Varje år föds i Sverige ca 400 barn med allvarliga skador
till följd av att modern har missbrukat alkohol.
Skadan kallas medicinskt för Fetal Alcohol Syndrome
eller FAS. De skador som alltid uppstår hos barnet är
tillväxthämning, avvikande utseende och symtom från
centrala nervsystemet. Andra skador som alkoholförtäring
hos den gravida kvinnan kan leda till är ögonskador, missfall
och dödfödda barn.
Före 1980 var det ungefär ett barn av 600 som föddes
med dessa skador. Därefter startade en intensiv
upplysningskampanj som ledde till en drastisk minskning av
antalet alkoholskadade barn. Risken för FAS uppskattades
till ungefär ett barn på 2 500. I dag är osäkerheten kring
dessa siffror stor och det finns en betydande oro bland dem
som arbetar med droginformation till gravida kvinnor att
siffrorna återigen har ökat. I skriftlig information till
blivande föräldrar sägs att det inte är farligt att dricka ett
glas vin under graviditeten. Risken är uppenbar att
budskapet tolkas olika av olika mammor. Vissa mammor
kan tolka budskapet som att gränsen är väl tilltagen så att
man kan ta fler än ett glas utan att orsaka skador.
De barn som genom alkohol skadats från födseln bär
dessa skador med sig hela livet. De insatser som samhället
måste ställa upp med för att dessa barn ska utvecklas så
gynnsamt som möjligt och få ett bra liv utifrån sina egna
förutsättningar är betydande. Barnmorskan Christina
Ottenblad på Huddinge sjukhus som arbetar med
droginformation till gravida kvinnor har beräknat att
samhällets kostnad för varje barn som föds med
alkoholskador i genomsnitt rör sig om 4 miljoner under
barnets uppväxt. Omvänt betyder detta att för ytterligare
ett barn som kan födas utan alkoholskador minskar
samhällets kostnader med 4 miljoner kronor! Till detta ska
självklart läggas den mänskliga vinst som barnet och dess
familj gör om barnet föds friskt.
Det har i olika undersökningar också visat sig att ju
högre alkoholkonsumtion den gravida kvinnan haft under
graviditeten desto svårare blir skadorna. Av avgörande
betydelse är de första månaderna i en graviditet, men all
minskning eller total avhållsamhet från alkohol även under
resten av graviditeten är positiv. Med informationsinsatser
kan man nå många normalkonsumenter.
Självklart behöver den blivande mamma som har grava
missbruksproblem ett mycket omfattande stöd. Där är ett
personligt engagemang från personal verksam inom
mödrahälsovården och socialtjänsten för att kunna bryta
missbruket nödvändigt. Möjligheten att vid en krissituation
på ett snabbt sätt kunna få tag i sin kontaktperson är
exempelvis av stor betydelse. På detta område finns
kompetens för att organisera stödet, däremot kan det vara
svårt att få tillräckliga resurser. Vissa fristående
organisationer, som också är verksamma på detta område,
exempelvis Kvinnoforum, har fått minskade resurser. En
ökad samordning av befintliga resurser är också nödvändig.
Slutsatsen måste bli att stora insatser till relativt låg
kostnad med förebyggande arbete kan leda till färre
alkoholskadade barn och lägre kostnader för samhället.
Inom landstingen och Landstingsförbundet har
projektverksamhet riktad till blivande och nyblivna
föräldrar bedrivits i exempelvis Älvsborgs och Jämtlands
läns landsting med gott resultat. Men dessa projekt behöver
följas upp och breddas runt om i vårt land.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en kartläggning angående
alkoholskadade barn bör företas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av information kring
alkohol och graviditet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av stöd till
alkoholmissbrukande gravida kvinnor.
Stockholm den 25 januari 1994
Eva Zetterberg (v)
Margareta Israelsson (s)
Margareta Viklund (kds)