c1av Carl Olov Persson och Widar Andersson (kds, s)
c0Kampen mot narkotika
Skola, polis, tull och frivilligorganisationer arbetar
förebyggande för att hindra nyrekrytering av missbrukare
av narkotika och anabola steroider bland ungdomarna. Det
är ett stort och absolut nödvändigt arbete som läggs ner av
alla dessa goda krafter. Det måste dock konstateras att det
förs en ojämn kamp mot de starka krafter som verkar för
ökat användande av och legalisering av narkotika.
Exemplets makt
Det finns popmusiker som förknippas med droger och
som alla varit eller är ledstjärnor för ungdomar. Bob Marley
t ex har fortfarande publikrekordet på Gröna Lund. Peter
Toss skivomslag där han sitter och röker mitt i ett
marijuanafält är ett annat exempel. Många av dessa
popstjärnor, som är/var dåliga förebilder, är i dag döda.
Drogerna har tagit deras liv.
Andra dåliga ledstjärnor har verkat inom idrotten.
Fotbollsspelaren Diego Maradona och den columbianske
målvakten Rene Higuita besökte Medellinkartellens ledare
Pablo Eskabar i dennes fängelsecell för att diskutera
fotboll. Dessa sydamerikanska fotbollsidoler är förebilder
för ungdom inte bara i Sydamerika utan i hela världen.
Tyvärr finns negativa förebilder även i den svenska så
kallade innevärlden.
Hur mycket dessa symboler för framgång och ett gott liv
skadat är svårt att föreställa sig. Risken är stor att dessa
förebilder för ungdomarna innebär att många sätter
likhetstecken mellan framgång och kokain. Dessa
legaliseringsivrare får stort utrymme i TV-kanalerna.
Reklamens makt
Det finns en stor mängd drogsymboler som säljs fritt på
den svenska marknaden. Idrottskläder, T-shirtar etc är ofta
uppmärkta med drogsymboler där idrottsmännen utnyttjas
i reklamen för narkotika. Skivomslag med texter om
legalisering, haschpipor av olika fabrikat, ej heller
förbjudna att inneha, rastafarisymboler, recept på maträtter
(Cannabis cookbook) osv är mycket vanliga och vänder sig
med sitt reklambudskap direkt till ungdomen. Ett särskilt
grovt exempel på narkotikareklam är tidningen High
Times, som kan inhandlas i vissa tobaksaffärer i Sverige.
Det går även att prenumerera på tidningen direkt från
USA. High Times har ett innehåll som endast handlar om
droger, hur man tillverkar droger, hur man byter ut lunchen
mot droger, hur man lättast beställer marijuanan genom att
fylla i en beställningstalong osv.
För den som vill går det att få marijuanan direkt
hemsänd till Sverige. Tidningen informerar om priser på
preparat från olika delar av världen. Här kan man läsa om
hur det går att utvinna hallucinogena substanser ur
svampar. Drogerna förknippas med bland annat
indiankulturen och med indianernas religiösa riter.
Verkningarna är i stort sett desamma som vid bruk av LSD.
Narkotikamaffians makt
År 1990 spelade ''Tihichi'' final på Ullevi inför 20 000
åskådare. Spelarna bar tröjor med texten ''BOLIVIA
drugs -- no''. Alla bidrag drogs in på grund av det.
Lagledaren fick sitt kontor sprängt i luften och har hotats
till livet för sitt tilltag. 1992 saknades publikfavoriterna från
Bolivia.
Liberaliseringens förespråkare
Det går en våg av liberaliseringssträvanden över världen
i dag. Flera av de stora europeiska städerna där narkotikan
länge fått flöda fritt går i spetsen för denna kampanj. De
sociala myndigheterna i exempelvis Amsterdam, Liverpool,
Zürich vill legalisera knarket för att, som de säger, hindra
att maffian gör sig förmögen på knarkbruket och för att
slippa från problemet med ungdomar som flyttar in från
andra orter för att få tillgång till dessa städers legala
knarkhantering.
Exemplen förskräcker. Vad blev det av parken i Zürich
t ex, där sprutnarkomanerna fick en fristad. Det fungerade
inte med gratisutdelning av sprutor och i dag är
experimentet avslutat.
En legalisering av narkotikaförsäljningen är inte
acceptabel. Flera svårlösta frågor måste i sådana fall kunna
besvaras:Vilka narkotiska preparat skall legaliseras?
Vem skall ansvara för kvalitet och styrka? Vilka
åldersgränser skall gälla? Hur skall priset sättas? Vem
eller vilka skall ansvara för försäljningen -- staten,
livmedelshandlaren eller kiosken? Skall anställda med
känsliga yrken ha särskilda restriktioner? Vilka
kvantiteter skall man få köpa? Skall det finnas möjlighet
att handla narkotika dygnet runt? Skall det över huvud
taget finnas restriktioner? Vem vill flyga, åka taxi eller
buss när piloten eller föraren är drogpåverkad? Vilka
restriktioner skall gälla för dem som har ansvar för
kärnkraftverk, känsliga försvarsanläggningar etc.?
Alla frågor som reser sig när frågan om legalisering
kommer på tal visar det orimliga i att legalisera
narkotikahanteringen.
En samlad bild av drogproblemen är nödvändig, liksom
att det förs en medveten kamp mot handel med och bruk av
narkotika.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
drogproblematiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att det förs en
genomtänkt och kraftfull kamp mot alla former av
drogmissbruk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot all typ av reklam som
uppmanar till narkotikabruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att möta kraven på liberalisering
med stor fasthet och tillsammans med ansvarsfulla krafter i
andra delar av världen verka för ett narkotikafritt samhälle.
Stockholm den 24 januari 1994
Carl Olov Persson (kds)
Widar Andersson (s)