Varje år föds i Sverige ca 400 barn med allvarliga skador till följd av att modern har missbrukat alkohol.
Skadan kallas medicinskt för Fetal Alcohol Syndrome eller FAS. De skador som alltid uppstår hos barnet är tillväxthämning, avvikande utseende och symtom från centrala nervsystemet. Andra skador som alkoholförtäring hos den gravida kvinnan kan leda till är ögonskador, missfall och dödfödda barn.
Före 1980 var det ungefär ett barn av 600 som föddes med dessa skador. Därefter startade en intensiv upplysningskampanj som ledde till en drastisk minskning av antalet alkoholskadade barn. Risken för FAS uppskattades till ungefär ett barn på 2 500. I dag är osäkerheten kring dessa siffror stor och det finns en betydande oro bland dem som arbetar med droginformation till gravida kvinnor att siffrorna återigen har ökat. I skriftlig information till blivande föräldrar sägs att det inte är farligt att dricka ett glas vin under graviditeten. Risken är uppenbar att budskapet tolkas olika av olika mammor. Vissa mammor kan tolka budskapet som att gränsen är väl tilltagen så att man kan ta fler än ett glas utan att orsaka skador.
De barn som genom alkohol skadats från födseln bär dessa skador med sig hela livet. De insatser som samhället måste ställa upp med för att dessa barn ska utvecklas så gynnsamt som möjligt och få ett bra liv utifrån sina egna förutsättningar är betydande. Barnmorskan Christina Ottenblad på Huddinge sjukhus som arbetar med droginformation till gravida kvinnor har beräknat att samhällets kostnad för varje barn som föds med alkoholskador i genomsnitt rör sig om 4 miljoner under barnets uppväxt. Omvänt betyder detta att för ytterligare ett barn som kan födas utan alkoholskador minskar samhällets kostnader med 4 miljoner kronor! Till detta ska självklart läggas den mänskliga vinst som barnet och dess familj gör om barnet föds friskt.
Det har i olika undersökningar också visat sig att ju högre alkoholkonsumtion den gravida kvinnan haft under graviditeten desto svårare blir skadorna. Av avgörande betydelse är de första månaderna i en graviditet, men all minskning eller total avhållsamhet från alkohol även under resten av graviditeten är positiv. Med informationsinsatser kan man nå många normalkonsumenter.
Självklart behöver den blivande mamma som har grava missbruksproblem ett mycket omfattande stöd. Där är ett personligt engagemang från personal verksam inom mödrahälsovården och socialtjänsten för att kunna bryta missbruket nödvändigt. Möjligheten att vid en krissituation på ett snabbt sätt kunna få tag i sin kontaktperson är exempelvis av stor betydelse. På detta område finns kompetens för att organisera stödet, däremot kan det vara svårt att få tillräckliga resurser. Vissa fristående organisationer, som också är verksamma på detta område, exempelvis Kvinnoforum, har fått minskade resurser. En ökad samordning av befintliga resurser är också nödvändig.
Slutsatsen måste bli att stora insatser till relativt låg kostnad med förebyggande arbete kan leda till färre alkoholskadade barn och lägre kostnader för samhället.
Inom landstingen och Landstingsförbundet har projektverksamhet riktad till blivande och nyblivna föräldrar bedrivits i exempelvis Älvsborgs och Jämtlands läns landsting med gott resultat. Men dessa projekt behöver följas upp och breddas runt om i vårt land.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en kartläggning angående alkoholskadade barn bör företas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av information kring alkohol och graviditet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till alkoholmissbrukande gravida kvinnor.
Stockholm den 25 januari 1994 Eva Zetterberg (v) Margareta Israelsson (s) Margareta Viklund (kds)