Vägtrafiken beskattas i dag med såval fasta skatter för
innehav av fordon, fordonsskatt, som rörliga skatter på
användning av fordon. Den rörliga skattedelen utgörs för de
dieseldrivna fordonen av bränsleskatter och dieseloljeskatt.
Dieseloljeskatt infördes i Sverige den 1 oktober l993 och
utgår med visst belopp per liter förbrukat dieselbränsle.
Denna ersatte den tidigare s.k. kilometerskatten som togs
ut med visst belopp per tiotal kilometer körd vägsträcka.
Detta belopp varierade beroende av fordonets typ och vikt.
Omläggningen skulle vara statsfinansiellt neutral. Den nu
gällande dieseloljeskatten är 1.30 kronor per liter och
omfattar registrerade personbilar, lastbilar och bussar.
Trafiktraktorer, jordbrukstraktorer, motorredskap,
militära fordon och fordon som används inom inhägnat
område är således ej skattepliktiga.
Eftersom denna dieseloljeskatt endast gäller olja som
används i personbilar, lastbilar och bussar finns obeskattad
olja allmänt tillgänglig. För att förhindra att sådan olja
används i dieselskattepliktiga fordon har ett kontrollsystem
införts som bygger på att denna olja tillsätts med särskilda
färg- och märkämnen samt att sanktion införts mot oriktig
användning.
Dieseloljeskatten har framtagits efter mönster från vissa
länder inom EG. Systemet är illa anpassat till framför allt
glesbygdsområden både beträffande transporter och
kundanläggningar. Möjligheterna till en god
transportplanering har visat sig mycket begränsade
eftersom samlastning i samma transportenhet med
åtföljande lossningar blivit ytterst komplicerad och
fördyrande. Att tekniskt anpassa fordonen till ett system
där samtliga leveranser kan ske med bibehållen
kvalitetssäkring är ekonomiskt och tidsmässigt närmast
omöjligt.
Byggarbetsplatser, vägbyggen, skogsarbetsplatser och
andra kundanläggningar har genom dieseloljeskatten
nödgats anskaffa dubbla tankanläggningar där både
arbetsmaskiner och vägfordon (lastbilar) används. Genom
att dessa anläggningar oftast ligger avsides, ett glesbygdens
kännetecken, blir kravet på rationella transporter självklart
högre med färre transporttillfällen och större leveranser. De
praktiska leveranssvårigheterna har stundtals inneburit
extraordinära insatser med åtföljande fördyringar.
För att komma från dessa problem finns andra modeller
som på ett effektivt sätt skulle avhjälpa
avgränsningsproblemen. En möjlighet skulle då kunna vara
att belägga såväl dieselolja som den jämförbara produkten
lätt eldningsolja med en lika hög skatt.
Det italienska beskattningssystemet är utformat på detta
sätt. En skattehöjning på 0.40 kronor per liter på alla sorters
diesel- och eldningsolja skulle motsvara de tidigare
kilometerskatteintäkterna enligt ''Skatt på dieselolja''
(SOU 1992:53). En sådan skatteomläggning skulle innebära
en kraftig förenkling av skattesystemet och lösa många
kontrollfrågor.
Den i dag tillgängliga obeskattade dieseloljan innehåller
dessutom färgämnen som visat sig ha skadliga effekter och
åsamkar sjukdomsfall inom bl.a. skogsarbetarkåren.
Förhållandet torde kräva en översyn inte minst av hälso-
och miljöskäl. Ett färglöst och likabeskattat system enligt
vad som skisserats i motionen vore att föredra.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
skattesystemet för dieselolja.