Larmen om ett ökande missbruk av dopingmedel kommer allt tätare. Vissa uppskattningar säger att det finns över 100 000 personer i Sverige som missbrukar så kallade anabola steroider. Av de studier som finns tillgängliga tycks missbruket i ett nationellt perpektiv i åldersgruppen 15--19 år nå upp emot tre procent, det vill säga upp till 1 500 ungdomar per årskull. Det är så gott som uteslutande pojkar som missbrukar anabola steroider.
Dopingmissbruket är ett problem i samhället i stort. Inom idrotten tycks problemen tack vare effektiva sanktionsåtgärder mot konsumtion av dopingmedel vara litet. Inom all idrott är bruket av anabola steroider förbjudet. Riksidrottsförbundet genomför årligen cirka 2 500 dopingtester. Straffet för ett positivt dopingtest kan bli diskvalifikation och avstängning upp till två år.
Inom idrotten ser man ingen tendens till att missbruket skulle gå ner i åldrarna. Medelåldern bland de upptäckta dopingfallen är 25--30 år. Inte heller tycks missbruket öka utan snarare minska. Enbart två procent av dagens dopingtester är positiva jämfört med fyra procent 1984.
Ökningen av steroidmissbruket sker utanför idrotten. Ett manligt kroppsideal får unga grabbar att börja använda steroider. Förutom rapporteringen i polisregister i samband med tillslag mot handel och innehav av dopingmedel finns i samhället flera indikationer på att missbruket ökar, bland annat genom telefonsamtal och andra kontakter med polis och läkare från oroliga anhöriga.
Utvecklingen är oroande. Missbruk av anabola steroider i unga år ger en rad allvarliga biverkningar. Puberteten påskyndas, huden och hårväxten förändras. Steroider kan också ge cellförändringar och hjärtinfarkt. Dessutom slutar kroppen att producera det egna könshormonet testosteron, vilket ger stor risk för impotens och sterilitet. Anabola steroider kan även leda till psykiska förändringar. Det finns en klar tendens att missbrukare av dopingmedel begår våldsbrott.
Den utvecklingen som numera tenderar att öka har inte synbart bromsats av nu gällande lagstiftning mot doping. Nu gällande lag förbjuder försäljning och innehav av vissa dopingmedel, däremot inte konsumtion av illegala dopingpreparat. Detta skiljer denna lag från narkotikalagstiftningen där även det personliga bruket är kriminaliserat.
Lagens nuvarande utformning riskerar att ge den felaktiga signalen till ungdomar att det är tillåtet att missbruka anabola steroider.
Avsaknaden av sanktionsmedel mot konsumtion av dopingmedel är en avgörande svaghet i lagen. Samhället kommer aldrig att kunna stoppa bruket av anabola steroider bara genom att förbjuda utbudet av preparaten. Något måste även göras åt efterfrågan. Eftersom det finns människor som är beredda att betala för varan kommer det alltid att finnas försäljare som är villiga att riskera fängelsestraff.
Den enda framkomliga vägen är därför att genom lagstiftning kriminalisera bruket av dopingpreparat. Det skulle ge polis och socialtjänst möjlighet att ingripa. För att inte lagen skall bli ett slag i luften är det också nödvändigt att använda kroppsprover, t.ex. urinprov, som bevisning. För att detta skall bli möjligt måste även grova fall av narkotikakonsumtion kunna leda till fängelsestraff. Annars tillåts inte tvångsmedel som urinprov.
Av integritetsskäl måste dock provtagning av misstänkta begränsas till riskgrupper. Provtagningen måste även noggrant regleras i lagen.
Samtidigt som kriminalisering av konsumtion av dopingmedel genomförs bör även påföljderna ses över för personer som försäljer eller langar steroider. En steroidlangare kan i dag få maximalt två års fängelse, oavsett vilken mängd preparat han säljer. Upprepad steroidlangning eller försäljning av illegala dopingpreparat i stora mängder bör mera jämställas med narkotikabrott och således ge hårdare straff än vad som i dag är möjligt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriminalisering av konsumtion av dopningsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hårdare straff för handel och överlåtelse av dopmedel.
Stockholm den 19 januari 1994 Stig Bertilsson (m)