c2av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö (nyd, m)
c0Hobbyhästägandet
Bestämmelserna för hobbyinkomster av bl.a. trav- och
galopphästar ändrades under 1993 på så sätt att
avdragsrätten för kostnader i hobbyverksamheten som
betalas före beskattningsåret utvidgas tidsmässigt till fem år
som närmast föregått beskattningsåret (dvs. total
avdragsrätt sex år).
Fakta om kostnader och prispengar för hästägarna
Hästägarnas kostnader inom trav- och galoppsporten för
träningsavgifter, foder, transporter och veterinärkostnader
uppgår till ca 1,8 miljarder/år. I denna kostnad är ej
kapitalkostnader för inköp av hästar medtagna. Den totala
prissumma som dessa hästägare tävlar om är den
''fantastiska'' summan av 550 miljoner. Dessa siffror talar
för sig själva, men vi vill ändå påpeka att den totala
förlusten för Sveriges hästägare inom trav- och
galoppsporten är 1,8 miljarder minus 550 miljoner alltså 1
miljard 250 miljoner kronor. Då exkluderar detta
underskott inte kapitalkostnaderna dvs. inköp av hästar.
År 1991 fördelades prispengarna inom svensk travsport
enligt följande: 2 % av varmblodiga travare tjänade 250.000
kronor eller mer. 6 % tog hem mellan 100.000 och 250.000
kronor, 14,4 % sprang in mellan 40.000 och 100.000 kronor
samt 15,2 % tjänade mellan 50 och 40.000 kronor.
Kostnaden för en tävlingshäst var mellan 40.000 och 150.000
kronor/år (inkl. körpremierna för kusken -- allt i 1991 års
penningvärde). Variationen i årskostnaden för trav- eller
galopphäst beror på att hästarna tränas hemma hos
amatörer på deras gårdar runt om i landet eller hos
professionella tränare på våra tävlingsbanor samt på
tränarnas träningskamper.
Trots att spelet ökar inom trav- och galoppsporten med
bl.a. Dagens dubbel, nya V75 och andra spelformer så
minskar det viktigaste av allt, antalet bra hästar. Priset på
hästarna är lågt och sjunker ännu mer, vilket ger färre
ägare, mindre konkurrens, mindre intressant spel. Det finns
stor fara för att allt upphör på grund av minskat spel.
Endast en mycket liten del av tävlingshästarna går med
vinst
I oktober 1992 fanns det 8.600 hästar i A-träning dvs. i
professionell träning samt 12.700 hästar i B-träning dvs. i
amatörträning. Omkring 70 % av dessa var ägda av fysiska
personer (hobbyhästägare) och 30 % av juridiska personer
(företag). Av dessa 21.300 sprang endast omkring 40 % in
något av priskakan på 550 miljoner. Det betyder att minst
60 % av våra hästägare enbart har kostnader för sin häst
eller har ett underskott på sin verksamhet. Som nämndes
ovan var det endast 2 % som tjänade över 250.000 kronor
och ytterligare 6 % sprang in mellan 100.000 och 250.000
kronor. Detta innebär att ca 8 % av våra tävlingshästar går
ihop eller får ett överskott på sitt tävlande. Omkring 15 till
25 hästar/år tjänar stora belopp dvs. från 500.000--600.000
till flera miljoner kronor. Endast 5--8 st av dessa 15--25
hästar tjänar över miljonbelopp. Det kan ifrågasättas om
nuvarande regler för hästägande ger någon som helst
skatteinkomst netto till staten. OBS! Ovan angivna
siffror gäller för 1992, sedan dess har ytterligare nergång
skett.
Varför är det så viktigt att införa skattefri hobbyhäst?
Jo, därför att ge människor som är intresserade av att
köpa en tävlingshäst en morot, stimulans, dröm att
eventuellt få en av de mycket få tävlingshästar som vinner
flera miljoner kronor. Ger man inte trav- och galoppsporten
det incitament som skattefritt hobbyhästägande om
maximalt två hästar per person innebär, riskerar denna
sport att ytterligare urholkas. En stor del av de 60.000
människor som arbetar direkt och indirekt inom denna
näring (omsätter ca 20 miljarder) kommer då att mista sina
arbeten och därmed orsaka stora skatteförluster för staten i
förlorade arbetsgivaravgifter och uteblivna skatter på löner.
Därtill kommer också neddragningar inom
veterinärvården, minskade inköp av foder (näringen köper
jordbruksprodukter för ca 700 miljoner om året), minskade
hästtransporter, minskat stöd från ATG (aktiebolaget Trav
och galopp) till friidrotten, veterinärvården, Flyinge stuteri,
Wången, Strömholm samt minskade anslag till forskning
och utbildning inom veterinärvården. Här får givetvis staten
(vi skattebetalare) göra större insatser om dessa bidrag från
ATG minskar.
Minskade inkomster för staten på minskat spel
Staten får omkring 760 miljoner kronor på totospelet/år.
Om spelet nu minskar, vilket det gör när kvaliteten på löpen
försämras, då tappar staten ytterligare inkomster. Sedan
hobbyhästägandet togs bort för några år sedan har
försäljningen minskat drastiskt i Sverige. Därtill kommer en
kraftig utslaktning av tävlingshästar och avelsston.
Riksdagen måste besluta sig för att återinföra det skattefria
hobbyhästägandet. Beaktas bör det stora PR-värde som
travsporten ger oss i Sverige i egenskap av en av världens
främsta travnationer. Det finns bara vinnare på ett
återinförande av det skattefria hobbyhästägandet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det
skattefria hobbyhästägandet återinförs med maximalt två
hästar per person.
Stockholm den 13 januari 1994
Peter Kling (nyd)
Sten Andersson (m) i Malmö