Lagen om hundregister, i dagligt tal kallad hundskatten,
tillkom 1923. Vid lagens tillkomst fanns det säkert bärande
motiv för dess införande. I dag finns det, enligt vår mening,
inga rimliga skäl att registrera sällskapshundar längre, lika
lite som att registrera andra sällskapsdjur.
Lagen stadgar att ''för varje hund skall hundskatt årligen
erläggas till kommunen''. Vissa hundar är dock befriade
från skatt, t.ex. hundar som används som polishundar,
militärhundar, tullhundar och ledarhundar.
Kommunerna bestämmer själva hur hög skatten skall
vara och vad pengarna skall användas till. Dessa inkomster
är inte öronmärkta utan går direkt in i kommunernas
kassor, även om man använder en del av dessa inkomster
till att stödja djursjukhusen. Kommunerna är dock skyldiga
att föra ett hundskatteregister med uppgifter om hund och
ägare.
Många kommuner har erfarit att skatten och
administration leder till kostnader som överstiger
inkomsten. Därför struntar för närvarande ca femton
kommuner i att ta in denna skatt och blir därmed
lagbrytare.
Det är nu hög tid att avskaffa lagen av skäl som här har
angivits. Vi föreslår därför att kommunerna själva skall få
besluta om de vill registrera hundar och att ta in skatt för
dessa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avskaffa lagen om
hundregister.
Stockholm den 13 januari 1994
Ulf Melin (m)
Christer Lindblom (fp)