Motionen handlar om placering i hem för vård eller boende för barn och ungdom.
Omhändertagande av barn som faller under lagen om vård av ungdom (LVU) eller barnavårdslagen sker idag till fosterhem, storfosterhem eller behandlingshem. Det finns ett antal privata behandlingshem eller storfosterhem som placering sker till. Dygnskostnaden är inte fastställd utan bestäms från fall till fall. Det finns inte heller några fastställda regler för form av behandling, dvs. antal timmar psykologstöd m.m. Då i stort sett inga seriösa rehabiliteringskrav åligger dessa hem, har de vuxit upp fritt och oreglerat med stor förtjänst för ägarna. Vem som helst kan idag i stort sett starta ett storfosterhem eller behandlingshem genom att löst redovisa kontakt med bl.a. psykolog och skaffa några ridhästar eller liknande. I vissa fall bildar vårdnadsgivarna ett bolag och tar ut en kraftig dygnskostnad per vårdnadstagare. Eftersom underlaget för verksamheten styrs av kommunens placering borde man relativt lätt också kunna styra dygnskostnaderna genom fastställda regler. Dygnskostnaden variera mellan 1 000 kr och 5 000 kr för samma behandling. Länsstyrelsens funktion inskränker sig idag till att på mycket lösa grunder värdera hemplaceringen. Detta gäller även länsstyrelsens möjligheter att bedöma enskilda förskolor. De direktiv som idag råder gör länsstyrelsen till en tandlös tillsynsmyndighet. Ett fast regelverk saknas. Eventuella överklaganden från vårdgivaren har länsstyrelsen ingen möjlighet att avslå då det inte finns något att hänvisa till.
Verksamheten måste ses över och stramas upp.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verksamheten med placering i hem för vård eller boende för barn och ungdom ses över.
Stockholm den 25 januari 1994 Arne Jansson (nyd) Laila Strid-Jansson (nyd)