De förebyggande åtgärderna vid kroniska sjukdomar och funktionshinder för att förhindra allvarliga försämringar är mycket viktiga. För den enskilde är de viktiga för livskvaliteten samtidigt som det för samhället är en lönsam affär.
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, SBU, har i en studie kunnat påvisa möjliga samhällsekonomiska vinster vid screening av näthinneskador hos diabetiker. Den totala samhällsekonomiska vinsten hos samtliga insulinbehandlade diabetiker typ 1 beräknades i studien vara 16,2 gånger den gjorda investeringen i form av screening och behandling. Vinsten hos insulinbehandlade diabetiker typ 2 var lägre, men ändå 5,8 gånger investeringskostnaden.
Man kan också påvisa samhällsekonomiska vinster när det gäller att förebygga svårläkta sår och gangrän hos diabetiker. Enligt Socialstyrelsens fotvårdsutredning amputerades 1986 mer än 1 300 fötter och underben på diabetiker i Sverige. Varje amputation för med sig stora kostnader i form av sjukvård, rehabilitering, sjukskrivning, social hemhjälp m.m. Enbart det kirurgiska ingreppet, sjukhusvård före och efter operationen samt proteskostnaden uppskattas i dag till ca 200 000 kronor per ingrepp.
Studier i både Umeå och Kisa visar att man med en bra förebyggande fotvård för diabetiker kan sänka antalet amputationer med ca 80 %. Förutom de samhällsekonomiska vinsterna undviker förebyggande insatser stora mänskliga lidanden och bidrar till en högre livskvalitet för de människor som berörs.
Problemet med förebyggande vård är att kostnaden företrädesvis drabbar sjukvårdshuvudmannen medan den samhällsekonomiska vinsten till största delen tillfaller socialförsäkringssystemet. Därför måste ekonomiska medel från socialförsäkringssystemet överföras till sjukvårdshuvudmannen i syfte att förbättra den förebyggande vården.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förebyggande vård för diabetiker.
Stockholm den 17 januari 1994 Jan Andersson (s) Bo Nilsson (s)