Sverige förhandlar för närvarande med EU om utformningen av ett avtal för framtida medlemskap. I förhandlingarna har Sverige ställt ett antal krav. Det rör t.ex. möjligheten att behålla Systembolaget. Detta synes EU ha accepterat förutsatt att övriga monopol i alkoholhanteringen, såsom partihandel, import, export och tillverkning, avregleras.
EU ställer också krav på proportionalitet i beskattningen av alkohol. Sveriges skatter är som bekant tillräckligt, för att inte säga förskräckande, höga i förhållande till dagens EU-länder. EU-direktiven säger dock att skatterna skall tas ut i relation till alkoholhalt, mätt i volymprocent.
I detta avseende behöver Sverige därför justera skatteskalan för öl. Regeringens uttalade mål har varit att låta skatten utgå från starkölets nivå. Detta skulle ge avsevärt högre priser på framför allt folköl.
Som framgår av nedanstående tabell (som visar skatt/liter öl) skulle priset på öl klass II hamna på samma nivå som mellanöl. Det innebär en prisökning från 6--7 kronor/burk till 13 kronor. Detta kommer att i det närmaste utplåna folkölet som produkt.
Skattesatser: Regeringens förslag: Lättöl 0 0 Klass II 3:- 8:70 Mellanöl 8:50 10:70 Starköl 12:50 13:00
Folköl är det öl som säljer mest i dag och har en säker ställning framför allt som måltidsdryck. Tredubblad skatt på öl klass II skulle ge en viss förstärkning av lättölsvolymen. Den totala försäljningen av öl med svensk skatt minskar dock påtagligt.
Det rimmar illa med den alkoholpolitiska strävan riksdagen tidigare dragit upp riktlinjerna för. Där sägs att ett av alkoholpolitikens mål är att förflytta alkoholkonsumtionen från starkare till svagare drycker.
Genom fel justering av ölskatterna skulle man på detta sätt slå ut en alkoholsvag produkt och överföra konsumtionen till starkare ölsorter eller annan alkoholkonsumtion. Det skulle också uppmuntra till privat tillverkning, egen införsel eller skapa en marknad för smugglade/illegalt tillverkade alkoholdrycker, vilket knappast kan vara varken riksdagens eller regeringens önskan.
Den justering som ligger närmare till hands, och som också skulle erbjuda fortsatt möjlighet till kontroll av alkoholkonsumtionen, är att under en övergångsperiod justera skatterna till våra närmaste grannländers nivåer, Danmarks t.ex.
Danska skatter Anpassade skatter Lättöl -- 0 Klass II -- 4:00 Mellanöl 3:00 5:00 Starköl 4:00 6:00
Utan denna anpassning kommer Sverige att få ett mycket stort problem med egen införsel och illegal försäljning. Man kan befara att mörkertalet som i dag är nästan lika stort som den officiella alkoholkonsumtionen, kommer att öka.
Vid tillämpande av EU:s införselbestämmelser kommer varje svensk att kunna importera 110 liter öl, för personligt bruk, vid varje utlandsresa. Erfarenheterna från Danmark -- som nu justerat sina skatter -- visar en lavinartad ökning av gränshandeln med stora effekter på den inhemska bryggerinäringen och minskade skatteintäkter som följd. Med det stora prisgap som riskerar att skapas mellan Sverige och våra grannländer kan man lugnt dra slutsatsen att dessa problem kommer att drabba oss i än högre utsträckning.
Med fel skatteanpassning sätter vi den svenska folkhälsan på spel, vi låter svenska inkomster beskattas utomlands och vi äventyrar en hel bransch. Det är inte bara bryggerinäringens cirka 5 000 arbeten som står på spel. Även livsmedelshandlarna, restauranger och hotell, pubar samt transport- och förpackningsbranschen har arbetstillfällen i folkölet och andra bryggeriprodukter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassning av svenska ölskatter till EU-nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska ölskatters anpassning till en nivå som ligger nära våra grannländers.
Stockholm den 20 januari 1994 Margit Gennser (m)