Skattesystemet har en avgörande inverkan på kostnadsrelationerna mellan olika produktionsfaktorer. I dag har vi förhållandevis sett hög skatt på arbetskraft. Samtidigt är skatten tämligen låg på energi och i de flesta fall obefintlig på naturresurser.
Miljöstörande utsläpp belastar samhällets miljö och ekonomi men de företag som står för utsläppen påverkas knappast alls ekonomiskt. Dessa förhållanden påverkar naturligtvis såväl enskilda företag som näringslivets utveckling i stort. Det saknas incitament för effektivt resursutnyttjande samtidigt som arbetsintensiv verksamhet systematiskt missgynnas.
Omställningen till en miljömässigt sund produktion är den största utmaningen som industrin ställts inför. I början finns ofta omställningsproblem och risken att göra fel men riskerna är trots allt störst för de företag som blundar för behovet av förändringar.
Staten har i sammanhanget ett stort ansvar för den fortsatta utvecklingen. Genom ekonomiska styrmedel finns det goda möjligheter att företag och näringsliv kan utvecklas i en riktning som är gynnsam både för miljö och ekonomi. De privatekonomiska kostnaderna för miljöfarliga utsläpp skall motsvara de samhällsekonomiska kostnaderna för utsläppet.
I dag ser dock läget till stora delar annorlunda ut. Den dyra arbetskraften leder inte till att förbättra förutsättningarna för att minska arbetslösheten, snarare tvärtom. Samtidigt saknas goda incitament för företagen att begränsa sina miljöfarliga utsläpp och sin resursförbrukning. Uttaget av lagerresurser är högre än vad som är långsiktigt möjligt.
Resultatet av dagens förhållanden är en ekonomi som inte är uthållig. För att vi skall kunna få en ekonomi som är uthållig och en tillväxt som går att förena med en frisk natur och miljö är det nödvändigt att vi utnyttjar de ekonomiska styrmedlen mer medvetet och på ett kraftfullare sätt.
Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken började användas i mitten av 70-talet och användningen har sedan dess ökat även om det är mycket långt till ett effektivt utnyttjande.
Ett positivt exempel är differentieringen av bensinskatten som har påverkat efterfrågan så att konsumenterna gått från blyad till oblyad bensin. I likhet med differentieringen på lätta eldningsoljor har bensinskattedifferentieringen även lett till att det blivit lönsamt för tillverkarna att ta fram och introducera miljömässigt bättre kvaliteter på marknaden.
Ett annat exempel är NO x-avgiften som kanske utgör det mest lyckade exemplet på ett effektivt styrmedel. NO x-utsläppen har minskat avsevärt. En del av framgången för NO x-avgiften kan finnas i att skattetrycket totalt sett var oförändrat vilket medförde en stor acceptans hos de flesta av de berörda företagen.
Det är även en av grundtankarna med skatteväxlingen. Skatten sänks på arbete och höjs på miljöstörande verksamhet men det totala skattetrycket skall inte öka, bara omfördelas. Det är inte önskvärt att genom miljöavgifter och miljöskatter höja det totala skattetrycket utan miljöskattehöjningen bör utnyttjas till att sänka skatten på arbete. Omfördelningen är det viktiga, att förändra relationerna. Det kan ske inom ramen för olika nivåer på det totala skattetrycket.
Höjda miljöskatter/-avgifter innebär att beskattningen på arbete kan sänkas med motsvarande belopp genom t.ex. sänkta arbetsgivaravgifter och/eller sänkt tjänstemoms. Det skulle bl.a. innebära ett lyft för framtidsbranscher inom t.ex. tjänste- och datasektorn. Generellt kan det sägas att resurseffektiv teknik och kunskapsintensiv verksamhet skulle komma att gynnas. En medveten strategi för skatteväxling kan ge svenska företag ett försteg i den internationella utvecklingen. Tjänste- och industriföretag som kan utnyttja den allt större marknaden för miljöanpassasde produkter har mycket stor utvecklingspotential.
Tidigare ansågs oftast miljöhänsyn som ett störningsmoment för företag och näringsliv. I dag blir det allt tydligare att det är de resurseffektiva företagen som är de framgångsrika företagen. Miljöhänsynen blir drivkraft för nästa industriella revolution. Bl.a. framhåller Worldwatch Institute i rapporten ''State of the World ''93'' att framtidens företag inte kommer att blomstra genom att sälja stora mängder identiska varor. I stället kommer framgång och vinster att genereras genom att tillfredsställa konsumenternas olika och särskilda behov på effektivast tänkbara sätt.
OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) uppskattar att världsmarknaden för varor och tjänster för miljöskydd kommer att växa med 50 procent till år 2000, från utgångsläget 200 miljarder år 1990.
Siffrorna avser bara direkt miljöanknutna varor och tjänster och inte det avsevärt större behovet av miljövänligt utformad grundläggande industriutrustning. Svensk industri ligger i sammanhanget långt framme och utvecklingspotentialen är stor.
Företag som inte går med vinst på ett ekologiskt riktigt sätt kan komma att upptäcka att de inte har några vinster alls. De som försöker utnyttja en falsk motsättning mellan arbetstillfällen och friskare miljö riskerar att upptäcka att de varken har det ena eller andra. En skatteväxling skulle underlätta för nya jobb både genom lägre skatt på arbete och genom dynamisk utveckling av framtidsbranscher och ny teknik.
Vid en skatteväxling är det viktigt att skattebasens stabilitet kan garanteras på ett bättre sätt än vad som i dag är fallet. För att detta skall vara möjligt är det viktigt att förutsättningarna noga undersöks. Under senare år har det på ett lika påtagligt som tråkigt sätt visat sig att stabiliteten i uttaget av skatt på arbete inte varit särskilt stabilt.
Ofta framhålls att vi inte kan göra en sådan här förändring bara i Sverige genom att det skulle medföra en alltför stor avvikelse i skattestrukturen. Förslaget innebär samtidigt, som nämnts ovan, en rad konkurrensfördelar för industrin.
Syftet med förändringen, att minska de miljöfarliga utsläppen, innebär dessutom på olika sätt en vinst för samhället bl.a. genom att den så kallade miljöskulden kan begränsas. Det är i sammanhanget mycket viktigt för Sverige med en kraftfull internationell påverkan i Europa men också i en vidare krets genom t.ex. OECD, FN och inom GATT-systemet.
En skatteväxling är en nödvändighet för att miljön och ekonomin ska nå en uthållig utveckling. Vi ser därför mycket positivt på de initiativ och åtgärder som den nuvarande regeringen redan gjort. Höjd koldioxidskatt, ökad differentiering av bensinskatten men också skattebefrielsen av förnybara drivmedel bidrar till att utvecklingen kan vändas till en ur miljösynpunkt riktig inriktning.
De är bra att regeringen nu också tillsätter en utredning för att belysa de långsiktiga och strategiska förutsättningarna för ytterligare miljörelatering inom skattesystemet. De områden som vi aktualiserat ovan bör regeringen beakta i direktiven till den kommande utredningen. Den aktuella utredningen får dock inte leda till att regeringen avstår från att fortsätta att ta nya steg mot ökad beskattning av miljöfarlig verksamhet och minskad beskattning på arbete.
I finansplanen belyser regeringen behovet av en integrering mellan miljö och ekonomi. Det är det enda sättet för att de två målen att rädda miljön och ta Sverige ur krisen inte ska bli motverkande mål, utan att båda skall var möjliga att uppnå.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel och skatteväxling.
Stockholm den 25 januari 1994 Bengt Kindbom (c) Stina Gustavsson (c)