Motion till riksdagen
1993/94:Sk47
av Karin Falkmer (m)

med anledning av prop. 1993/94:234 Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.


Från 1 januari 1994 gäller i allmänhet skattefrihet för
aktieutdelning. Skattefriheten gäller dock inte utdelning på
utländska aktier. På grund av dubbelbeskattningsavtalens
utformning kan dock en icke avsedd skattefrihet
uppkomma på utländska aktier.
För att motverka detta föreslås införande av en skatt på
vidareutdelning. Lagen träder i kraft den 1 juli 1994.
Lagens syfte är att utdelning på indirekt ägande av
utländska aktier inte skall gynnas i förhållande till direkt
ägande. Den lagtekniska lösningen har blivit den att
utdelning från ett svenskt företag, som betalas med skattefri
utdelning på aktie eller andel i utländsk juridisk person, blir
skattepliktig till vidareutdelningsskatt.
Vidareutdelningsskatt skall dock inte tas ut på
vidareutdelning av utländska näringsbetingade aktier som
härrör från länder med en skattenivå som är jämförlig med
den nivå som gäller i Sverige. Skattefriheten gäller således
inte utdelning på kapitalplaceringsaktier.
Ikraftträdandereglerna har nu fått en alltför hård
utformning. De innebär att även utländsk utdelning som det
vidareutdelande bolaget mottagit före den 1 juli 1994, och
som vidareutdelas efter den 30 juni i år, kan drabbas av
vidareutdelningsskatten utan att företagen haft någon
möjlighet att påverka den utdelning de tagit emot eller
skattebelastningen på den. Regleringen får därför, om än
inte formellt, ett drag av retroaktivitet.
I praktiken drabbar denna faktiska retroaktivitet dock
endast sådana företag som inte vidareutdelat sina äldre
utländska utdelningar före den 1 juli 1994. Sådan utdelning
har i allmänhet skett i icke börsnoterade bolag. Frågan nu
gäller därmed i huvudsak ett antal större börsnoterade
företag, som i stället för att utdela dessa medel använt dem
till forskning eller investeringar.
Genom övergångsregelns konstruktion kan inte
undvikas att den första delen av 1995 års utdelning blir
föremål för vidareutdelningsskatt så fort det finns sådan
gammal erhållen utdelning kvar i moderbolaget. Det kan
handla om utdelningsbelopp 1995 på något eller några
tiotals ören per aktie som då skall beskattas särskilt hos
börsbolagets enskilda aktieägare i de fall denna utdelning
sammanlagt överstiger 500 kronor per aktieägare.
Aktieägaren kan då äga rätt till en skatteavräkning på
något öre per aktie, vilket också kräver administrativa
insatser av skattemyndigheten. Bolaget tvingas att företa
besvärande utredning om de gamla vinstmedlens karaktär
många år bakåt i tiden och att särskilt underrätta de av dess
aktieägare som är skattskyldiga till vidareutdelningsskatt.
Denna beskattning av en liten del av utdelningen just
1995 -- i övrigt utgår numera ingen skatt i aktieägarledet för
utdelning -- kommer inte bara att förorsaka administrativa
problem utan också irritation på börsen och besvär hos
bolagens många aktieägare.
Problemet gäller i praktiken bara 1995 års utdelning, då
dessa problem kan undvikas för följande år.
Därför bör tillämpningen av vidareutdelningsskatten
begränsas till sådan utländsk utdelning som av bolaget
uppburits från 1994 års ingång.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att vinstutdelningsskatten
begränsas till sådan utländsk utdelning som av bolaget
uppburits från 1994 års ingång.

Stockholm den 3 maj 1994

Karin Falkmer (m)