Den medicinska utvecklingen går mycket snabbt när det gäller insemination och befruktning utanför kroppen. Forskning och teknisk utveckling inom dessa områden kan i framtiden ge oanade möjligheter men också inge tvivel om den kan hållas inom etiska gränser.
I Sverige har vi efter utredningar och intensiv debatt fått en lagstiftning som ska reglera verksamheten men den relativt nya lagstiftningen innehåller begränsningar som redan upplevs som otidsenliga.
Lagen tillåter att befruktade ägg fryses upp till 12 månader, och det finns önskemål om att tidsgränsen utvidgas. Skälen för en utvidgning av frystiden är att flera IVF-behandlingar kan genomföras på ägg som är tagna vid ett tillfälle. De kvinnor som måste genomgå flera behandlingar för att bli gravida eller önskar syskon till ett tidigare barn får därigenom tillgång till befruktade ägg under längre tid.
I bl.a. England och Frankrike tillåts frystider upp till fem år. I Norge finns förslag att utvidga frystiden till tre år och i Finland till tio år. I t.ex. Norge diskuteras behovet av att reglera hur många ägg som maximalt får införas per behandlingsförsök samt vem som har äganderätten till befruktade ägg.
Detta är frågor som det är hög tid att även vi i Sverige diskuterar.
Äggdonation är inte tillåtet i Sverige men idag genomförs detta med goda resultat bl.a. i England, dit också svenska kvinnor ''remitteras'' av behandlande läkare. Ett nytt inslag är att ''äldre'' kvinnor föder barn efter äggdonation. Detta förekommer bl.a. i USA, Italien och England. Det har förvånat och upprört människor att kvinnor efter klimakteriet får föda barn.
Det finns i dag teknik, en mycket avancerad analys, som kan ge svar på om det föreligger risk för allvarlig, ärftlig sjukdom innan paret behandlas för ofrivillig barnlöshet och i England genomförs diagnostiken för att införa befruktade ägg med önskat kön.
Under hösten gjordes i USA det första lyckade försöket att klona nybefruktade, mänskliga ägg i laboratorieförsök, vilket avbröts när det konstaterades att det var möjligt att tillämpa tekniken. Försöket gjordes för att tvinga fram en etisk debatt, vilket också blev resultatet och nu förbereds etiska regler.
Vi behöver utifrån vår lagstiftning, de regler och det synsätt som finns i andra länder belysa utvecklingen och föra en debatt om såväl etiska som tekniska gränser. Dessutom bör Sverige ta initiativ i lämpliga internationella organ till diskussion om ett gemensamt etiskt synsätt.
Inför regeländringar måste hela tiden den tekniska utvecklingen och den etiska debatten gå hand i hand, därför synes det befogat att ånyo tillsätta en parlamentarisk utredning som får till uppgift att utreda insemination och befruktning utanför kroppen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av insemination och befruktning utanför kroppen.
Stockholm den 19 januari 1994 Birthe Sörestedt (s) Bo Bernhardsson (s) Bengt Silfverstrand (s)