Bakgrund
I miljöbilagan till årets finansplan slås fast att ekonomisk tillväxt inte är synonymt med ökad välfärd. Välfärden omfattar områden som inte fångas upp i det traditionella BNP-måttet, t.ex. miljön. I bilagan anges också att regeringens politik syftar till att uppnå en varaktigt hög tillväxt som är förenlig med naturens förmåga att bearbeta och tåla olika sorters miljöbelastning, dvs en uthållig tillväxt. För att uppnå detta ska en ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken användas. En parlamentarisk utredning ska tillsättas i början av året med uppgift att utreda förutsättningar för en skatteväxling med hänsyn till bland annat bibehållande av konkurrenskraft gentemot omvärlden. Vi kristdemokrater har ansett tillsättandet av en parlamentarisk utredning som oerhört viktig för att därigenom skapa förutsättningar för en långsiktig och brett politiskt förankrad skatteomläggning. Därför är regeringens besked mycket positivt.
Skattekilen, dvs den totala marginaleffekten på arbete, är idag ca 60 %. Samtidigt saknar över 600 000 människor ett ordinarie arbete. Dagens skattesystem främjar inte framväxten av nya arbetstillfällen. På miljöområdet finns en omvänd ''skattekil'' som medför att utsläpp och förbrukning av ändliga naturresurser sker gratis eller till ett alltför lågt pris. Miljön förorenas utan att den som orsakar det får stå för de verkliga kostnaderna.
Miljöproblemen har alltmer övergått från punktutsläpp till diffus miljöpåverkan förorsakad av konsumtions- och livsstilsmönster samt utsläpp till luft, mark och vatten genom ett stort antal små källor. En kraftfull miljöpolitik kan därför inte ske utan medverkan från många enskilda människors agerande. Användande av ekonomiska styrmedel är därför ett effektivt sätt att få konsumenter och producenter att i dagliga beslut agera miljövänligt.
Även om Sverige har en relativt tuff miljölagstiftning internationellt sett, finns det fortfarande mycket kvar att göra på miljöområdet. En effektiv miljöpolitik kan förvisso innebära problem på kort sikt för vissa branscher, men kan samtidigt medföra att nya marknader öppnas och sysselsättning skapas inom andra branscher.
En viktig utgångspunkt är att undvika en höjning av det totala skattetrycket. Långsiktigt måste istället strävan vara att successivt sänka skattetrycket. En av förklaringarna till det blygsamma nyföretagandet och problemet att få fram riskvilligt kapital har varit ett högt skattetryck i kombination med ett skatteuttag som hämmat just nyföretagande och risktagande. Skatteintäkterna får dock inte sänkas på ett sätt som rubbar den samhällsekonomiska balansen eller leder till problem med finansieringen av det välfärdssamhälle vi anser önskvärt. I dagens statsfinansiella läge är utrymmet för skattesänkningar ytterst begränsat.
Förutsättningar för skatteväxling
Mot bakgrund av ovanstående bör beskattningen omfördelas inom ramen för nuvarande skattetryck, från arbetskraft till miljöbelastande utsläpp, begränsade naturresurser och energi. Två viktiga mål kan därvid uppnås -- minskad miljöbelastning och ökad efterfrågan på arbetskraft.
Det finns en inbyggd konflikt i en skatteväxling mellan de rent fiskala aspekterna och de önskade miljöstyrande effekterna. Sett ur fiskal synvinkel är det naturligtvis nödvändigt att ta ut skatter på en skattebas som är någorlunda förutsägbar och konstant. Ur miljösynpunkt är det å andra sidan önskvärt att en skatt på något som påverkar miljön i fel riktning får konsekvensen att den skattskyldige förändrar sitt beteende och därmed krymper skattebasen. De skatter som i första hand är avsedda att ha en styrande effekt, t ex svavelskatt och kväveoxidavgift, kan endast i begränsad omfattning användas för att växla mot andra skatter. Men det finns ett antal miljöskattebaser som kan ge ett statsfinansiellt bidrag även på längre sikt. Exempelvis är koldioxidutsläpp tämligen oelastiskt under överskådlig tid. För Sveriges del finns det, som vi påpekat ovan, ett värde i att långsiktigt minska skattetrycket. Att utnyttja långsamt krympande skattebaser för skatteväxling kan då vara ett sätt att minska skattetrycket. Om dessutom fler människor kommer i arbete och kostnaderna för att restaurera miljön minskar under denna period underlättas en sådan omställning.
De nya jobben måste skapas i den privata sektorn, och enligt flertalet bedömare främst i den privata tjänstesektorn. För framväxten av dessa nya jobb är de höga skattekilarna ett hinder. Skatteväxlingen bör alltså ta sikte på sänkt skatt på arbete.
Drygt 40 miljarder kronor av statens inkomster kan idag uppskattas komma från miljörelaterade skatter. Det motsvarar knappt 3 % av BNP. Mot bakgrund av olika internationella studier kan utrymmet för en skatteväxling uppskattas till åtminstone 20--30 miljarder, vilket skulle innebära att miljöskatterna skulle uppgå till ca 5 % av BNP. Det skulle motsvara en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 4--5 procentenheter, en sänkning av inkomstskatten med 3--4 procentenheter eller slopande av tjänstemomsen. En kombination av detta är naturligtvis möjlig.
En skatteväxling kan självfallet inte sjösättas utan att en rad förutsättningar är uppfyllda. En reform i denna storleksordning kräver en bred parlamentarisk enighet. Det är nödvändigt för att skapa den långsiktighet och förutsägbarhet som såväl företag som privatpersoner har rätt att kräva för att få tid för anpassning. En noggrann konsekvensanalys måste genomföras för att bedöma effekterna för svensk industris konkurrenskraft. Härvidlag kan vi konstatera att en skatteväxling, och i övrigt effektiv miljöpolitik, också kan innebära förutsättningar för en snabbare utveckling av miljö- och energiteknik i Sverige, som skulle kunna skapa goda möjligheter för internationell framgång för svenska företag inom miljö- och energiteknik m.m. Erfarenheter från så gott som samtliga övriga marknader visar att det är mycket sällan företag blir framgångsrika internationellt med produkter som inte först producerats för hemmamarknaden. Att ligga steget före viktiga konkurrentländer kan alltså ge goda möjligheter för arbetstillfällen inom återvinningsindustri, ny och småskalig energiteknik etc. Den internationella marknaden för miljöteknik växer dessutom snabbt, uppskattningsvis med 5 % varje år.
Samtidigt kräver vårt ansvar, vilket också anges som en målsättning i finansplanen, att lämna minst samma nationalförmögenhet till våra barn och barnbarn, att beslut och handling för miljön inte skjuts på framtiden. Ekonomiskt handlar det ytterst om att inte försämra vår mest fundamentala produktionsbas -- naturen. En skatteväxling bör ske stegvis och särskilda regler och övergångsbestämmelser kan vara nödvändiga. Vi tror dock att det finns goda möjligheter att ta de första stegen inom de allra närmaste åren. Andra länder, exempelvis Danmark, har tagit steg i denna riktning och den internationella debatten visar att det finns goda förutsättningar för att flera länder följer efter och att överenskommelser kan träffas som underlättar för enskilda länder att ta beslut i denna riktning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel och skatteväxling för att minska miljöbelastningen.
Stockholm den 19 januari 1994 Stefan Attefall (kds) Dan Ericsson (kds) i Kolmården