Den svenska genomsnittsbilen är i dag äldre än motsvarande bil var i DDR innan muren föll. Den svenska bilparkens ålder är följaktligen även uppseendeväckande i ett OECD-perspektiv.
Orsaken är att det har varit alltför få bilfamiljer som ansett sig ha råd att köpa en ny eller nyare bil. Delvis kan detta förklaras av att den svenska ekonomiska utvecklingen varit sämre än hos våra västeuropeiska grannar. En stor del av förklaringen finns också i det faktum att bilismen som företeelse är kraftigt beskattad i Sverige.
Vi ligger i världstoppen i bensinskatteligan. Den svenska försäljningsskatten, accisen, på bilar är också hög. Allt hårdare regler kring tjänstebilar har medfört att nybilsförsäljningen i Sverige ligger på en mycket låg nivå.
Sämre miljö, trafiksäkerhet och färre arbeten
Man kan förledas tro att en minskad nybilsförsäljning kan vara bra för miljön. Inget kan vara felaktigare. I och med att en ny bil har effektiv, katalytisk avgasrening så medför varje ny bil som ersätter en gammal att miljön tjänar ordentligt på det. En bil med modern avgasrening har enbart 5--10 procent utsläpp av hälsovådliga ämnen, jämfört med en bil utan katalytisk avgasrening. Ju större andel bilar i den svenska bilparken som är nya, desto bättre är det för miljön.
Trafiksäkerheten förlorar på att de svenska bilarna är äldre än vad de borde vara. Det säger sig själv att det är bättre att råka ut för en olycka i en bil med icke rostskadade plåtar eller bärande balkar. Utvecklingen när det gäller att allt fler nya bilar har låsningsfria bromsar påverkar också säkerheten. Sidokollisionsskydd, SIPS, borgar för att sidokrockars faror minskar betydligt. Trafiksäkerheten tjänar på fler nya bilar och färre äldre.
Även i ett arbetsmarknadsperspektiv skulle en ökad nybilsförsäljning ge stora vinster. Den svenska bilindustrin med SAAB och Volvo i spetsen gör så att sammantaget, i alla led, 100 000-tals arbeten är säkrade.
Sänkt skattebelastning ger positiv budgeteffekt
Om en sänkt bilbeskattning medför att fler nya bilar säljs kan skatteinkomstsänkningen per bil motverkas av att det säljs fler bilar.
I Frankrike sänktes momsen för nya bilar för något år sedan. Resultatet blev att det såldes fler bilar.
I Storbritannien avskaffades försäljningsskatten helt på nya bilar i mitten av november 1992. Detta ledde till att nyregistreringarna ökade med 6 procent under november och hela 37 procent under december, eller 14 procent under fjärde kvartalet.
Om Sverige skulle få en motsvarande utveckling kompenseras bortfallet av accisen med ökade momsintäkter från de nya bilarna.
Stora vinster med höjd skrotningspremie
Det finns olika sätt att få till stånd en ökad nybilsförsäljning. Många av dessa medför också en förnyelse av den totala bilparken. Sänkt skattebelastning på bilfamiljerna skulle troligen ge en ökad nybilsförsäljning. Att på annat sätt aktivt stimulera en ökad utskrotning av äldre bilar kan vara att höja skrotningspremien.
Om en höjd skrotningspremie finansieras genom att höja skrotningsavgiften vid försäljning av nya bilar, riskerar en sådan höjning av nybilspriset att motverka den ökade bilförsäljningen som är önskvärd.
I debatten har det föreslagits att finansieringen av den höjda bilskrotningspremien kan ske genom att höja vägskatten eller motsvarande för äldre bilar. Även en sådan finansieringsform riskerar att motverka en ökad nybilsförsäljning, eftersom innehavarna av de äldre bilarna då får en ännu sämre hushållsekonomi.
Om bilskrotningspremien höjs är det också viktigt att se till att det inte är bilskrotningsföretagen som kammar hem vinsterna.
Bättre miljö, trafiksäkerhet och trygga viktiga arbeten kräver förändringar
Om man skall uppnå alla de positiva effekter som en ökad nybilsförsäljning medför krävs det att man ändrar de nuvarande reglerna.
Det är dock svårt för oss som enskilda riksdagsmän att redovisa exakt hur en förändring skulle se ut och beräkna de ekonomiska effekterna i detalj. Därför bör regeringen få i uppdrag att, gärna skyndsamt, analysera om och hur beskattningen av nya bilar skall ändras. Regeringen bör också analysera och lägga fram eventuella förslag till en höjd skrotningspremie. Då bör också alternativet med en temporär ökning av skrotningspremien övervägas. En temporär höjning skulle få en dubbelt positiv effekt. Dels skulle belastningen på bilskrotningsfonden/statsbudgeten bli begränsad. Dels skulle troligen många innehavare av äldre bilar få ett incitament till att relativt omgående skrota bilarna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av skattebelastningen på bilar och bilskrotningspremiens storlek och utformning.
Stockholm den 24 januari 1994 Jan Sandberg (m)