För att lösa miljöproblemen krävs ett batteri av åtgärder.
Tidigare dominerade ett litet antal stora förorenare. Den
situationen är passerad. Idag domineras miljöproblemen av
många, ofta små diffusa källor och verksamheter.
Enbart koncessionsvillkor, lagstiftning och förbud för
olika verksamheter räcker inte längre. För att skapa
incitament för fortsatta miljöförbättringar behövs även ett
ekonomiskt tryck. Då kan vi skapa en ständig utveckling
mot allt miljövänligare verksamhet.
I motionen föreslår vi en skatteväxling där skatten höjs
på energi samt produktion och konsumtion som påverkar
miljön negativt. Dessa skatteinkomster bör utnyttjas för att
sänka skatten på arbete. I främsta rummet bör sänkning ske
för tjänsteproduktionen. Detta kan t.ex. ske genom sänkta
arbetsgivaravgifter eller sänkt moms för tjänsteproduktion.
En uthållig utveckling
Miljöproblemen är långt ifrån lösta. Naturvårdsverket
har i en prognos gjort följande sammanställning, baserad på
dagens politiska beslut. Situationen år 2020:
n
Marknära ozon
Något bättre
Övergödning
Något bättre
Fysisk påverkan inom jord- och skogsbruk
Osäkert
Avfall
Osäkert
Ozonförtunning
Något sämre
Metaller
Något sämre
Växthuseffekt
Sämre
Organiska miljögifter
Sämre
För att undvika en ekologisk kollaps måste samhället
förändras. Det rådande samhället förbrukar natur- och
energiresurser i allt snabbare takt. Både produktionen och
konsumtionen genererar stora mängder avfall. Det har gått
så långt att det finns en uppenbar risk att klimatet förändras
på grund av det avfall vi sprider till atmosfären i form av
växthusgaser.
Risken för klimatförändringar är det hittills allvarligaste
kända hotet mot allt levande på denna planet.
Klimatförändringar kan hota människans fortsatta existens.
Ett ekologiskt anpassat samhälle är inte bara en
önskvärdhet utan en nödvändighet.
Framtiden kräver ett samhälle som brukar naturresurser
utan att förbruka naturen. Vi kan inte längre fortsätta att
producera varor och samtidigt producera oändliga mängder
avfall. Det ekologiska samhället bygger på kretslopp och
slutna processer. En uthållig utveckling kräver ett samhälle
som bygger på förnyelsebara energikällor.
Skatteväxling för miljön och sysselsättningen
Ett av medlen för att nå det framtida miljöanpassade
samhället är en skatteväxling. Det innebär att vi genom
skatter och avgifter ändrar på prisförhållandena mellan det
vi vill ha mer av och det vi vill ha mindre av, dvs. vi höjer
priset på det som orsakar miljöskador och sänker priset på
det som är miljövänligt.
Skatteväxling innebär att samhället sänker kostnaden
för mänskligt arbete och höjer kostnaden på naturresurser
och ickeförnyelsebar energi. Detta kan göras på olika sätt.
Man kan sänka kostnaden på arbete genom att t.ex. sänka
arbetsgivaravgiften, eller genom att sänka
mervärdesskatten för tjänster.
Högre skatter på naturresurser och energi kan tas ut på
flera sätt. Man kan skattebelasta råvaror, t.ex. metaller,
plast, glas etc i en bil. Man kan höja avgiften på
miljöskadliga utsläpp, t.ex. bilavgaser. Man kan bedöma en
produkts, t.ex. en bils, miljöbelastning under hela sin
''livscykel'' och sätta skatten därefter. Man kan
skattebelasta ett visst beteende, t.ex. bilkörning. Man kan
kombinera allt detta.
Detta innebär bl.a. att ändra priset på mänsklig energi
kontra annan energi. Då blir mänsklig arbetskraft billigare
i förhållande till ändliga naturresurser.
En sådan skatteväxling är motiverad av miljöskäl men
också av sysselsättningsskäl.
Miljöavgiftsutredningen (bl.a. SOU 1990:59) lade
grunden till denna utveckling. Nu är det hög tid att fortsätta
det arbetet.
Arbetslösheten
Sverige står mitt i en djup arbetslöshetskris. En kris som
riskerar att bli permanent. Arbetslöshetssiffrorna är djupt
alarmerande. AMS beräknar arbetslösheten till 13,5 % i
december 1993.
För att minska arbetslösheten måste vi alla förändra våra
ekonomiska villkor och bidra till uppbyggnaden av en stabil
och framtidsinriktad ekonomi.
Vänsterpartiet föreslår en rad åtgärder för att minska
arbetslösheten och fördela våra tillgångar på ett jämnare
och rättvisare sätt. En skatteväxling är en del av denna
strategi. Skatteväxlingen innebär för överskådlig tid att
vissa varor och tjänster blir dyrare.
Men vi måste alla bidra till att minska arbetslösheten och
de sociala klyftorna. Vi måste aktivt motverka uppkomsten
av ett samhälle där en stor grupp människor hamnar utanför
välfärden. Även miljöproblem drabbar i stor utsträckning
svaga grupper. Om vi med lite högre energipriser,
varupriser etc. kan bidra till att både minska
arbetslösheten och miljöproblemen är det en väg som vi
måste välja.
Sveriges industri har fram till nu till stor del byggt på våra
traditionella naturtillgångar, skogen, malmen och el från
vattenkraften. Naturtillgångarna minskar dock i betydelse
för ett lands välstånd. Förmodligen har det sista
pappersbruket byggts i Sverige. Återvinningen av papper
gör att man istället förlägger pappersbruken nere på
kontinenten -- nära marknaden och nära returpapperet.
Gentekniken kommer att betyda att andra råvaror kommer
att minska i betydelse. Detta är bara några exempel.
Den minskande ekonomiska vikten för de traditionella
råvarorna gör dock inte att vi kan slösa med dem.
Råvarornas minskade ekonomiska roll gör inte att dess
ekologiska betydelse minskar.
Produktivitetens roll för den industriella
konkurrenskraften blir allt viktigare. Det betyder att
användandet av datorer och industrirobotar är viktigt. Men
även en ny arbetsorganisation på verkstadsgolvet betyder
mycket.
Det visar sig redan i svensk verkstadsindustri. Trots stora
avskedanden under de senaste åren räknar man inte med
särskilt mycket nya anställningar under den framväxande
högkonjunkturen. Nyanställningar kommer inom
teknikföretag som Ericsson, men där betyder det att man så
gott som enbart anställer civilingenjörer och
marknadsförare. Enligt AMS senaste statistik för 1993 var
det endast för 12,7 % av de nyanmälda platserna som det
inte ställdes några krav på erfarenhet och utbildning.
Sänkt skatt på tjänsteproduktion
En skatteväxling innebär att det relativa priset på
arbetskraften minskar. Att försöka konkurrera med andra
länders industri genom låga löner eller skattesubventioner
på arbetskraften skapar dock ingen uthållig ekonomisk
växtkraft.
En genomförd skatteväxling med ett ökat skatteuttag på
energi och ändliga naturresurser tillsammans med ett sänkt
skatteuttag på arbetskraft bör därför avpassas så att ett
positivt förändringstryck bibehålls i näringslivet och
exportindustri.
Den mänskliga arbetskraften skall framför allt användas
till kunskapsintensiv verksamhet. Det gäller att hitta nya
tekniker, tjänster och produkter som minimerar
miljöpåverkan och ökar effektiviteten i våra
samhällssystem.
Det finns en grundläggande skillnad mellan
tjänsteproduktion och varuproduktion: Industriproduktion
handlar ofta om att spara tid, t.ex. att producera fler varor
på kortare tid. Tjänsteproduktion handlar ytterst om att ge
tid, t.ex. personlig omvårdnad i sjukvården.
Detta gör att det i de flesta fall är lättare att öka
produktiviteten i industri och varuproduktion jämfört med
tjänsteproduktion. Det är t.ex. relativt lätt att avlasta
mänsklig arbetstid med robotar och datorer i
verkstadsindustrin, men betydligt svårare att göra det i
sjukvård, omsorger och utbildning.
Detta gör att en skatteväxling med minskad skatt på
arbetskraft i görligaste mån bör riktas in på
tjänsteproduktionen. Detta kan ske på flera sätt, t.ex.
genom sänkta arbetsgivaravgifter för tjänsteproduktion
och/eller sänkt mervärdesskatt inom tjänstesektorn.
En sådan skatteväxling gör det lättare att finansiera
personalintensiva verksamheter. Till denna grupp hör bl.a.
sjukvården, omsorger, och utbildning, men också annan
tjänsteproduktion av mer renodlad servicekaraktär. Om
skatteväxlingen genomförs på detta sätt blir det framförallt
lättare att finansiera den tjänsteproduktion som
huvudsakligen är inriktad på den inhemska efterfrågan.
En betydande del av denna tjänsteproduktion sker inom
den kommunala sektorn -- en sektor med stora finansiella
problem. En skatteväxling med minskad skatt på det arbete
som utförs inom tjänstesekorn skulle därför också kunna
betyda en minskad finansiell börda på kommunerna.
Den av oss skisserade skatteväxlingen innebär således
att vi delvis löser flera problem -- både arbetslösheten och
miljöproblemen minskar samtidigt som kommunsektorns
ekonomi avlastas.
Statlig skatteväxling
Principen om skatteväxling bygger på att skatterna höjs
på energi och sådan konsumtion och produktion som
påverkar miljön negativt. Intäkterna används för att sänka
skatten på arbete.
Sänkt skatt på arbete
Att sänka skatten på arbete t.ex. genom sänkta
arbetsgivaravgifter och/eller sänkt moms på
tjänsteproduktion betyder att staten förlorar
skatteinkomster. Sänkningarna måste dessutom vara
relativt omfattande för att de skall ge någon påtaglig
syssesättningseffekt.
En generell sänkning av arbetsgivaravgifterna med en
procentenhet skulle ge ett inkomstbortfall på ca 6 miljarder
kronor. En betydande del av arbetsgivaravgifterna kommer
dock från stat och kommuner. Det är i praktiken
skatter/avgifter som den offentliga sektorn betalar till sig
själv. Att sänka arbetsgivaravgifterna innebär dessutom att
kostaderna för vissa bidragssystem minskar.
Nettobortfallet för den samlade offentliga sektorn av en
sänkning av arbetsgivaravgifterna är därför väsentligt
mindre och kan uppskattas till att ligga på ca hälften, dvs. 3
miljarder kronor.
Om sänkningen riktas in på vissa tjänstesektorer så kan
man genomföra tämligen omfattande reduceringar av
procentsatserna utan att de statsfinansiella påfrestningarna
blir dramatiska. Det bör därför närmare utredas om hur en
sådan reducering av arbetsgivaravgifterna kan avgränsas
och hur stor den bör vara för att skapa påtagliga
sysselsättningseffekter.
Motsvarande resonemang kan göras för
mervärdesskatten. Sverige har idag tre procentsatser för
momsen, 25 % i generell moms, 21 % för livsmedel och
restaurangtjänster, samt 12 % för resor och hotelltjänster. I
praktiken har vi i Sverige redan ett system -- en slags
skatteväxling med reducerad skatt för viss
tjänsteproduktion.
De statsfinansiella konsekvenserna av en sänkning med
en procentenhet på befintliga momssatser skiljer sig
väsentligen åt. På den generella nivån skulle det kosta 2,4
miljarder kronor, medan det för livsmedelssektorn skulle
kosta 0,9 miljarder och för den s.k. turistmomsen skulle det
endast röra sig om 0,2 miljarder kronor.
Exemplen visar att man även på detta område kan
genomföra tämligen omfattande sänkningar av
procentsatserna till rimliga kostnader om området
avgränsas på ett effektivt sätt. Det bör därför närmare
utredas vilka ytterligare tjänsteområden som kan omfattas
av dessa reducerade nivåer.
Höjda miljöskatter
För närvarande tar staten in drygt 40 miljarder kronor i
intäkter från skatter som är miljörelaterade. För budgetåret
1993/94 beräknades skatteintäkterna enligt följande tabell.
n
Koldioxidskatt
10,8
Svavelskatt
0,22
Bensinskatt
17,8
Försäljningsskatt på motorfordon
1,2
Allmän energiskatt
7,8
Diseloljeskatt
1,4
Skatt på viss elektrisk kraft (vatten)
1,0
Särskild skatt på elektrisk kraft (kärnkraft)
0,12
Summa
40,34
Om man antar att utrymmet för att ta ut miljörelaterade
skatter kan ligga inom intervallet 5--10 % av BNP så skulle
det motsvara 70 till 140 miljarder kronor. Med det lägre
antagandet så skulle utrymmet för att öka de
miljörelaterade skatterna ligga på ytterligare ca 30
miljarder.
Det finns miljöskäl som talar för att höja de flesta av
ovan angivna skatter. Det gäller bl.a. koldioxidskatten,
bensinskatten, den allmänna energiskatten, samt skatterna
på elektrisk kraft.
Kommunal skatteväxling
En skatteväxling kan även ske på kommunal nivå.
Naturskyddsföreningen har i en rapport ''Kommunal
skatteväxling'' tagit upp frågan. Det innebär att den
kommunala inkomstskatten sänks samtidigt som avgiften
höjs på tekniska verksamheter och trafik som genererar
miljöproblem. Berörda verksamheter är energi, VA och
avfallshantering.
En översiktlig beräkning visar att en krona sänkt skatt på
arbete skulle motsvaras av 25 % i ökade avgifter på teknisk
verksamhet. Om trafiken kan fås att bära en större del av
sina miljökostnader skulle avgiftsökningen på de tekniska
verksamheterna bli väsentligt mindre.
Självkostnadsprincipen som i dag styr avgiftsnivåerna på
dessa verksamheter är ett hinder för denna kommunala
skatteväxling. Förslag om en förändrad
självkostnadsprincip (Ds 1993:16) bör dock göra detta
möjligt.
På samma sätt som den statliga skatteväxlingen är det
viktigt att slå fast att denna skatteväxling är en process som
tar flera år.
På sikt finns det ett problem i och med att
avgiftsunderlaget minskar i takt med att hushållen anpassar
sig till mer miljöanpassade produkter och verksamheter. De
valda verksamheterna har dock låg priselasticitet, de är
relativt okänsliga för måttliga prisökningar. På sikt får man
dock hitta kompletterande skatteunderlag.
Hushållen drabbas olika beroende på
konsumtionsmönster och boendeform. Skatteväxlingen
skall dock genomföras under så lång tid att enskilda hushåll
skall ha tid att anpassa sig utan större olägenheter. Viktigt
i detta sammanhang är också att hushåll i flerfamiljshus
belastas utifrån sin egen konsumtion för att kunna förändra
sitt beteende. I dag är ofta kostnaderna för de tekniska
verksamheterna okända för enskilda hushåll i
flerfamiljshus.
Problem kring skatteväxling
Ett problem som många tar upp i debatten är att
skattebasen reduceras i takt med att den skattebelastande
miljöstörningen upphör. Detta är dock inget problem
eftersom man då lägger miljöavgift på den verksamhet som
är näst mest miljöskadlig. Under överskådlig tid kommer
verksamheter alltid att ha en negativ inverkan på miljön --
dock förhoppningsvis i allt mindre utsträckning.
Problemet med ''eroderande'' skattebas är följaktligen
ett framtida problem som ligger långt bort -- om det ens
kommer att existera. Har vi lyckats skapa ett
framtidssamhälle som baseras på verksamheter och
produkter som inte har någon negativ miljöpåverkan alls
kommer vi med stor sannolikhet inte att behöva de
skatteinkomster miljöavgifter ger.
Sysselsättningseffekt i Sverige
Det är synnerligen svårt att beräkna den ökade
sysselsättningsgraden i ett nytt kretsloppssamhälle jämfört
med ett bevarat, gammalt miljöfientligt samhälle.
Det nya moderna samhället som vilar på kunskap,
kreativitet och kommunikation kräver en högre grad av
mänskliga insatser än det gamla miljöförstörande
samhället. Det innebär att ny sysselsättning skapas både
inom tjänstsektorn och industrisektorn. Det innebär längre
studier för flertalet.
Vi avstår här från att exakt beräkna
sysselsättningseffekt. Dock konstaterar vi att enbart en mer
miljöanpassad energisektor (som beskrivs senare) kan om
10 år generera 30 000--50 000 nya sysselsättningstillfällen
beroende på utvecklingstakt.
Effekter för näringslivet
Svenskt näringsliv måste övergå till produktion som är
miljöanpassad -- både produkterna och processerna skall
ingå i ett ekologiskt kretslopp. Svenskt näringsliv måste
successivt kunna möta den utländska konkurrensen som
gradvis allt mer baseras på dessa kretsloppsprinciper.
Japan är framsynt och ledande i denna
omställningsprocess -- som vanligt, frestas man att säga. De
främsta tecknet på denna framsynthet är deras 100-årsplan,
New Earth 21, där de främsta företagen och statliga
instanser samarbetar för att ta fram en plan för ekologisk
uthållighet.
Utvecklingen i vissa EG-länder, Canada och USA --
framför allt Kalifornien -- visar att tempot i denna
omställning accelererar. Om Sverige inte skall tappa
internationella konkurrensfördelar måste det svenska
näringlivet se möjligheterna i denna omställning.
I USA t.ex. måste svenska företag vara beredda på att
utvecklingen kan ta fart i miljövänlig riktning sedan
Clinton--Gore tagit över. De pläderar bl.a. för bevarande
av den biologiska mångfalden, bensinskatt, allmän
energiskatt och att energieffektiviteten skall öka med 20 %.
Detta skapar möjligheter för svenska framsynta företag.
Oroande tecken finns på att Sverige halkar efter i denna
process. T.ex. satsas i Sverige 2,5 % av samhällets
forskningsmedel på miljöforskning medan det i viktiga
konkurrentländer satsas mer; Danmark (3 %), Holland (3,8
%), Tyskland (3,4 %).
Den enda möjliga tekniken är...
...miljöteknik som inte påverkar miljön negativt.
Internationella rapporter och forskare visar att
miljöteknik i vid bemärkelse är den snabbast växande
näringen och framtidssektorn. OECD beräknar enbart
marknaden för miljöskydd till 200 miljarder dollar 1990.
Den beräknas öka med minst 50 % till år 2000. En liknande
positiv utveckling gäller för flertalet miljöbaserade
näringar.
Verkligheten visar att viktiga delar av svenskt näringsliv
har svårt att ta till sig detta. Det innebär att samhället måste
ta ett delansvar för omställningen till ett miljöanpassat
näringsliv med framtidsutsikter.
Samhället har också ett ansvar, eftersom många av de
positiva effekter som ett ekologiskt anpassat samhälle
genererar kommer till uttryck i form av kollektiva
nyttigheter. Som t.ex. renare hav, mindre buller, bevarad
biologisk mångfald.
Förbrukningen av råvaror per capita visar nu tecken på
att sjunka för första gången i vissa industrialiserade länder.
Detta är ett viktigt trendbrott som visar att vägen mot ett
mer kretsloppsbaserat samhälle startat och är möjlig.
En skatteväxling innebär olika konskevenser för olika
näringar. Vissa gynnas, vissa kommer att möta allt större
problem. Sektorer som gruvnäring, konventionellt skogs-
och jordbruk får det kärvare. Detta får dock inte stoppa upp
den långsiktiga utvecklingen. Det är emellertid viktigt att
den långsiktiga strategin ligger fast för att näringsidkare
skall kunna fatta framtidsinriktade investeringsbeslut.
Internationella aspekter
Allmänt
Sverige är ett litet, högt utvecklat industri- och
tjänstesamhälle som till stor del grundar sin ekonomi på
handel och kontakter med omvärlden.
Detta skapar både möjligheter och begränsningar för
vårt agerande inom snart sagt alla områden.
Sveriges ansvar för att driva på utvecklingen i
miljövänlig riktning är stort. Vi har tjänat stora pengar på
att förbruka naturresurser i vårt eget land och i andra
länder. Vi har under lång tid negligerat miljöskadorna och
kostnaden för rening, bevarande och återställning. Vår
miljöskuld beräknades sommaren 1992 till minst 300
miljarder kronor och den ökar med minst 7 miljarder per år.
Östeuropa
Gentemot u-länder och länder i Östeuropa måste vi ha
en generösare inställning. Vi måste på många olika sätt
sprida de resursbevarande teknikerna och systemen; dessa
länder får inte göra samma misstag som de gamla i-länderna
har gjort. Det skulle innebära en oöverträffad tempovinst i
utvecklingen om vi kan undvika att öst- och u-länder gör de
miljömisstag de industrialiserade västländerna har gjort.
15 % av Ryssland kan klassificeras som miljöskadade
områden enligt den ryske miljöministern i december 1993.
Det visar både vidden och brådskan av kraftfulla åtgärder.
Utvecklingsländer
Utvecklingen hittills i NIC-länderna och i Indien, Kina,
Mexiko m.fl. inger stor oro ur miljösynpunkt.
Miljöproblemen där är gigantiska och växer snabbt mot
katastrofala tillstånd -- särskilt i storstadsregionerna. Det är
speciellt trafikproblem och problem som härrör från
obefintliga VA-system som orsakar de allvarligaste
svårigheterna. Inom dessa sektorer har Sverige en
möjlighet att bli föregångsland.
Som Wellington Tsao, ordförande i Euro Asia Trade
Organization, uttryckte det när han var på Sverigebesök i
juni 1993 för att studera svenska lösningar på miljöproblem:
''Vi är speciellt intresserade av vad ni gjort rätt och vad
ni gjort fel, så vi inte behöver upprepa era misstag.''
Den fond på 1,6 miljarder dollar som skapades i
samband med ozonprotokollet 1990 för att eliminera
freonanvändning i u-länder kan tjäna som föredöme.
Förslag
Som första steg bör vi undersöka om det är möjligt att
införa en miljöskatt i Norden -- kanske inklusive övriga
Östersjöstater på verksamheter som påverkar Östersjön.
Medlen skall gå till en fond som finansierar Östersjöns
restaurering.
Naturligtvis skall Sverige också driva dessa krav och
tankegångar i internationella sammanhang.
Allmänna riktlinjer för en skatteväxling
Dessa allmänna riktlinjer och de mer branschspecifika
förslag som redovisas i slutet av denna rapport bör
utredningen om skatteväxling beakta.
Det är också viktigt att utredningsarbetet påskyndas,
inte minst mot bakgrund av den mycket allvarliga
situationen på arbetsmarknaden.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.Samhällets krav skall vara långsiktiga och ge
rimlig tidsram för att ställa om till ett kretsloppssamhälle.
Samhällets alla slag av styrmedel skall kunna användas --
från rena förbud till miljöavgifter. Miljöavgifter kommer att
vara det effektivaste styrmedlet.Beslut i Sverige måste
alltid ställas i relation till omvärlden. På kort sikt är vissa
åtgärder kostnadseffektivare att genomföra i Östeuropa än i
Sverige.Beslut i Sverige skall bidra till att minska klyftan
mellan i- och u-världen.Att skapa ett kretsloppssamhälle
betyder att vår livstil i i-världen måste förändras, dvs. vår
materiella konsumtion per individ måste i genomsnitt
minskas och ändras.Om en befintlig verksamhet inte kan
redovisa hur denna omställning skall gå till inom en rimlig
tid skall den förbjudas.Nya verksamheter skall ej tillåtas
om de inte kan ingå i kretsloppssamhället.
Förslag för ett antal specifika sektorer
Energisektorn
Omställningen av energisektorn är strategiskt den
viktigaste. Den påverkar alla andra sektorer, det är frågan
om allvarliga miljöproblem och en skatteväxling genererar
många nya arbetstillfällen.
Energisektorn måste baseras på förnybara energislag.
Särskilt viktigt är det att öka användningen av biobränslen.
Dels har vi ett stort och växande överskott av råvara från
skogs- och jordbruksmark, dels är biobränslen
förnyelsebara. Regeringen sänkte våren 1992
energiskatterna för industrin. Energiintensiv industri
premieras. Det är ur miljösynpunkt och
skatteväxlingssynpunkt oacceptabelt och motverkar
nödvändig modernisering och omstrukturering av industrin.
Den energi vi måste förbruka skall i allt större grad
produceras från förnyelsebara energikällor. För Sveriges
del innebär det en högre andel av biobränslen, vindkraft
och solenergi. På sikt tillkommer förmodligen andra
miljövänliga energislag.
Energiskatterna bör ändras så att de successivt ökar för
ickeförnybara energislag. I detta bör ett långsiktigt
perspektiv ingå så energiaktörer åtminstone för en
femårsperiod vet vilka regler som gäller. De senaste åren
har det hänt att skattereglerna för energiaktörer ändrats 5
gånger -- på ett år. Detta är inte acceptabelt.
Biobränslen ger idag 60 TWh, men kan ge ytterligare 80
TWh.
En stor del av de framtida biobränslena kommer att
produceras på skogsmark. Åtminstone 20--30 TWh mer kan
tas ut från skogen utan att utarma markerna. Detta gäller
särskilt om man kan hitta lämpliga metoder att återföra
askan till skogsmarken.
Biobränslen har stor regional betydelse och skall
utvecklas och brukas nära sina produktionsområden.
Energiskogar skall även utnyttjas i områden där risk för
läckage av näringssalt föreligger, t.ex. runt Laholmsbukten.
Biobränsleanläggningar, som t.ex. den i Lidköping, visar på
framtidsutvecklingen.
Vid utvecklingen av biobränsleproduktion skall vi
samarbeta med Östeuropa där vi i gemensamma projekt
kan arbeta för att ställa om Östeuropas energiproduktion
till miljövänligare och energieffektivare alternativ, t.ex.
modern biobränsleproduktion. Detta genererar -- frånsett
miljöförbättringarna -- även många arbetstillfällen på båda
sidor om Östersjön.
Exempel 1: Tio nya metanolfabriker som producerar
drivmedel ur skogs- och jordbruksråvara skulle ge 5 000
arbetstillfällen.
Exempel 2: Om vi skulle ta hand om en högre grad
av de 30 miljoner ton träråvara som lämnas i våra skogar
skulle denna verksamhet kunna alstra upp emot 30 000 nya
jobb -- i huvudsak i glesbygd. God illustration till detta är
Hässelbyverkens (Stockholm) försöksprojekt med att köra
skogsråvara på pråm från södra Norrlandskusten till sin
energianläggning i Stockholm för värmeproduktion.
Bygg- och bostadssektorn
Av strategisk betydelse är också bygg- och
bostadssektorn. Denna sektor står för en stor del av de
totala investeringarna, den producerar ''produkter'' med
lång livstid, den genererar många sysselsättningstillfällen.
De flesta bedömare är nu överens om att byggandet, av
allehanda slag, måste upprätthållas för att undvika en
kollaps. Det är då viktigt att bygginvesteringarna bidrar till
ett mer miljöanpassat samhälle.
Därför betonar vi vikten av upprustning och renovering
och ett tänkande som minimerar energiåtgång i alla led från
byggmaterialtillverkning till användning och drift. Vi
betonar vikten av samhällsplanering som minimerar
behovet av jungfruliga råvaror och framtida
transportbehov. Vi betonar vikten av konstruktioner som
består av återvinningsbara, friska och långlivade material.
Nyproducerade bostäder skall också ge möjligheter till
ett mer ekologiskt boende. Avfallshanteringen, odling,
uppvärmning, transporter, etc. skall bygga på
kretsloppsprinciper.
Förslag
De stödformer som finns inom byggsektorn skall ses över
utifrån ett skatteväxlingsperspektiv.
Ett speciellt område är våra VA-anläggningar som idag
inte ingår i ett kretslopp. Vi föreslår att nya icke
vattenburna och slutna VA-system successivt skall tas i
bruk. Efter år 2000 måste alla nya VA-anläggningar kunna
ingå i kretslopssamhället. Gamla anläggningar skall bytas
ut.
Denna utveckling kan bl.a. påskyndas med en
kommunal skatteväxling.
Skogsindustrin
Miljöarbetet i skogsnäringen och skogsindustrin har
delvis varit trögt men har under senare år tagit fart av
trycket från de miljömedvetna konsumenterna.
Vi kan nu under de närmaste åren få se en snabb
utveckling mot slutna massa- och pappersindustrier och ett
mer ekologiskt anpassat skogsbruk. Professor Johan
Gullichen (Skogsindustrierna nr 2/1993) antar att det inom
fem år kan finnas slutna fabriker i Sverige. Sverige skulle
då vara bland de främsta inom denna sektor och kan under
denna förutsättning räkna med fortsatt god konjunktur för
sina produkter.
Nya miljövänliga, återvinningsbara pappers- och
träprodukter ger tillsammans med slutna
produktionsprocesser möjligheter till expansion och
utveckling av vår skogsbaserade industri. Miljöavgift på
produkter från kalhyggesskogsbruk diskuteras på några av
våra viktigaste exportmarknader.
Ett mer naturanpassat skogsbruk där de naturliga
förutsättningarna och kraven på biologisk mångfald
bestämmer ramarna skapar även det nya produkter och nya
arbeten.
Förslag
En miljöavgiftssystem införs på skogsprodukter.
Avgiften kan baseras på produktens totala miljöpåverkan;
från avverkning till återvinning.
Jordbruk
Jordbruket har -- liksom skogsbruket -- rationaliserats
hårt och baseras idag till stor del på fossila bränslen,
kemikalier och storskalighet. Den mänskliga insatsen har
minimerats.
Ett jordbruk som förändras mot ett mer uthålligt
jordbruk innebär mindre mängder bekämpningsmedel,
mindre konstgödning, lägre förbrukning av fossila bränslen
och mer mänskligt arbete.
Konsumenterna saknar idag ekonomisk anledning att
köpa ekologiskt odlade produkter. Prisskillnaden mellan
traditionellt odlade produkter och ekologiskt odlade bör
öka. Detta gör man med hjälp av miljöavgifter. Villkoren
för att en produkt skall få KRAV-märkas kan tjäna som
vägledning.
Förslag
En miljöavgift läggs på livsmedel som inte produceras
ekologiskt. Samtidigt gynnas ekologiskt odlade produkter,
t.ex. med investeringsstöd.
Bilindustri
Svensk bilindustri måste ingå i kretsloppssamhället.
Lyckas inte det är det risk att vi i Sverige endast kommer
att tillverka exklusiva bilmodeller eller en och annan
bilkomponent. Det skulle innebära ytterligare tusentals
förlorade arbetstillfällen. En miljöanpassad bilindustri är
den enda möjliga i Sverige.
Volvos försöksverksamhet (SvD, DN, 93-12-27) i
Jönköping med recirkulering är lovvärt. Bilindustrins
representanter säger själva att de har en stark drivkraft tack
vare kundernas miljökrav och konkurrenternas framsteg.
Vad de saknar är bl.a. klara politiska signaler om
miljöavgifter på material och olika bränslen.
Miljöavgifter som berör bilindustrin skall ta hänsyn till
bilens alla miljöegenskaper under hela bilens
''livscirkulation''. Som Volvos tekniker i
Jönköpingsprojektet säger: Vi måste bli lika bra på att
bygga bilar som att montera ner dem.
Förslag
Detta bör beaktas av utredningen när man behandlar
miljöavgifter som berör bilindustri och bränslen.Volvo
och SAAB skall producera fordon som till 95 % är
återvinningsbara från och med år 1997. Deras nya
modeller skall ha lägre bränsleförbrukning och senast år
2000 skall de delvis kunna drivas med förnyelsebar energi.
Senast år 2007 skall nya vägfordon till 90 % drivas med
förnyelsebara drivmedel. Importerade fordon skall visa
upp samma miljöstandard. Nya bilmodeller skall bullra
mindre.
Fritidssektorn
Sveriges natur som just natur är en allt viktigare tillgång.
Svensk natur i ekologisk balans skulle kunna vara en väldigt
mycket större ''produkt'' än vad den är redan idag.
WWF har föreslagit en ''miljöavgift'' på övernattning på
Öland. Avgiften skulle gå till att bevara Ölands unika natur.
Detta kan utvecklas och även gälla andra områden.
Dessa resonemang berör inte bara naturområden som
våra fjäll och skärgårdar utan även våra allt mer
miljövänliga städer. Ett Stockholm utan bilträngsel, med
rena fiske- och badvatten, avancerade och slutna
avfallslösningar, berguvar bland husen, etc är en attraktiv
turisthuvudstad.
Förslag
En miljöavgift på turism utreds. Det kan t.ex. tas ut på
övernattning eller resor i vissa regioner, t.ex. Öland,
Gotland, fjällen, skärgårdarna. Medlen används till nya
naturreservat och naturvårdsanpassat skogs- och jordbruk.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om allmänna riktlinjer och
branschspecifika förslag rörande utredningsarbetet med
skatteväxling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utredningsarbetet med
skatteväxling skall påskyndas.
Stockholm den 17 januari 1994
Jan Jennehag (v)
Rolf L Nilson (v)
Bengt Hurtig (v)
Karl-Erik Persson (v)