Det svenska samhällets ekonomi är ansträngd. Därför
tvingas stat, landsting och kommuner till stora besparingar.
Detta drabbar i många fall människor med funktionshinder.
När besparingar görs inom socialförsäkringssystemet
genom lägre ersättning vid sjukdom och högre avgifter för
läkemedel drabbas människor med funktionsnedsättningar
mer än andra. Detsamma gäller när landsting och
kommuner höjer avgifterna för läkarbesök, hemtjänst,
färdtjänst m.m.
Varje höjning i sig kan tyckas överkomlig för den
enskilde. Problemet är emellertid den samlade effekten för
människor som drabbas av avgiftshöjningar på flera
områden. Sannolikt lever många av dem på en levnadsnivå
som inte kan betecknas som skälig.
Det behövs en översyn av hur det samlade avgiftsuttaget
slår för människor med behov av många insatser samt
förslag på hur villkoren för dem kan förbättras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av och förslag till
åtgärder för människor med funktionshinder som drabbas
av avgiftshöjningar på flera områden.
Stockholm den 17 januari 1994
Jan Andersson (s)
Bo Nilsson (s)