen
av alkohol med 2,1 procent. En stor del av starkölsökningen
skedde under 1970-talet.
Sedan partihandelsmonopolet slopades för starköl fick
bryggerierna möjlighet att ge rabatter och bonus till
restaurangerna, som i sin tur sänker priserna på starköl.
Detta gör att restaurangerna kan sälja mycket större
volymer än tidigare. Hade de varit tvungna att köpa
starkölet från Systembolaget, skulle de inte ha fått så stora
rabatter eller bonus. Även om starkölsexpansionen till stor
del beror på att antalet serveringstillstånd ökat kraftigt,
bidrog sannolikt det slopade partihandelsmonopolet också
till den utvecklingen. Starkölet har blivit den stora
ungdomsdrycken. Tillverkarna riktar nu så intensiv
marknadsföring mot pubar och restauranger att förbudet
mot alkoholreklam i praktiken har blivit satt ur spel.
Det finns ett tydligt samband mellan alkoholkonsumtion
och våld och annan kriminalitet. Socialarbetare bedömer nu
att starkölsvågen börjat rekrytera en ny grupp av unga
missbrukare.
Den fria partihandeln skapar också helt nya former av
kriminalitet i själva ölhanteringen. Mångmiljonsvindeln
med moms och alkoholskatt nyligen, där starköl avsett för
export främst till Ryssland sålts svart i Sverige, hade
knappast varit möjlig innan partihandeln med starköl
släpptes fri.
Eftergift för marknadskrafterna
Regeringens förslag att slopa alla monopol inom
alkoholhanteringen utom detaljhandelsmonopolet, redan
innan det finns något färdigt resultat från Sveriges
förhandlingar med EU om medlemskap, måste ses som en
eftergift åt marknadskrafterna.
Alltsedan slutet av 1800-talet har Sverige jämte Norge
och Finland successivt begränsat de privata vinstintressena
inom alkoholhanteringen. Det skedde ursprungligen för att
komma tillrätta med ett mycket stort alkoholmissbruk. Den
nordiska modellen, där man till stor del kopplat bort de
privata vinstintressena från alkoholområdet, begränsat
tillgängligheten och hållit priserna höga genom kraftig
beskattning av alkoholdrycker är mycket framgångsrik.
Konsumtionen ren alkohol per år och invånare ligger cirka
40 procent lägre i Sverige än i Tyskland.
Det försök man under senare år gjort att slopa
partihandelsmonopolet för starköl har redan fått stora
negativa effekter. Att nu ge privata vinstintressen ännu
större spelrum skulle förstärka den negativa utvecklingen.
Lär av Norge
I Norge har Vinmonopolet A/S liknande
alkoholmonopol som de svenska Systembolaget AB och
Vin & Sprit AB. Den norska regeringen utgår från att de
norska alkoholmonopolen accepteras i EES-avtalet och att
de kan behållas även om Norge blir medlem av EU.
Vi menar att Sverige kan föra samma politik. Därför bör
Vin & Sprit AB:s samtliga monopol behållas. Partihandeln
med starköl bör återföras till Systembolaget. Då
diskrimineras inte utländska tillverkare. Ifall riksdagen inte
skulle bifalla vår hemställan att behålla Vin & Sprit AB:s
samtliga monopol, föreslår vi att Systembolaget får
monopol på all partihandel med och import av starköl, vin
och spritdrycker. Vi förutsätter att utskottet då utformar
erforderlig lagtext.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:136 om
upphävande av Vin & Sprit AB:s monopol,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att
Systembolaget AB får överta Vin & Sprit AB:s monopol på
all partihandel med och import av vin, spritdrycker och
utländskt tillverkat starköl,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar
till att Systembolaget AB återfår monopol på partihandel
med svensktillverkat starköl.
Stockholm den 23 februari 1994
Berndt Ekholm (s)
Georg Andersson (s)
Torgny Larsson (s)
Gunnar Thollander (s)