Skatteväxling för miljön

Bakgrund

I miljöbilagan till årets finansplan slås fast att ekonomisk
tillväxt inte är synonymt med ökad välfärd. Välfärden
omfattar områden som inte fångas upp i det traditionella
BNP-måttet, t.ex. miljön. I bilagan anges också att
regeringens politik syftar till att uppnå en varaktigt hög
tillväxt som är förenlig med naturens förmåga att bearbeta
och tåla olika sorters miljöbelastning, dvs en uthållig
tillväxt. För att uppnå detta ska en ökad användning av
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken användas. En
parlamentarisk utredning ska tillsättas i början av året med
uppgift att utreda förutsättningar för en skatteväxling med
hänsyn till bland annat bibehållande av konkurrenskraft
gentemot omvärlden. Vi kristdemokrater har ansett
tillsättandet av en parlamentarisk utredning som oerhört
viktig för att därigenom skapa förutsättningar för en
långsiktig och brett politiskt förankrad skatteomläggning.
Därför är regeringens besked mycket positivt.

Skattekilen, dvs den totala marginaleffekten på arbete,
är idag ca 60 %. Samtidigt saknar över 600 000 människor
ett ordinarie arbete. Dagens skattesystem främjar inte
framväxten av nya arbetstillfällen. På miljöområdet finns en
omvänd ''skattekil'' som medför att utsläpp och förbrukning
av ändliga naturresurser sker gratis eller till ett alltför lågt
pris. Miljön förorenas utan att den som orsakar det får stå
för de verkliga kostnaderna.

Miljöproblemen har alltmer övergått från punktutsläpp
till diffus miljöpåverkan förorsakad av konsumtions- och
livsstilsmönster samt utsläpp till luft, mark och vatten
genom ett stort antal små källor. En kraftfull miljöpolitik
kan därför inte ske utan medverkan från många enskilda
människors agerande. Användande av ekonomiska
styrmedel är därför ett effektivt sätt att få konsumenter och
producenter att i dagliga beslut agera miljövänligt.

Även om Sverige har en relativt tuff miljölagstiftning
internationellt sett, finns det fortfarande mycket kvar att
göra på miljöområdet. En effektiv miljöpolitik kan förvisso
innebära problem på kort sikt för vissa branscher, men kan
samtidigt medföra att nya marknader öppnas och
sysselsättning skapas inom andra branscher.

En viktig utgångspunkt är att undvika en höjning av det
totala skattetrycket. Långsiktigt måste istället strävan vara
att successivt sänka skattetrycket. En av förklaringarna till
det blygsamma nyföretagandet och problemet att få fram
riskvilligt kapital har varit ett högt skattetryck i
kombination med ett skatteuttag som hämmat just
nyföretagande och risktagande. Skatteintäkterna får dock
inte sänkas på ett sätt som rubbar den samhällsekonomiska
balansen eller leder till problem med finansieringen av det
välfärdssamhälle vi anser önskvärt. I dagens statsfinansiella
läge är utrymmet för skattesänkningar ytterst begränsat.

Förutsättningar för skatteväxling

Mot bakgrund av ovanstående bör beskattningen
omfördelas inom ramen för nuvarande skattetryck, från
arbetskraft till miljöbelastande utsläpp, begränsade
naturresurser och energi. Två viktiga mål kan därvid
uppnås -- minskad miljöbelastning och ökad efterfrågan på
arbetskraft.

Det finns en inbyggd konflikt i en skatteväxling mellan
de rent fiskala aspekterna och de önskade miljöstyrande
effekterna. Sett ur fiskal synvinkel är det naturligtvis
nödvändigt att ta ut skatter på en skattebas som är
någorlunda förutsägbar och konstant. Ur miljösynpunkt är
det å andra sidan önskvärt att en skatt på något som
påverkar miljön i fel riktning får konsekvensen att den
skattskyldige förändrar sitt beteende och därmed krymper
skattebasen. De skatter som i första hand är avsedda att ha
en styrande effekt, t ex svavelskatt och kväveoxidavgift, kan
endast i begränsad omfattning användas för att växla mot
andra skatter. Men det finns ett antal miljöskattebaser som
kan ge ett statsfinansiellt bidrag även på längre sikt.
Exempelvis är koldioxidutsläpp tämligen oelastiskt under
överskådlig tid. För Sveriges del finns det, som vi påpekat
ovan, ett värde i att långsiktigt minska skattetrycket. Att
utnyttja långsamt krympande skattebaser för skatteväxling
kan då vara ett sätt att minska skattetrycket. Om dessutom
fler människor kommer i arbete och kostnaderna för att
restaurera miljön minskar under denna period underlättas
en sådan omställning.

De nya jobben måste skapas i den privata sektorn, och
enligt flertalet bedömare främst i den privata
tjänstesektorn. För framväxten av dessa nya jobb är de
höga skattekilarna ett hinder. Skatteväxlingen bör alltså ta
sikte på sänkt skatt på arbete.

Drygt 40 miljarder kronor av statens inkomster kan idag
uppskattas komma från miljörelaterade skatter. Det
motsvarar knappt 3 % av BNP. Mot bakgrund av olika
internationella studier kan utrymmet för en skatteväxling
uppskattas till åtminstone 20--30 miljarder, vilket skulle
innebära att miljöskatterna skulle uppgå till ca 5 % av BNP.
Det skulle motsvara en sänkning av arbetsgivaravgifterna
med 4--5 procentenheter, en sänkning av inkomstskatten
med 3--4 procentenheter eller slopande av tjänstemomsen.
En kombination av detta är naturligtvis möjlig.

En skatteväxling kan självfallet inte sjösättas utan att en
rad förutsättningar är uppfyllda. En reform i denna
storleksordning kräver en bred parlamentarisk enighet. Det
är nödvändigt för att skapa den långsiktighet och
förutsägbarhet som såväl företag som privatpersoner har
rätt att kräva för att få tid för anpassning. En noggrann
konsekvensanalys måste genomföras för att bedöma
effekterna för svensk industris konkurrenskraft. Härvidlag
kan vi konstatera att en skatteväxling, och i övrigt effektiv
miljöpolitik, också kan innebära förutsättningar för en
snabbare utveckling av miljö- och energiteknik i Sverige,
som skulle kunna skapa goda möjligheter för internationell
framgång för svenska företag inom miljö- och energiteknik
m.m. Erfarenheter från så gott som samtliga övriga
marknader visar att det är mycket sällan företag blir
framgångsrika internationellt med produkter som inte först
producerats för hemmamarknaden. Att ligga steget före
viktiga konkurrentländer kan alltså ge goda möjligheter för
arbetstillfällen inom återvinningsindustri, ny och småskalig
energiteknik etc. Den internationella marknaden för
miljöteknik växer dessutom snabbt, uppskattningsvis med
5 % varje år.

Samtidigt kräver vårt ansvar, vilket också anges som en
målsättning i finansplanen, att lämna minst samma
nationalförmögenhet till våra barn och barnbarn, att beslut
och handling för miljön inte skjuts på framtiden.
Ekonomiskt handlar det ytterst om att inte försämra vår
mest fundamentala produktionsbas -- naturen. En
skatteväxling bör ske stegvis och särskilda regler och
övergångsbestämmelser kan vara nödvändiga. Vi tror dock
att det finns goda möjligheter att ta de första stegen inom
de allra närmaste åren. Andra länder, exempelvis
Danmark, har tagit steg i denna riktning och den
internationella debatten visar att det finns goda
förutsättningar för att flera länder följer efter och att
överenskommelser kan träffas som underlättar för enskilda
länder att ta beslut i denna riktning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel och
skatteväxling för att minska miljöbelastningen.

Stockholm den 19 januari 1994

Stefan Attefall (kds)

Dan Ericsson (kds) i Kolmården