Två viktiga principer har styrt arbetet med gravida missbrukare i Kortedala i Göteborg. ''Barnen skall inte skadas som foster. Mamman skall få hjälp att bli en tillräckligt bra förälder så att hon och barnet kan få ett bra liv tillsammans.''
Bakgrunden till arbetet efter dessa principer var en forskningsrapport rörande missbrukande gravida kvinnor på slutet av 70-talet. Fallen i dag blir allt fler och svårare, de flesta är alkoholmissbrukare, men även missbruk av thinner, tung narkotika, amfetaminmissbruk och haschrökning har blivit allt vanligare.
Undersökningar har visat att många kommuner i dag inte har möjlighet att driva sådana projekt. Dock finns ett 40-tal behandlingsgrupper, på mödravårdscentraler och barnavårdscentraler, som riktar sig direkt till denna grupp.
Efter en intensiv upplysningskampanj på 80-talet skedde en drastisk minskning av antalet alkoholskadade barn.
De skador, som uppstår hos barnen, är tillväxthämning, symptom från centrala nervsystemet, avvikande utseende, kramper m.m. Barnen bär skadeverkningarna med sig hela livet och samhällets insatser för att hjälpa dessa barn är mycket stora, man räknar med en snittkostnad på minst 4 miljoner kronor per barn. Dessa blir ändå inte återställda. Det kan bevisas att ju svårare missbruket varit, desto svårare skador har barnet fått. Det betyder att även en minskning av en för hög konsumtion skulle vara positiv.
Detta borde kunna vara ett mycket bra kampanjmål för Folkhälsoinstitutet, naturligtvis bör målet vara ringa eller ingen konsumtion, men även neddragningar av stormissbruk har positiva effekter och måste ses som förbättring av barnens situation. Samtidigt vinner man ekonomiskt positiva effekter genom de stora besparingar, som varje friskt barn här skulle betyda.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information i syfte att förebygga fosterskador till följd av missbruk.
Stockholm den 18 januari 1994 Birgit Henriksson (m) Maud Ekendahl (m)