Sverige förhandlar för närvarande med Europeiska
Unionen (EU) om villkoren för ett svenskt medlemskap. I
förhandlingarna har Sverige ställt en rad krav. Ett sådant
gäller Sveriges rätt att själv avgöra sin alkoholpolitik, även
om denna helt eller delvis kommer i konflikt med de
europeiska regler som syftar till att trygga fri konkurrens
och handel. EU synes därvid ha accepterat att Sverige
bibehåller systembolagets försäljningsmonopol, förutsatt
att övriga monopol i alkoholhanteringen, såsom
partihandel, import, export och tillverkning, avregleras.
Inom EU finns också regler om proportionalitet i
beskattningen av alkohol. Enligt EU-direktiv skall
skatterna tas ut i relation till alkoholhalt, mätt i
volymprocent. Sedan 1992 tillämpar Sverige en sådan
beskattningsprincip när det gäller vin och sprit. Vid ett
inträde i EU finns behov av att justera skatteskalan för öl
på likartat sätt.
Enligt pressuppgifter är regeringens avsikt att låta en ny
skatteskala utgå från dagens nivå på beskattningen av öl
klass III (starköl). Sverige har emellertid, jämfört med
omvärlden, extremt höga skatter på s.k. starköl. Om en ny,
alkoholrelaterad skatteskala tillåts utgå från denna extrema
nivå blir följderna dramatiska för de svagare ölsorterna.
Som framgår av nedanstående tabell över
alkoholskatten per liter öl skulle skatten på öl klass II
(folköl) närma sig nivån för öl klass IIB (mellanöl). Det
skulle medföra en fördubbling av priset från 6--7 kr per burk
till ca 13 kr per burk. Folkölet skulle i det närmaste utplånas
som produkt!
Nuvarande skattesatser
Nya skattesatser
Lättöl (I)
0
0
Folköl (II)
3:-
8:60
Mellanöl (IIB)
8:50
10:80
Starköl III
12:50
13:00
Folköl är det öl som säljer mest i dag. Om skatten på
detta öl tredubblas kommer den totala försäljningen av öl
med svensk skatt att minska påtagligt.
En skärpt beskattning av folköl strider mot de riktlinjer
som dragits upp i riksdagens alkoholpolitiska beslut. Där är
ett viktigt alkoholpolitiskt mål att styra
alkoholkonsumtionen från starkare till svagare drycker.
Genom fel justering av ölskatterna skulle man på detta
sätt slå ut en alkoholsvag produkt och överföra
konsumtionen till starkare ölsorter och annan
alkoholkonsumtion. Det skulle också uppmuntra till privat
tillverkning, egen införsel eller skapa en ytterligare
marknad för smugglade/illegalt tillverkade alkoholdrycker,
vilket knappast kan vara varken riksdagens eller
regeringens önskan.
Den justering av ölbeskattningen som ligger närmare till
hands, och som också skulle erbjuda fortsatt möjlighet till
kontroll av alkoholkonsumtionen, är att under en
övergångsperiod justera skatterna till nivån i våra närmaste
grannländer. Danmark kan därvid tjäna som exempel.
Utan denna justering kommer Sverige att få betydande
problem med egen införsel och illegal försäljning. Med ett
mörkertal som i dag är nästan lika stort som den officiella
alkoholkonsumtionen, kan man befara att detta mörkertal
ökar ytterligare.
Vid tillämpning av EU:s införselbestämmelser kommer
varje svensk att kunna importera 110 liter öl, för personligt
bruk, vid varje utlandsresa. Erfarenheterna från
Danmark -- som nu justerat sina skatter -- visar en
lavinartad ökning av gränshandeln med stora effekter på
den inhemska bryggerinäringen och minskade
skatteintäkter som följd. Med det stora prisgap som riskerar
att skapas mellan Sverige och våra grannländer kan man
lugnt dra slutsatsen att dessa problem kommer att drabba
oss i än högre utsträckning.
Med fel skattepolitik främjar vi inte den svenska
folkhälsan. Däremot låter vi svenska inkomster beskattas
utomlands och vi äventyrar en hel bransch. Det är f.ö. inte
bara bryggerinäringens cirka 5 000 jobb som står på spel.
Även livsmedelshandlarna, restauranger och hotell, pubar
samt transport- och förpackningsbranschen har
arbetstillfällen i anslutning till folkölet och andra
bryggeriprodukter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om justering av svensk ölbeskattning
till en nivå motsvarande Danmarks.