Sverige förhandlar för närvarande med medlemmarna i
den Europeiska unionen om medlemskap, detta sker
parallellt med Finland, Norge och Österrike. Som vi
framhöll i motion 1992/93:Sk622 påverkar ett svenskt
medlemskap i EU i särskilt hög grad tullfunktionerna.
Under 1993 har detta belysts i såväl särskilda utredningar,
främst Gränskontrollutredningen, som rapporter från
Generaltullstyrelsen.
Även om regeringen nyligen fattat beslut i ett par
väsentliga avseenden när det gäller de framtida
tullverksfunktionerna, nämligen i fråga om hanteringen av
mervärdebeskattningen från s.k. tredje land samt
handelsstatistiken mellan EU-länderna och därvid
accepterat förslag från Tullverkets sida, kvarstår
fortfarande flera oklarheter. Budgetpropositionens avsnitt
om Tullverket innehåller inte några besked, nya
utredningar har tillsatts varigenom erforderligt
förberedelsearbete skjuts på framtiden.
Konsekvenserna vid ett medlemskap
Vid en svensk anslutning till gemenskapens tullunion har
Sverige att i förhållande till länder utanför medlemskretsen
tillämpa unionens tullsystem, procedurer och tullsatser.
Som konstaterats i många sammanhang innebär detta en i
förhållande till nuläget något högre tulltaxa samt
omständliga procedurer.
Sverige har i de pågående förhandlingarna begärt vissa
undantag från EU:s regelsystem, bland annat
resandebestämmelserna vad gäller alkohol och tobak. Vi
vill för vår del understryka vikten av att dessa undantag
erhålles.
EU:s handelspolitik, med olika former av licenser och
kvoteringar, kräver för sin praktiska tillämpning en
omfattande datakommunikation. För svensk del är det
därvid en fördel att riksdagen för sex år sedan fattade beslut
om att ett tulldatasystem skulle införas. Enligt vad som
redovisats för skatteutskottet pågår nu också förberedelser
för en anpassning av det svenska systemet till EU:s olika
datasystem. Genom den höga graden av elektronisk
överföring av meddelanden från företagen till
tulldatasystemet har värdefulla erfarenheter vunnits för
såväl näringsliv som offentliga sektorn, vilka det är viktigt
att utnyttja framdeles. Detta gäller även vid
kommunikation med svenska företag/tullen/EU. Genom att
beslut nu fattats om att Tullverket skall svara för
tredjelandsmomsen och internhandelsstatistiken blir
givetvis utnyttjandet av den gjorda investeringen också
bättre.
I motion 1992/93:Sk622 pekade vi på de risker som
slopade fysiska gränskontroller mellan medlemsländerna
kunde innebära för en ökad smuggling. Vi erinrade om att
det var en nationell uppgift att vidta åtgärder mot en sådan
utveckling och att flera medlemsländer fattat verkningsfulla
beslut i denna riktning. Vi begärde därför att riksdagen
skulle begära förslag från regeringen om nya befogenheter
för tullens personal att ingripa. Riksdagsmajoriteten avslog
våra förslag.
Vi kan nu konstatera att Gränskontrollutredningen
uttalat sig i samma riktning som vi förordat, men att
förslagen inte blivit så preciserade att beslut från riksdagens
sida nu är möjliga. Regeringen har därför tillsatt två nya
utredningar. Det gagnar givetvis inte myndigheternas
förberedelsearbete med fortsatt oklarhet, inte minst med
hänsyn till allmänhetens befogade oro för konsekvenserna
av ett medlemskap. I denna del bör riksdagen göra ett klart
uttalande av innebörden att tullens personal skall ges de
lagmässiga befogenheterna att ingripa vid misstanke om
innehav av otillåten narkotika, vapen etc. Befogenheten
bör inte bara gälla gränstrakten mot annat medlemsland,
utan av praktiska skäl gälla hela det svenska territoriet,
även om tullens verksamhet även framdeles skall vara
koncentrerad till gränsområdena. Vid en sådan utvidgning
av tullens befogenheter kan svårigheter uppstå, när det
gäller avgränsningen av tullens och polisens
arbetsuppgifter. Denna avgränsning bör i detta
sammanhang också klargöras.
Organisatoriska frågor
Ett svenskt medlemskap i EU innbär också behov av
stora förändringar inom den statliga myndighetssektorn,
något som har belysts i olika utredningar vilka främst har
tagit sikte på generella frågor. Som exempel kan nämnas
utredningar om statsförvaltningens internationalisering och
direkta effekter av ett medlemskap.
Också de enskilda myndigheterna påverkas självfallet.
Vi har ovan pekat på det stora förändringsbehovet
beträffande tullverksamheten. Inte minst kan man räkna
med att bortfallet av dokumenthanteringen vid
gränspassagen medför en kraftig minskning av
personalbehovet, på vissa orter kan det bli mycket
omfattande, t.o.m. så stort att det kan bli svårt att
upprätthålla service för näringsliv och trafikanter samt
erforderlig kontroll.
Det står samtidigt klart att också i ett
medlemskapsperspektiv kommer betydande
tullverksuppgifter att finnas kvar.
EU har visserligen en gemensam reglering av
tullverksamheten men ger ingen anvisning om de
organisatoriska lösningarna. Dessa varierar från land till
land, men av särskilt intresse för svensk del är den
organisation som valts i Danmark och den som nu utreds i
Norge. I båda dessa länder har man sökt sig fram efter en
väg med en gemensam tull- och skattemyndighet, även om
den kommunala skatteförvaltningen ligger utanför.
De statliga myndigheterna har alla sina specifika
uppgifter men de tangerar också andra, vilket skapar ett
samverkansbehov över myndighetsgränserna. För tullens
del gäller det, med dagens uppgifter, bl.a.
skattemyndigheterna, polisen, åklagarna, den statistiska
myndigheten, Kommerskollegium och Jordbruksverket.
Med utgångspunkt i uppgifterna kan man dock, liksom
inom EU, konstatera att tullens och skattemyndigheternas
arbete ligger mycket nära varandra. Exempel på detta är
utredningar som gjorts om mervärdesbeskattning och
punktskatter vid ett medlemskap.
Som nämnts ovan är en samverkan mellan myndigheter
självklar. Om verksamheternas uppgifter förändras
påtagligt, kan organisatoriska frågor bli aktuella. Det gäller
då att avgöra vilka fördelar och nackdelar som skulle uppstå
vid en samordning. Från personalsynpunkt kan det t.ex.
vara fördelaktigt att finnas inom en större enhet, där
omställningsbehov lättare kan klaras ut.
Utvecklingsmöjligheterna kan även bli större för den
enskilde. Å andra sidan kan uppgifterna inom en
organisation bli så olikartade att den samlade effekten blir
mindre, den svenska skatteförvaltningen har som bekant
ansvaret för folkbokföring och är också central
valmyndighet. De senaste åren har också snarare inneburit
delning av myndigheter än sammanslagning. Ett
näraliggande exempel är tullen/kustbevakningen.
Mot denna bakgrund finns det således skäl att göra en
studie över de för- och nackdelar som är förknippade med
en organisatorisk samordning tull/skatt i Sverige.
Ekonomisk brottslighet
Den ekonomiska brottsligheten har blivit mer
internationaliserad under senare år. I det tidigare
Östeuropa har den brottsligheten enligt många bedömare
fått alltmer karaktär av avancerad och organiserad
ekonomisk kriminalitet. Det finns anledning att befara att
denna brottslighet kan sprida sig så att även Sverige blir en
del av denna internationella kriminalitet. För att motverka
dessa tendenser bör tullkriminalens spanings- och
utredningsresurser, vad gäller internationell ekonomisk
brottslighet, ökas med 3 miljoner kronor. Denna fråga
aktualiseras i socialdemokraternas partimotion om åtgärder
mot den ekonomiska brottsligheten.
Tulltillägg
En konkret åtgärd som befordrar laglydnad är
återinförande av tulltillägg på mervärdesskatt. I prop
1993/94:56 hade regeringen föreslagit vissa ändringar i
reglerna för tulltillägg vilka vi ställde oss bakom, men den
borgerliga riksdagsmajoriteten avskaffade tulltillägget för
moms.
Som vi framhöll i vår reservation behövs tulltillägget för
att säkerställa att den tullskyldige lägger ner tillräcklig
omsorg och noggrannhet när tulldeklarationen upprättas.
Det är stötande att ha olika sanktionssystem för
undandragande av skatt, beroende på om skatten fastställs
av tullmyndighet eller av skatteförvaltning.
Riksdagsbeslutet gynnar dem som lämnar oriktiga uppgifter
och går därmed tvärs emot de strävanden, som
socialdemokratin i varje fall har, att bekämpa ekonomiska
brott. Därtill kommer att det för berörda myndigheter och
domstolar kommer att bli mer arbetskrävande när nu denna
möjlighet att beivra förseelser med sanktionsavgifter
slopats.
Under budgetåret 1992/93 debiterades tulltillägg för ca
13 miljoner kronor. Enligt uppgifter från Tullverket avser
det till varje fall ca 85 % moms. Den nya lagstiftningen vi
föreslår medför sannolikt en lägre intäkt än den angivna,
men i varje fall så mycket högre än vad en tillämpning av
riksdagsbeslutet medför, att vårt förslag om vissa ökade
insatser för Tullverkets bekämpning av ekonomiska brott
täcks kostnadsmässigt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om befogenheter för Tullverket i ett
EU-perspektiv,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
för- och nackdelar med en samordning tull--skatt,
3. att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit för
budgetåret 1994/95 anvisar 3
000
000 kr till Tullverket för att öka spanings- och
utredningsinsatserna mot internationell ekonomisk
brottslighet riktad mot Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tulltillägg skall utgå på
mervärdesskatt enligt förslag i regeringens proposition
1993/94:56.
Stockholm den 19 januari 1994
Lars Hedfors (s)
Jan Fransson (s)
Anita Johansson (s)
Bruno Poromaa (s)
Gunnar Nilsson (s)
Sverre Palm (s)
Karl Hagström (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Roland Sundgren (s)
Sten-Ove Sundström (s)
Kaj Larsson (s)
Inger Lundberg (s)
Martin Nilsson (s)
Bo Forslund (s)