Motion till riksdagen
1993/94:So214
av Stig Bertilsson (m)

Konsumtion av illegala dopningspreparat


Larmen om ett ökande missbruk av dopingmedel
kommer allt tätare. Vissa uppskattningar säger att det finns
över 100 000 personer i Sverige som missbrukar så kallade
anabola steroider. Av de studier som finns tillgängliga tycks
missbruket i ett nationellt perpektiv i åldersgruppen 15--19
år nå upp emot tre procent, det vill säga upp till 1 500
ungdomar per årskull. Det är så gott som uteslutande
pojkar som missbrukar anabola steroider.
Dopingmissbruket är ett problem i samhället i stort.
Inom idrotten tycks problemen tack vare effektiva
sanktionsåtgärder mot konsumtion av dopingmedel vara
litet. Inom all idrott är bruket av anabola steroider
förbjudet. Riksidrottsförbundet genomför årligen cirka 2
500 dopingtester. Straffet för ett positivt dopingtest kan bli
diskvalifikation och avstängning upp till två år.
Inom idrotten ser man ingen tendens till att missbruket
skulle gå ner i åldrarna. Medelåldern bland de upptäckta
dopingfallen är 25--30 år. Inte heller tycks missbruket öka
utan snarare minska. Enbart två procent av dagens
dopingtester är positiva jämfört med fyra procent 1984.
Ökningen av steroidmissbruket sker utanför idrotten.
Ett manligt kroppsideal får unga grabbar att börja använda
steroider. Förutom rapporteringen i polisregister i samband
med tillslag mot handel och innehav av dopingmedel finns i
samhället flera indikationer på att missbruket ökar, bland
annat genom telefonsamtal och andra kontakter med polis
och läkare från oroliga anhöriga.
Utvecklingen är oroande. Missbruk av anabola steroider
i unga år ger en rad allvarliga biverkningar. Puberteten
påskyndas, huden och hårväxten förändras. Steroider kan
också ge cellförändringar och hjärtinfarkt. Dessutom slutar
kroppen att producera det egna könshormonet testosteron,
vilket ger stor risk för impotens och sterilitet. Anabola
steroider kan även leda till psykiska förändringar. Det finns
en klar tendens att missbrukare av dopingmedel begår
våldsbrott.
Den utvecklingen som numera tenderar att öka har inte
synbart bromsats av nu gällande lagstiftning mot doping. Nu
gällande lag förbjuder försäljning och innehav av vissa
dopingmedel, däremot inte konsumtion av illegala
dopingpreparat. Detta skiljer denna lag från
narkotikalagstiftningen där även det personliga bruket är
kriminaliserat.
Lagens nuvarande utformning riskerar att ge den
felaktiga signalen till ungdomar att det är tillåtet att
missbruka anabola steroider.
Avsaknaden av sanktionsmedel mot konsumtion av
dopingmedel är en avgörande svaghet i lagen. Samhället
kommer aldrig att kunna stoppa bruket av anabola steroider
bara genom att förbjuda utbudet av preparaten. Något
måste även göras åt efterfrågan. Eftersom det finns
människor som är beredda att betala för varan kommer det
alltid att finnas försäljare som är villiga att riskera
fängelsestraff.
Den enda framkomliga vägen är därför att genom
lagstiftning kriminalisera bruket av dopingpreparat. Det
skulle ge polis och socialtjänst möjlighet att ingripa. För att
inte lagen skall bli ett slag i luften är det också nödvändigt
att använda kroppsprover, t.ex. urinprov, som bevisning.
För att detta skall bli möjligt måste även grova fall av
narkotikakonsumtion kunna leda till fängelsestraff. Annars
tillåts inte tvångsmedel som urinprov.
Av integritetsskäl måste dock provtagning av misstänkta
begränsas till riskgrupper. Provtagningen måste även
noggrant regleras i lagen.
Samtidigt som kriminalisering av konsumtion av
dopingmedel genomförs bör även påföljderna ses över för
personer som försäljer eller langar steroider. En
steroidlangare kan i dag få maximalt två års fängelse,
oavsett vilken mängd preparat han säljer. Upprepad
steroidlangning eller försäljning av illegala dopingpreparat
i stora mängder bör mera jämställas med narkotikabrott och
således ge hårdare straff än vad som i dag är möjligt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kriminalisering av konsumtion
av dopningsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hårdare straff för handel och
överlåtelse av dopmedel.

Stockholm den 19 januari 1994

Stig Bertilsson (m)