Sverige har en restriktivare alkoholpolitik än EU-
länderna, vilket medfört avsevärt lägre alkoholkonsumtion
och alkoholskador i vårt land. Men nu är alkoholpolitiken i
Sverige utsatt för hårda attacker från EU-kommissionen.
Ett EU-medlemskap innebär för Sveriges del ett avgörande
positivt steg, om man ser till hela dess vidd, men för den
alkoholpolitiska utvecklingen här hemma är EU-
anslutningen ett bekymmer.
Det finns en uppenbar risk att vi inte kan fortsätta
samma restriktivitet i fråga om tillgänglighet och inte
samma aktiva prispolitik för att begränsa
alkoholkonsumtionen. I det läget har vi att välja på två
tillvägagångssätt.
Antingen accepterar vi en betydande
konsumtionsökning, med stor andel ungdomar som går mot
misär och utslagning, ökat fylleri, stigande vålds- och
olycksfrekvens samt åtskilliga fler miljarder kronor i
samhällskostnader. Den andra vägen vi kan välja, innebär
betydligt större aktivitet från myndigheternas sida
beträffande alkoholpolitiska åtgärder som ligger utanför
EU:s påverkan.
Det borde vara självklart att välja den ''andra vägen''
och med alla tillgängliga medel försöka hålla nere
alkoholkonsumtionen. Vi har möjligheter att nå ganska
långt med den metoden -- om viljan finns. Men vi får säkert
använda mera bestämda handlingsvägar och arbeta mera
intensivt med förebyggande arbete.
En fungerande alkoholpolitik består av många olika
komponenter. Vi avser att här endast beröra några av dem.
1. Fördröj alkoholdebuten
Vi vet av olika forskningsrön, att ju yngre man är när
man börjar använda alkohol, ju snabbare hamnar man i
beroende, och ju större skada tar man socialt, ekonomiskt
och medicinskt. Därför är det så viktigt att alkoholdebuten
kan fördröjas så länge som möjligt.
Tyvärr är det i stället så, att drickandet nu ökar bland
ungdomen och tränger allt längre ned i åldrarna. Den
genomsnittliga debutåldern är idag 12,8 år, jämfört med
18--19 år under 60-talet. Var femte högstadieelev uppger att
han eller hon dricker sig berusad varje vecka.
Författaren och debattören Lasse Strömstedt uttrycker
sig tydligt när han säger: ''Det är från gruppen av tidiga
alkoholdebutanter som vi rekryterar dem som senare ska
sitta på anstalter.''
Den av regeringen tillsatta alkoholkommissionen är i
färd med att utarbeta förslag till hur svensk alkoholpolitik
skall formas för att få bästa effekt, utan att strida mot EU-
reglerna. Det krävs nu en del mod av oss politiker för att ta
till de åtgärder som behövs. Åldersgränsen för inköp är en
sådan fråga.
Den tidigare regeringen besvarade en motion om att
höja åldersgränsen till 20 år för alkoholservering på
restaurang med att detta ''kan övervägas''. Sedan hände
ingenting mer.
Enligt vår uppfattning går det inte att handskas så tafatt
med ett konkret förslag, som skulle utgöra en del i det
förebyggande arbetet. Dessutom är det konsekvent att
inköpsåldern för alkohol är lika oavsett om den köps över
disk eller vid ett bord.
Regeringen bör återkomma med förslag om höjd
åldersgräns för inköp av alkohol på restaurang.
2. Stoppa langningen
Det går att åstadkomma mycket genom upplysning och
kampanjer. Det mest näraliggande exemplet på detta är
antirökkampanjerna. Bred upplysning om kroppens
reaktion på rökning, liksom de cancerrisker som följer, har
tillsammans med massiva kampanjer medfört att rökningen
har minskat avsevärt. Lag om rökfria arbetsplatser, liksom
de flesta offentliga platser, och rökförbud i
ordningsföreskrifter har medfört att samhället har visat ett
klart ställningstagande mot rökning. Detta har fått avsedd
effekt.
Samma bestämda ställningstagande bör visas alkoholen.
Vi gör det mot narkotikan, men när det gäller alkoholen
svävar beslutsfattarna på målet.
På samma sätt svävar många föräldrar på målet när deras
ungdomar ber dem köpa ut öl, vin eller sprit på
Systembolaget. ''Om inte jag köper, så gör någon annan
det'' är ett resonemang som inte håller. Det är i regel inte
''någon annan'' som finns till hands. På så sätt bidrar tyvärr
många föräldrar till en för tidig alkoholdebut. Det beror
självfallet inte på illvilja, utan på det tryck de utsätts för,
egna alkoholvanor och en slapp attityd från samhällets sida.
För ett antal år sedan bedrevs en kampanj mot langning
och då framstod langningen i en negativ dager, men när
kampanjen upphört var det snart accepterat igen att hjälpa
de unga med sprit.
Regeringen bör utarbeta förslag till riksdagen om hur
langning skall motverkas.
3. Ungdomsverksamhet i alkoholfria miljöer
Om möjligheterna att föra en restriktiv alkoholpolitik
försvåras genom EU, måste detta kompenseras genom
kraftfullare förebyggande åtgärder. Statsmakterna måste
visa ett avståndstagande från alkoholbruk och genomföra
breda upplysningskampanjer -- främst riktade till
ungdomar.
Riksdag och regering, liksom kommunerna, måste också
vara beredda att satsa mer på alkoholfria miljöer. Främja
ideellt nykterhetsarbete och ungdomsverksamhet.
Acceptera inte alkohol och idrott, exempelvis. Uppmuntra
och stödja nykterhetsorganisationer med utåtriktad
verksamhet.
Kommunerna har intagit en alltmer generös hållning
beträffande tillståndsgivning för utskänkning. Antalet
utskänkningstillstånd har mångdubblats. Det kan inte vara
förnuftigt att alla restauranger, krogar, caféer, pubar och
diskotek har utskänkningstillstånd. Den frågan bör
regeringen påtala till Kommunförbundet.
De allt vanligare öltälten bör inte få förekomma vid
ungdomssamlingar. Exempelvis ordnades ett öltält vid
startplatsen för Bergslagsrallyt nyligen. Det måste anses
vara direkt olämpligt att servera öl till en publik, som till
största delen utgörs av ungdom och dessutom är bilburen.
4. Internationell Sverigeforskning
En internationell arbetsgrupp bestående av forskare från
USA, Canada, Finland, Norge och Sverige har på uppdrag
av Systembolaget studerat vad som skulle hända om
tillgängligheten till alkoholdrycker ökade i Sverige. Detta
med anledning av diskussionerna kring Systembolagets
monopol i samband med EES-avtalet och ett medlemskap i
EU.
Forskarna har undersökt svenska förhållanden och
svenska dryckesmönster. De sammanfattar
undersökningsresultaten på följande sätt:
En förändring av Systembolagets monopolställning
kommer att leda till en ökning av alkoholkonsumtionen och
därmed också en ökning av antalet alkoholrelaterade
sjukdomar, dödsfall och antalet fall av misshandel.
Beroende på prisutvecklingen kan ökningen av antalet
dödsfall variera mellan 600 och 4000 per år.
Motsvarande ökning när det gäller misshandel varierar
mellan 3 000 och 22 000 polisanmälda fall per år.
Forskarna understryker att de medvetet har gjort mycket
försiktiga beräkningar. Det är därför fullt möjligt att
alkoholkonsumtionen och skadorna skulle komma att öka
ännu mer. Gruppen framhåller också att varje eventuell
förändring av alkoholpolitiken ''måste göras varsamt och
med en noggrann analys av de negativa konsekvenser som
kan bli följden''.
Det är alltså angeläget att regering och riksdag tar
alkoholpolitiken på största allvar och ser den i dess helhet.
Varje förändring som kan leda till ökad konsumtion måste
samtidigt åtföljas av beslut som dämpar konsumtionen.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att den framlägger
förslag om höjd åldersgräns till 20 år för inköp av alkohol
på restaurang,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om langning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till förebyggande arbete,
särskilt i alkoholfria ungdomsorganisationer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utskänkningstillstånd och öltält,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsmakternas attityd till
alkohol och alkoholpolitiken som helhet.
Stockholm den 24 januari 1994
Gudrun Norberg (fp)
Elver Jonsson (fp)
Sigge Godin (fp)