Genom beslut att införa F-skattesedel har möjligheterna
att bedriva företag underlättats. Det är bra. Däremot ställer
det till en del bekymmer i gränsdragningen mellan den som
är anställd och den som är företagare.
Att vara företagare innebär stora friheter och
möjligheter att satsa på en egen verksamhet. Det är också
förenat med risktagande.
Enligt vår uppfattning är det viktigt att också värna om
löntagarnas ställning. Det får inte bli så att företag, som i
realiteten är arbetsgivare, ställer som krav att den som utför
arbetet ska ha F-skattesedel, d v s vara företagare. Detta är
ett särskilt stort problem i branscher som bygger på många
samverkande företag som utför olika delar av
arbetsuppgifterna, till exempel byggnadsverksamhet. Inom
byggsektorn har i realiteten också en sådan utveckling
redan påbörjats. Kombinationen med slopande av paragraf
38 i MBL, och införandet av F-skattesedel innebär betydligt
större problem att hävda de rimliga villkor som bör gälla på
arbetsmarknaden.
Då urholkas anställningstryggheten och möjligheterna
att upprätthålla de lagar och avtal som gäller på svensk
arbetsmarknad.
Mot denna bakgrund vill vi ge regeringen till känna att
löntagarbegreppet definieras så att det inte finns
möjligheter att gå vid sidan av lagar och avtal enligt vad
ovan angivits.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tydligare definiering av
löntagarbegreppet så att inga möjligheter finns att gå vid
sidan av lagar och avtal.
Stockholm den 20 januari 1994
Lars Ulander (s)
Lennart Nilsson (s)
Reynoldh Furustrand (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Rune Evensson (s)
Hans Stenberg (s)
Magnus Persson (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)