Vi som bor i Sverige är privilegerade på många sätt, vi
har lyckats skapa ett land med goda resurser och en hög
materiell levnadsstandard. I vårt land har vi ett socialt
system där människor kan känna trygghet och där ingen
egentligen behöver lida nöd. Även om arbetslösheten nu är
hög finns det system som gör att alla kan ha en någorlunda
trygg tillvaro. Det görs dessutom ansträngningar att skapa
ett bättre fungerande trygghetssystem.
Sverige är ett stort land, här finns stora ytor och
jämförelsevis lite folk, med andra ord vi har mycket plats
att röra oss på. Genom en aktiv miljöopinion och mångas
engagemang har vi en relativt bra miljö. Ett arbete som
måste fortsätta för att ytterligare förbättra miljön.
Uttryckt på ett annat sätt, så borde vi vara ett lyckligt
folk. Ytligt sett har vi det vi behöver. Inte särskilt många
i världen kan mäta sig med oss när man gör en sådan här
jämförelse.
Konsumtionen av lugnande medel oroande stor
Den bild jag inledningsvis tecknat ger en föreställning av
att människor mår bra. Men det stämmer inte med de
slutsatser man kommer till om man tittat på hur mycket
psykofarmaka vi svenskar använder. Årligen skrivs det i
Sverige ut 3,5 miljoner recept på lugnande medel och
sömnmedel. Om man försöker göra en bedömning av hur
många människor det handlar om kommer man fram till att
det är 800 000
svenskar som varje år använder ångestdämpande
medel. Det är nära 10 procent av vår befolkning. Om man
dessutom utgår från att barn inte använder sådana här
medel blir det en betydligt högre procentandel av den vuxna
befolkningen som mår så pass dåligt att man flyr från
verkligheten genom att använda olika ångestdämpande
preparat.
Drogmissbruket är också för stort för att man skall vara
nöjd. Skadorna av för stor alkoholkonsumtion och de
skador som uppstår av narkotikabruket är omfattande. Allt
detta är indikationer på att människor saknar trygghet,
kontakt och någon fast punkt i sin tillvaro.
De fysiska skador och den tragedi som tablett- och
drogmissbruk ger upphov till för den enskilda missbrukaren
är motiv nog att göra något. Familjen och anhöriga blir
också lidande. Lägger man därtill de kostnader det innebär
för samhället blir motivet ännu klarare. Sjukvården och de
sociala myndigheterna gör ofta ett förtjänstfullt arbete
genom att vårda och bota och se till att livet trots allt blir
drägligt för dem som skadas av missbruket.
Orsaksbehandling
När en patient kommer till sjukvården görs en
bedömning med utgångspunkt från de symtom som
patienten har. Detta är naturligtvis nödvändigt för att bota
skadan eller sjukdomen. Men för att få en bestående effekt
och motverka nya skador eller sjukdomar, borde man
dessutom ta reda på orsaken till patientens besvär.
Sjukdomar kan vara orsakade av tablettoch drogmissbruk,
då hjälper det inte att bara bota den akuta sjukdomen. En
djupare analys av patientens problem och den verkliga
orsaken till sjukdomstillståndet borde vara rutin. Många
sjukdomar, inte bara psykiska störningar kan vara ett
resultat av den miljö man lever i. Orsaken till att man
använder mycket lugnande tabletter kan vara otrivsel på
arbetet eller i den personliga situationen.
Kemiska ämnen och annan miljöförstöring är ofta orsak
till sjukdomar av olika slag. Björn Gillberg visade i en bok
för några år sedan sambandet mellan dålig miljö och ökad
dödlighet. Även om det är svårt att vetenskapligt bevisa ett
sådant samband, står man nog ändå på säker grund när man
påstår att miljön påverkar vår hälsa och säkert också vår
livslängd.
Om vi vill skapa ett bättre samhälle för människorna då
räcker det inte att konstatera och bota akuta
sjukdomstillstånd. Vi måste också ta reda på vad som är
orsak till en människas bekymmer och ohälsa.
Förebyggande åtgärder
Utan tvekan är det lönsamt för samhället att förebygga
och att planera vårt samhälle så att människor inte tar
skada. Det är viktigt att skapa förutsättningar för
gemenskap så att människor kan känna sig hemmastadda.
För att nå sådana mål måste det till förändringar både hos
oss människor och i samhällets sätt att fungera. Vi måste
som medmänniskor bry oss om varandra på ett helt annat
sätt än vad som sker idag.
Nödvändiga åtgärder är att minska de miljöförstörande
utsläppen för att skapa en renare och bättre miljö. Kemiska
och andra främmande ämnen som ger besvär skall då
ersättas med något nytt. Det är detta som kretsloppstanken
syftar till. Många allergier skulle troligen inte behöva
inträffa om vi använde mindre av kemikalier och syntetiska
produkter. De kan oftast bytas ut mot naturmaterial.
Samhällsplaneringen har stor betydelse för att
människor ska känna trivsel och trygghet. Trängsel, stress,
ensamhet kan motverkas om vi anstränger oss när vi
planerar vårt samhälle och gör det med utgångspunkt från
de behov och brister vi människor har.
Familjerna har en stor betydelse, barnen påverkas
positivt av att leva i trygga förhållanden. Det är en viktig
uppgift för samhället att stimulera familjerna till en ökad
gemenskap med barnen.
Skolan har en viktig uppgift i att förmedla den kunskap
om miljö och kunskap om hur vi kan ta hand om oss själva
och klara egen friskvård både för kropp och själ. Idrott,
musik, kultur och hemkunskap är ämnen som ger en
kunskap och en träning så att vi kan leva ett bättre liv.
Därför är dessa ämnen viktiga i skolans alla stadier.
Sjukvården tar sig an människor som är sjuka och det är
bra. Vården sköts på ett bra sätt. Men tar vi lärdom av det
som många sjukdomstillstånd är ett symtom på?
Uppenbarligen har vi hittills inte i tillräckligt stor
utsträckning gjort det. Det är en helhetssyn på patienten
som måste ske. Först när vi lär oss att se allt i sin helhet
kommer vi att agera rätt.
Jag föreslår att vi i Sverige skaffar oss en
friskvårdstrategi med utgångspunkt från de synpunkter jag
mycket kort tagit upp i denna motion. En utredning med
uppgift att förslå de förändringar som behövs bör tillsättas
så snart som möjligt.
Jag väckte motionen förra riksmötet med i stort sett
samma innehåll och förslag. Socialutskottet skrev då i sitt
betänkande att de synpunkter som förts fram i motionen
skulle tillgodoses genom den husläkarreform som nu är
genomförd. Jag har svårt att förstå hur det nya systemet
med primärvården förändrar så mycket. Jag har den
uppfattningen att det behövs en radikal förändring av sättet
att bedöma ett sjukdomstillstånd och de åtgärder som
vidtas. Förebyggande åtgärder borde ha ett större
utrymme, samhällsplaneringen är viktig, åtgärder för att få
bättre kontakt människor emellan är nödvändiga osv. Mitt
förslag om att det behövs en utredning som tänker igenom
allt detta och kommer med förslag behövs för att skapa en
friskvårdsstrategi för vårt land.
HSU 2000 bör beakta de synpunkter som framförs i
motionen. Den delegation som arbetar med utvärdering av
husläkarreformen bör också delges inriktningen av denna
motion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående friskvårdsstrategi.
Stockholm den 19 januari 1994
Lennart Brunander (c)