Vår tids största sociala problem anses vara skadeverkningarna av alkoholmissbruket. Det mänskliga lidandet, inte minst för berörda barn, är oerhört. Samtidigt kostar missbrukets följdverkningar samhället ofantliga summor. Siffror på upp till 100 miljarder kronor per år har nämnts av forskare och debattörer.
Det mål som gäller minskning av alkoholkonsumtionen i Sverige med 25 % fram till år 2000 ligger fast. Det är väl belagt att minskar totalkonsumtionen så minskar också missbruket och dess skadeverkningar.
Det finns tyvärr flera faktorer som verkar i den motsatta, icke önskvärda riktningen, bl.a. tillståndsökningar för restauranger och krogar, EES-avtalet och trycket från EU:s liberalare alkoholpolitik.
För att det ska finnas en chans att pressa ned alkoholkonsumtionen måste åtgärder sättas in på flera områden. Informationen om alkoholens skadeverkningar måste intensifieras, lärares kunskaper i alkoholfrågor måste ökas och skolans roll i sammanhanget stärkas, för att nämna några lämpliga åtgärder.
Ur alkoholpolitisk synvinkel är det angeläget att vidta åtgärder för att uppskjuta ungdomars alkoholdebut och hålla nere deras konsumtion under de känsliga, tidiga ungdomsåren. När de blivit något äldre och mognat mera blir de mera självständiga och förmår i större utsträckning stå emot kamrattryck och liknande och vågar därmed också säga nej till alkohol om de innerst inne vill det.
Forskning om effekter av förändrade åldersgränser vid t.ex. utskänkning på restauranger visar positiva resultat för en höjning av åldersgränsen. För att starköl, vin och sprit ska kunna serveras på restauranger och andra näringsställen bör därför åldersgränsen höjas till 20 år. Därmed blir det samma åldersgräns som vid inköp på Systembolaget.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av åldersgränsen till 20 år för att bli serverad starköl, vin och sprit på restauranger och andra näringsställen.
Stockholm den 14 januari 1994 Kjell Eldensjö (kds)