Psykiskt utvecklingsstördas rätt till särskilda omsorger

Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda m. fl. ger rätt till särskilda
omsorger, utöver de som kan ges av socialtjänsten eller
hälso- och sjukvården. Till rättigheterna hör rådgivning,
daglig sysselsättning, boende i gruppbostad för vuxna som
inte kan bo i egen bostad m.m.

Det är landstingens ansvar att de utvecklingsstörda inom
landstingsområdet får de omsorger de har rätt till. I många
landsting förekommer dock långa väntetider för de
lagstadgade rättigheterna. Bristande resurser är enligt
landstingen en bidragande orsak. Det är Socialstyrelsen
som har tillsynsansvaret och som skall följa och stödja
verksamheten.

Beslut av omsorgsnämnden som går den sökande emot,
kan genom förvaltningsbesvär överklagas till länsrätten.
Det finns ett stort antal fall, där domar som givit den
klagande rätt till viss insats inte har verkställts.

Landstingen följer varken lagen eller domstolen.

En granskning som Socialstyrelsen gjorde av landstingen
hösten 1991, visar att 241 domar, en fjärdedel av de domar
som avkunnats sedan omsorgslagen trädde i kraft första juni
1986, fortfarande inte var verkställda.

Frågan om möjligheten att tvinga ett landsting eller en
kommun att verkställa ett beslut fattat av
förvaltningsdomstol har utretts av
Kommunalansvarsutredningen (SOU 1989:64,
''Kommunalbot''). Utredningens förslag om ett ekonomiskt
sanktionssystem riktat mot kommun eller landsting, har
inte lett till något lagförslag. I samband med att riksdagen
fattade beslut om en ny kommunallag ansåg man även att
vissa frågor borde utredas ytterligare. Hit hörde frågan om
förtroendevaldas ansvar för kommunala beslut. En
utredning, Lokaldemokratikommittén, har senare tillsatts,
med uppgift att överväga olika åtgärder för att stärka den
lokala demokratin. En av kommitténs uppgifter är att
slutföra arbetet med hur ett sanktionssystem bör utformas.
I direktiven (1992:12) påpekas att det nu saknas
verkningsfulla sanktioner eller påföljder mot så kallat
domstolstrots. Utredningen sägs arbeta men under tiden
växer högarna av domstolsbeslut där landstingen trotsat
beslut av länsrätt och fortsättningsvis trotsar lagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa bättre förutsättningar
för enskild utvecklingsstörd att gentemot landsting och
kommuner hävda sin rätt till särskilda omsorger.

Stockholm den 25 januari 1994

Arne Jansson (nyd)

Laila Strid-Jansson (nyd)