Motion till riksdagen
1993/94:Sk616
av Margit Gennser (m)

Skatten på öl


Sverige förhandlar för närvarande med EU om
utformningen av ett avtal för framtida medlemskap. I
förhandlingarna har Sverige ställt ett antal krav. Det rör
t.ex. möjligheten att behålla Systembolaget. Detta synes
EU ha accepterat förutsatt att övriga monopol i
alkoholhanteringen, såsom partihandel, import, export och
tillverkning, avregleras.
EU ställer också krav på proportionalitet i
beskattningen av alkohol. Sveriges skatter är som bekant
tillräckligt, för att inte säga förskräckande, höga i
förhållande till dagens EU-länder. EU-direktiven säger
dock att skatterna skall tas ut i relation till alkoholhalt, mätt
i volymprocent.
I detta avseende behöver Sverige därför justera
skatteskalan för öl. Regeringens uttalade mål har varit att
låta skatten utgå från starkölets nivå. Detta skulle ge
avsevärt högre priser på framför allt folköl.
Som framgår av nedanstående tabell (som visar
skatt/liter öl) skulle priset på öl klass II hamna på samma
nivå som mellanöl. Det innebär en prisökning från 6--7
kronor/burk till 13 kronor. Detta kommer att i det närmaste
utplåna folkölet som produkt.
Skattesatser:
Regeringens förslag:
Lättöl
0
0
Klass II
3:-
8:70
Mellanöl
8:50
10:70
Starköl
12:50
13:00
Folköl är det öl som säljer mest i dag och har en säker
ställning framför allt som måltidsdryck. Tredubblad skatt på
öl klass II skulle ge en viss förstärkning av lättölsvolymen.
Den totala försäljningen av öl med svensk skatt minskar
dock påtagligt.
Det rimmar illa med den alkoholpolitiska strävan
riksdagen tidigare dragit upp riktlinjerna för. Där sägs att
ett av alkoholpolitikens mål är att förflytta
alkoholkonsumtionen från starkare till svagare drycker.
Genom fel justering av ölskatterna skulle man på detta
sätt slå ut en alkoholsvag produkt och överföra
konsumtionen till starkare ölsorter eller annan
alkoholkonsumtion. Det skulle också uppmuntra till privat
tillverkning, egen införsel eller skapa en marknad för
smugglade/illegalt tillverkade alkoholdrycker, vilket
knappast kan vara varken riksdagens eller regeringens
önskan.
Den justering som ligger närmare till hands, och som
också skulle erbjuda fortsatt möjlighet till kontroll av
alkoholkonsumtionen, är att under en övergångsperiod
justera skatterna till våra närmaste grannländers nivåer,
Danmarks t.ex.
Danska skatter
Anpassade skatter
Lättöl
--
0
Klass II
--
4:00
Mellanöl
3:00
5:00
Starköl
4:00
6:00
Utan denna anpassning kommer Sverige att få ett
mycket stort problem med egen införsel och illegal
försäljning. Man kan befara att mörkertalet som i dag är
nästan lika stort som den officiella alkoholkonsumtionen,
kommer att öka.
Vid tillämpande av EU:s införselbestämmelser kommer
varje svensk att kunna importera 110 liter öl, för personligt
bruk, vid varje utlandsresa. Erfarenheterna från
Danmark -- som nu justerat sina skatter -- visar en
lavinartad ökning av gränshandeln med stora effekter på
den inhemska bryggerinäringen och minskade
skatteintäkter som följd. Med det stora prisgap som riskerar
att skapas mellan Sverige och våra grannländer kan man
lugnt dra slutsatsen att dessa problem kommer att drabba
oss i än högre utsträckning.
Med fel skatteanpassning sätter vi den svenska
folkhälsan på spel, vi låter svenska inkomster beskattas
utomlands och vi äventyrar en hel bransch. Det är inte bara
bryggerinäringens cirka 5 000 arbeten som står på spel.
Även livsmedelshandlarna, restauranger och hotell, pubar
samt transport- och förpackningsbranschen har
arbetstillfällen i folkölet och andra bryggeriprodukter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anpassning av svenska ölskatter
till EU-nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenska ölskatters anpassning till
en nivå som ligger nära våra grannländers.

Stockholm den 20 januari 1994

Margit Gennser (m)