Moderat skattepolitik syftar till att ge enskilda
människor möjlighet att själva disponera över en större del
av sina inkomster. Skattepolitiken är också ett viktigt medel
för att uppnå de ekonomisk-politiska målen -- god tillväxt,
låg inflationstakt och arbete åt alla. Sedan regeringen
tillträdde har ett offensivt arbete inletts i syfte att förbättra
det ekonomiska klimatet i landet. Skatter på produktion har
sedan regeringen tillträtt sänkts med 40 miljarder kronor
vilket lett till att såväl skattetrycket som skattekilarna har
minskat. Därmed har en grund lagts för en verklig
ekonomisk återhämtning under de kommande åren.
Det finns dock en rad områden som även framgent
kräver en borgerlig regerings fasta handlag. Det gäller inte
minst omvandlingen av den offentliga sektorn i syfte att öka
effektiviteten och få en sundare resursanvändning än
hittills. Regeringen skriver följdriktigt i finansplanens del
om Omprövning och förnyelse av offentlig sektor:
Föråldrade strukturer rivs ner för att ersättas med en
väsentligt mindre och resurssnålare och samtidigt mera
effektiv och flexibel offentlig förvaltning.
Sedan slutet av 1980-talet har fastighetsmarknaden
genomgått en dramatisk omvandling.
Spekulationsekonomin, framdriven av inflationen och
bristen på avregleringar och en försenad skattereform i
förening, drev upp fastighetsvärdena över alla gränser.
Subventionssystemet eldade på denna utveckling och
gjorde det orimligt dyrt att bo. Denna utveckling har nu
brutits. Tillgångsvärdena kom att falla dramatiskt vilket
gjort att inflationstakten efter anpassningen nu är nere på
normala nivåer. Subventionshysterin ersätts successivt av
ett sundare och mera räntekänsligt system och den
omfattande regleringsivern har ersatts av en funktionell
minireglering som sammantaget har lett till lägre
produktionskostnader och bättre effektivitet.
Fortfarande återstår dock det faktum att en stor del,
åtminstone ca 45 procent, av det svenska
fastighetsbeståndet är i offentlig ägo. En stor del av detta
bestånd ägs direkt av kommuner och landsting eller av
företag i stiftelseform -- en ägarform som med hänsyn till en
rad olika skäl måste anses vara underlägsen aktiebolagets.
Ägarförhållandet är oklart liksom de ekonomiska villkoren
som företagen lever under. Därmed blir inte förvaltningen
den mest effektiva och merarbetet ur praktisk synvinkel
betydande.
Oavsett om man vill fortsätta förvalta beståndet i
offentlig ägo eller om man vill erbjuda dagens hyresgäster
möjlighet att äga sin bostad, har aktiebolagsformen sådana
samhällsekonomiska fördelar att det finns all anledning att
aktivt arbeta för att avskaffa sådana hinder för ombildning
till aktiebolag som i dag kan finnas.
Även inom den privata sektorn är behovet stort till följd
av 1980-talet. För att få rätt struktur på företagen bör
fastighetsöverlåtelser ske. Dessa förhindras ofta genom
skatten. Det finns således även här all anledning att aktivt
arbeta för att avskaffa sådana hinder.
Ett sådant allvarligt hinder är stämpelskatten enligt
Lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter (SL). Stämpelskatt för lagfart på
fast egendom som förvärvas av fysisk person utgår med 1,5
procent av värdet. Om förvärvaren är juridisk person är
stämpelskatten 3 procent av värdet. Undantag gäller dock
om fastigheten förvärvas av bostadsrättsförening eller s.k.
allmännyttigt bostadsföretag. Dessa betalar samma skatt
som fysiska personer. Det finns i dag en möjlighet (enligt 42
§ SL) att få dispens men sådan dispens ges mycket restriktivt
och kan därför inte anses tillräcklig.
Ett fullständigt avskaffande av stämpelskatten är mot
denna bakgrund ett krav för att öka effektiviteten när det
gäller ägande och fastighetsförvaltning samt därigenom
också möjliggöra för den strukturanpassning som inom
hela -- både det privata och offentliga -- fastighetsbeståndet
nu måste följa i fastighetskraschens spår.
Ett statiskt räknesätt ger vid handen att ett avskaffande
av stämpelskatten vad avser fastighetsöverlåtelser skulle
innebära ett skattebortfall på ett par miljarder kronor. Det
finns dock anledning att ta en sådan statisk beräkning med
en nypa salt. Det är sannolikt att fastighetsägare i dag avstår
från strukturellt sunda fastighetsöverlåtelser och därmed
följande effektivitetsförluster. Därmed verkar
stämpelskatten ''fossiliserande'' på den i dag
snabbföränderliga fastighetssektorn. De
samhällsekonomiska förlusterna blir betydande.
Ett avskaffande av stämpelskatten skulle kunna
innebära att sunda strukturöverlåtelser kommer till stånd
som annars inte hade genomförts. Härigenom skapas
förutsättningar för sunda vinstgivande företag som kommer
att kunna generera arbetstillfällen och skatter.
Skattebortfallet torde mot denna bakgrund på sikt vara
försumbart.
I den mån en särskild finansiering bedöms övergångsvis
vara nödvändig bör förslag till sådan anges av regeringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att den ser över
stämpelskatten för fastighetsöverlåtelser och återkommer
till riksdagen med förslag till åtgärder i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förslag om finansieringen.
Stockholm den 24 januari 1994
Chris Heister (m)
Stig Rindborg (m)