Den kände alkoholdebattören Sven Elmgren diskuterade ofta svårigheten att få forskningsresultat och klara fakta att accepteras av alla. Han inledde en artikel så här:
I England finns det en sammanslutning vars enande tro är att jorden är platt som en pannkaka. De hävdar envist att sunda förnuftet ger dem rätt; ingen kan ju med sina fötter känna att jorden är rund, och var och en kan med sina ögon övertyga sig om att jorden är flat så långt man kan se. Naturligtvis kan det ha sina svårigheter att förneka jordens klotform i satelliternas tidsålder, men den platta jordens anhängare lyckas alltid finna argument som tillåter dem att behålla sin tro. De har till och med fått sin egen lilla vrå i brittiskt kulturliv: ''plattjordarna'' (the flat-earthers) har blivit en samlande benämning för alla dem som enständigt vägrar att låta fakta och vetenskapliga rön förmå dem att ändra ståndpunkter som de en gång har intagit eller att rubba en gång förvärvade fördomar.
Om ''plattjordarna'' ännu finns i England är obekant, men att deras motsvarighet förekommer på andra områden är uppenbart, bl.a. i den svenska alkoholdebatten. I den hävdar de med intensitet att det är missbruket vi ska bekämpa, bruket av alkohol finns det ingen anledning att angripa.
Totalkonsumtionsteorin, alltså insikten om kopplingen mellan den totala alkoholförbrukningen och skadorna, sambandet mellan bruk och missbruk, är en viktig grund för den svenska alkoholpolitiken.
''Plattjordarna'' i den alkoholpolitiska debatten för ständigt fram tankar och förslag som bortser från sambandet mellan bruk och missbruk: slopa alla monopol, sälj alkohol i livsmedelsbutikerna, sänk åldergränsen, anpassa reglerna till det som gäller i Europa. Tvivelaktiga forskningsresultat tolkas som om det skulle vara hälsosamt med viss alkoholkonsumtion, och basuneras sedan ut med bortseende från andra effekter av samma konsumtion.
En intressant jämförelse mellan konsumtion och skador finns i ''Rapport 93'' utgiven av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Där redovisas försäljning av alkoholhaltiga drycker i liter 100 % alkohol per invånare samt antal döda i levercirrhos.
h
Alkohol Döda i konsumtion levercirrhos
Frankrike, inkl cider 12,7 18,7 Spanien 10,8 21,1 Västtyskland 10,6 23,5 Danmark 9,9 13,7 Italien 8,7 28,6 Sverige 5,5 7,2
Oregistrerad konsumtion, i Sverige kallad hembränning, ingår inte i ovanstående siffror. Omfattningen i respektive land av den oregistrerade konsumtionen, förutom hembränning även den införsel som sker i samband med utlandsresor, är svår att bedöma. Emellertid torde inte detta påverka huvudintrycket av ovanstående samband.
Staten har två skäl att motverka hembränning och resandeinförsel: dels leder en större konsumtion till ökade skador, dels medför den ett icke obetydligt skattebortfall.
Våld
Sambandet mellan våldsbrott och alkoholkonsumtion är väl belagt i olika undersökningar. Senast har två studerande vid Umeå universitet gjort en studie av ett stort antal fällande tingsrättsdomar för våldsbrott där kroppskada uppstått, (Mattias Lundberg och Jonathan Hjort: Alkohol -- Våld, en undersökning vid Sveriges tingsrätter, Umeå 1993). Undersökningen gjordes vid ett representativt urval av cirka 30 tingsrätter i hela landet. Sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet samt den plats där våldsbrotten inträffar har klarlagts.
Resultatet kan sammanfattas så att alkohol förekommer i drygt 75 procent av fallen, vilket stämmer med tidigare undersökningar. Nästan hälften av brotten inträffar i hemmet, alltså familjebråk. 20 procent av den alkoholrelaterade brottsligheten sker på eller direkt utanför krogen. Resterande tredjedel av brotten begås på annan plats, alltså öppen gata, park, skola. Begreppet krogen har getts en snäv avgränsning, vilket ger anledning tro att en hel del brott som begås på annan plats egentligen har samband med krogbesök. Nästan 100 procent av brotten på krogen har samband med alkohol.
I kampen mot våldsbrottsligheten måste samhällets olika åtgärder bättre avpassas till det klara sambandet mellan alkoholkonsumtion och våld.
Effekter av ökad tillgänglighet
En internationell arbetsgrupp har på Systembolagets uppdrag studerat effekterna av fri försäljning av alkohol i Sverige. Man har gått igenom forskningsresultat i olika länder kring alkoholens tillgänglighet. Gruppen har också studerat priselasticiteten för alkoholdrycker, dvs. sambandet mellan priset och försäljningen.
Gruppen sammanfattar sina resultat så här:
En förändring av Systembolagets monopolställning kommer att leda till en ökning av alkoholkonsumtionen och därmed också en ökning av antalet alkoholrelaterade sjukdomar, dödsfall och antalet fall av misshandel. Beroende på prisutvecklingen kan ökningen av antalet dödsfall variera mellan 600 och 4 000 per år. Motsvarande ökning när det gäller misshandel varierar mellan 3 000 och 22 000 polisanmälda fall per år.
Forskarna understryker att de gjort mycket försiktiga beräkningar. Det är därför fullt möjligt att alkoholkonsumtionen och skadorna skulle komma att öka ännu mer än vad som angivits i rapporten.
Det fall som ger den minsta effekten -- avskaffat detaljhandelsmonopol men oförändrad prisnivå -- måste anses som osannolikt. Eftersom mycket talar för att priserna kommer att sjunka blir effekten även av detta skäl troligen större.
Ålderskontrollen för alkoholinköp kan upprätthållas mycket mer effektivt om Systembolaget svarar för försäljningen. Om alkohol börjar säljas i livsmedelsbutikerna skulle alkoholdryckerna bli mera lättillgängliga för ungdomsgrupperna. För ungdomarna skulle förändringen därför bli störst.
Varje eventuell förändring av alkoholpolitiken måste göras varsamt och med en noggrann analys av de negativa konsekvenser som kan bli följden.
Lägre kostnader genom förtida dödsfall
EG-konsekvensutredningen innehåller en rapport om Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens. Även i den diskuteras effekterna av en ändrad alkoholpolitik. Man refererar en rad undersökningar och kommer till slutsatsen att konsumtionen och skadorna kommer att öka.
På intäktssidan räknar man med skatteinkomsterna och fortsätter sedan: ''I princip finns också en annan post på plussidan. Genom dödsfall i förtid medför alkoholmissbruket ''inbesparingar' av t.ex. pensioner, äldreomsorg m m.'' Det är en minst sagt uppseendeväckande ståndpunkt, som inte kan tolereras i ett samhälle präglat av social ansvarskänsla och solidaritet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan totalkonsumtionen av alkohol och skador,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot hembränning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sambandet mellan våld och alkohol,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förändringar av alkoholpolitiken måste göras varsamt.
Stockholm den 20 januari 1994 Göran Magnusson (s) Maj-Lis Lööw (s) Georg Andersson (s) Gunnar Thollander (s)