Skattesystemet har en avgörande inverkan på
kostnadsrelationerna mellan olika produktionsfaktorer. I
dag har vi förhållandevis sett hög skatt på arbetskraft.
Samtidigt är skatten tämligen låg på energi och i de flesta
fall obefintlig på naturresurser.
Miljöstörande utsläpp belastar samhällets miljö och
ekonomi men de företag som står för utsläppen påverkas
knappast alls ekonomiskt. Dessa förhållanden påverkar
naturligtvis såväl enskilda företag som näringslivets
utveckling i stort. Det saknas incitament för effektivt
resursutnyttjande samtidigt som arbetsintensiv verksamhet
systematiskt missgynnas.
Omställningen till en miljömässigt sund produktion är
den största utmaningen som industrin ställts inför. I början
finns ofta omställningsproblem och risken att göra fel men
riskerna är trots allt störst för de företag som blundar för
behovet av förändringar.
Staten har i sammanhanget ett stort ansvar för den
fortsatta utvecklingen. Genom ekonomiska styrmedel finns
det goda möjligheter att företag och näringsliv kan
utvecklas i en riktning som är gynnsam både för miljö och
ekonomi. De privatekonomiska kostnaderna för
miljöfarliga utsläpp skall motsvara de samhällsekonomiska
kostnaderna för utsläppet.
I dag ser dock läget till stora delar annorlunda ut. Den
dyra arbetskraften leder inte till att förbättra
förutsättningarna för att minska arbetslösheten, snarare
tvärtom. Samtidigt saknas goda incitament för företagen att
begränsa sina miljöfarliga utsläpp och sin
resursförbrukning. Uttaget av lagerresurser är högre än vad
som är långsiktigt möjligt.
Resultatet av dagens förhållanden är en ekonomi som
inte är uthållig. För att vi skall kunna få en ekonomi som är
uthållig och en tillväxt som går att förena med en frisk natur
och miljö är det nödvändigt att vi utnyttjar de ekonomiska
styrmedlen mer medvetet och på ett kraftfullare sätt.
Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken började
användas i mitten av 70-talet och användningen har sedan
dess ökat även om det är mycket långt till ett effektivt
utnyttjande.
Ett positivt exempel är differentieringen av
bensinskatten som har påverkat efterfrågan så att
konsumenterna gått från blyad till oblyad bensin. I likhet
med differentieringen på lätta eldningsoljor har
bensinskattedifferentieringen även lett till att det blivit
lönsamt för tillverkarna att ta fram och introducera
miljömässigt bättre kvaliteter på marknaden.
Ett annat exempel är NO x-avgiften
som kanske utgör det mest lyckade
exemplet på ett effektivt styrmedel. NO x-utsläppen
har minskat avsevärt. En del av
framgången för NO x-avgiften
kan finnas i att skattetrycket totalt sett var
oförändrat vilket medförde en stor acceptans hos de flesta
av de berörda företagen.
Det är även en av grundtankarna med skatteväxlingen.
Skatten sänks på arbete och höjs på miljöstörande
verksamhet men det totala skattetrycket skall inte öka, bara
omfördelas. Det är inte önskvärt att genom miljöavgifter
och miljöskatter höja det totala skattetrycket utan
miljöskattehöjningen bör utnyttjas till att sänka skatten på
arbete. Omfördelningen är det viktiga, att förändra
relationerna. Det kan ske inom ramen för olika nivåer på
det totala skattetrycket.
Höjda miljöskatter/-avgifter innebär att beskattningen
på arbete kan sänkas med motsvarande belopp genom t.ex.
sänkta arbetsgivaravgifter och/eller sänkt tjänstemoms. Det
skulle bl.a. innebära ett lyft för framtidsbranscher inom
t.ex. tjänste- och datasektorn. Generellt kan det sägas att
resurseffektiv teknik och kunskapsintensiv verksamhet
skulle komma att gynnas. En medveten strategi för
skatteväxling kan ge svenska företag ett försteg i den
internationella utvecklingen. Tjänste- och industriföretag
som kan utnyttja den allt större marknaden för
miljöanpassasde produkter har mycket stor
utvecklingspotential.
Tidigare ansågs oftast miljöhänsyn som ett
störningsmoment för företag och näringsliv. I dag blir det
allt tydligare att det är de resurseffektiva företagen som är
de framgångsrika företagen. Miljöhänsynen blir drivkraft
för nästa industriella revolution. Bl.a. framhåller
Worldwatch Institute i rapporten ''State of the World ''93''
att framtidens företag inte kommer att blomstra genom att
sälja stora mängder identiska varor. I stället kommer
framgång och vinster att genereras genom att tillfredsställa
konsumenternas olika och särskilda behov på effektivast
tänkbara sätt.
OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling) uppskattar att världsmarknaden för varor och
tjänster för miljöskydd kommer att växa med 50 procent till
år 2000, från utgångsläget 200 miljarder år 1990.
Siffrorna avser bara direkt miljöanknutna varor och
tjänster och inte det avsevärt större behovet av miljövänligt
utformad grundläggande industriutrustning. Svensk
industri ligger i sammanhanget långt framme och
utvecklingspotentialen är stor.
Företag som inte går med vinst på ett ekologiskt riktigt
sätt kan komma att upptäcka att de inte har några vinster
alls. De som försöker utnyttja en falsk motsättning mellan
arbetstillfällen och friskare miljö riskerar att upptäcka att
de varken har det ena eller andra. En skatteväxling skulle
underlätta för nya jobb både genom lägre skatt på arbete
och genom dynamisk utveckling av framtidsbranscher och
ny teknik.
Vid en skatteväxling är det viktigt att skattebasens
stabilitet kan garanteras på ett bättre sätt än vad som i dag
är fallet. För att detta skall vara möjligt är det viktigt att
förutsättningarna noga undersöks. Under senare år har det
på ett lika påtagligt som tråkigt sätt visat sig att stabiliteten
i uttaget av skatt på arbete inte varit särskilt stabilt.
Ofta framhålls att vi inte kan göra en sådan här
förändring bara i Sverige genom att det skulle medföra en
alltför stor avvikelse i skattestrukturen. Förslaget innebär
samtidigt, som nämnts ovan, en rad konkurrensfördelar för
industrin.
Syftet med förändringen, att minska de miljöfarliga
utsläppen, innebär dessutom på olika sätt en vinst för
samhället bl.a. genom att den så kallade miljöskulden kan
begränsas. Det är i sammanhanget mycket viktigt för
Sverige med en kraftfull internationell påverkan i Europa
men också i en vidare krets genom t.ex. OECD, FN och
inom GATT-systemet.
En skatteväxling är en nödvändighet för att miljön och
ekonomin ska nå en uthållig utveckling. Vi ser därför
mycket positivt på de initiativ och åtgärder som den
nuvarande regeringen redan gjort. Höjd koldioxidskatt,
ökad differentiering av bensinskatten men också
skattebefrielsen av förnybara drivmedel bidrar till att
utvecklingen kan vändas till en ur miljösynpunkt riktig
inriktning.
De är bra att regeringen nu också tillsätter en utredning
för att belysa de långsiktiga och strategiska
förutsättningarna för ytterligare miljörelatering inom
skattesystemet. De områden som vi aktualiserat ovan bör
regeringen beakta i direktiven till den kommande
utredningen. Den aktuella utredningen får dock inte leda
till att regeringen avstår från att fortsätta att ta nya steg mot
ökad beskattning av miljöfarlig verksamhet och minskad
beskattning på arbete.
I finansplanen belyser regeringen behovet av en
integrering mellan miljö och ekonomi. Det är det enda
sättet för att de två målen att rädda miljön och ta Sverige ur
krisen inte ska bli motverkande mål, utan att båda skall var
möjliga att uppnå.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel och
skatteväxling.
Stockholm den 25 januari 1994
Bengt Kindbom (c)
Stina Gustavsson (c)